Att vistas nära och i naturen är livet även om kunskaperna om den är ringa är jag satt till att vårda det någon skapat en gång. Detta skall vårdas och kommande generationer skall få njuta även de. Känner jag mig som ”Fågelskådaren” som vi lite äldre minns i en monolog med Stig Grybe.
 

Jag har ingen fågelskådarekikare på stativ utan en äldre modell fältkikare grön till färgen väger ton att hålla i.
 

Min kamera den går att fotografera och filma med, men några avancerade objektiv finns det inte på den.
 

Lägger in hundratals bilder i datorn. En del är bra, mindre bra och riktigt dåliga bilder också.
 

Framför mig varje morgon, förmiddag, middag, eftermiddag och kväll.

Vinter som sommar, höst och vår sitter jag där på min farstutrappa och dricker mina kaffekoppar och framför mig utspelas skådespel likt en teaterscen hela tiden.
Både antal som arter är ibland som psalmen ”Jag kan inte räkna de alla” och ibland vet jag inte vilken art det är och då är det en ”pjodd” som sitter där.
Skulle jag veta skillnaden så dyker det upp någon som ser nästan likadan eller så är det en hanne jag lärt mig utseende dyker honan upp och ser inte likadan ut.
Tycker mig vara tondöv och ibland tycker jag alla kvittrar och drillar likadant. En del skriker och skräna somliga.
Utsikten är spartanskt och något diplom för finaste trädgården lär jag aldrig få men jag vet mina ”pjoddar” de gillar min trädgård och jag är nöjd också av min tillvaro där ute.
När sen årstiderna skiftar, då skiftar också mina upplevelser och vyer med dessa och jag kan påstå jag blir en livsnjutare i naturen skapad av någon och jag är satt att vårda för kommande generationer.

 

Mikael

4 maj 2013 08:34

Det är när man sitter ner i naturen som den kommer till en.

http://russulanatur.bloggo.nu

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Våra pelargoner har trivts i sommar och detta är nog hustrun förtjänst för han har gett de lite extra näring allt som ofta              ...

Det är många som hittar till våra frö automater och vi får fylla på varannandag för de är glupska de små liven. Men du skall veta de ger oss sådan glädje tillbaka                          ...

koltrasten och en hungrig             

Detta brukar vi säga om dessa ihåliga träd någon dricka hittar vi hittar vi inte. Kanske p.g.a. det var någon figur som stod bredvid, men det var kanske moder natur och fantasin som spelar ett spratt      ...

Vatten i våra små vattendrag är mycket sparsamt och det är bara små pölar som går att finna om man tittar noga     ...