Alla inlägg den 27 maj 2013

Av Bengt Bertilsson - 27 maj 2013 08:54

Påståendet att det är grönare på andra sidan staket verkar nu allt mer besannas. Är gräset inte grönare på andra sidan. Men detär grönast och underbarast precis som det är på min egen sida av staketet och världen

 

Får jag bara växtligheten i krukan också så kanske jag jämna ut förhållandet, fast då blir det en anan färg

 

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 27 maj 2013 08:15

Dagstidningar kämpar med näbbar och klor för att överleva, förväntar jag mig en papperstidning med nyheter, men verkar betala lika mycket för att få reklamblad i brevlådan också.
 

Del ett bestod av 24 sidor del två 24 sidor. Reklamblad City 24 sidor, reklamblad El giganten 16 sidor. Totalt blir det många sidor att tända i pannan sen och det blir rykande nyheter.
Att elda i pannan och spy ut koldioxid är det i så fall att spy ut galla. Somliga kallas det för tidningsdöden och den grasserar över hela världen växer koldioxidutsläppen också i atmosfären.
Sen skyller tidningsbranschen på den nya tekniken som gör att vi läser tidningen på nätet idag. Snabba nyheter, ser vi till den som är störst på nätet är det sensationsnyheter i snabbformat och framförallt skvaller och kändis såpa branschen som utmärker sig och detta vill åtminstone inte jag beta för att läsa då jag inte är intresserad. Och vi har vant oss vid att inte betala för detta inför de något de kallar plus.
Samtidigt måste jag fråga mig behöver vi papperstidningarna. Nyhetsrapportering lokalt blir allt mindre och om vi ska försöka rädda dem behöver nog papperstidningen förändra sig radikalt . De anställda kanske inte heller behöver papperstidningarna om de bara kan få betalt för det de lägger ut på nätet. Varför skall vi papperstidningsläsare då ha en papperstidning till
 

Tidigare inlägg i Papperstidningen självmord inlägg

Dagstidningsdöden.

Borås Tidning stolt över sin reklamtidning

Dagens BT tunn på nyheter och antal sidor

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 27 maj 2013 07:15

Gäller att gå ut försiktigt på farstutrappan och framförallt var jag sätter första foten.

 

För jag vet aldrig vad som ligger där utanför.

 

Öppna jag dörren och jag vet att lillkatta sitter därute finns det stor risk för att hon kommer inspringandes med den i munnen.

 

Dessa får hon allt äta där ute.

 

Egentligen har jag lite svårt att fatta detta kan vara gott.

 

Men får hon bara håll på skinnet så verkar de njuta av ett skrovmål.

Egenfångat någonstan därute på åkern

      

Åkersorkar eller egentliga sorkar (Microtus) är ett släkte råttdjur i underfamiljen sorkar som omfattar cirka 50 arter.

Hithörande arter är nära besläktade med jordsorkar från vilka de skiljas genom olikheter i kindtändernas byggnad och genom kortare svans. Hithörande arter lever i Nordamerika, Europa och Asien.

Jordsorkar eller vattensorkar (Arvicola) är ett släkte i underfamiljen sorkar som består av tre arter; den i norra Europa förekommande vattensorken (Arvicola amphibius, tidigare benämnd A. terrestris), den i Central- och Sydeuropa förekommande Arvicola scherman och den sydvästeuropeiska Arvicola sapidus.

Detta släkte skiljer sig från skogssorkar genom mörkare, grå- eller svartaktig färg och genom sina inte utanför pälsen synliga öron. Deras undre framtändernas rötter skapar en tydlig upphöjning på käkbenets utsida. I Sverige förekommer till exempel arten vattensork.

Med en kroppslängd upp till 22 centimeter är arterna störst bland dessa medlemmar av underfamiljen sorkar som förekommer i Gamla världen. Vattensorken är vanlig i hela utbredningsområdet och betraktas i vissa regioner som skadedjur. De andra två arterna är däremot jämförelsevis sällsynta. På grund av den tjocka pälsen och hårfransar vid fötterna är de bra anpassade för vistelsen i vattnet.

Ibland listas jordsorkar som ett undersläkte till släktet åkersorkar (Microtus). I dessa fall räknas även den amerikanska arten Microtus richardsoni till jordsorkar.[1][2]

På grund av sin storlek är jordsorkar omtyckta byten för rovdjur och rovfåglar.

Det finns flera olika sorters sorkar, exempelvis ängssorkar och åkersorkar. Sorkarna varierar betydligt i storlek; de flesta arter som förekommer i Sverige är mindre än fjällämmeln som blir 16 cm lång och väger upp till 130 g; vattensorken kan bli 23 cm lång och väga över 300 g, medan bisam kan bli 40 cm lång och väga 2 kg. Sorkarna är vanligtvis grå till bruna till färgen med mörkbruna ögon.

De flesta sorkar är råttlika djur med klumpig kroppsform och med dolda eller bara obetydligt synliga öron och mer eller mindre kort hårbeklädd svans. Bisam är mer bäverlik med kal, tillplattad svans. Endast den oslitna kindtanden har en tandkrona med knölar, som snart nöts bort. På det viset blir kronan flat och kindtänderna kommer att verka som sammansatta av tresidiga prismor med avrundade hörn.

Svansen är medelstor till kort och är ofta glest täckt med hår. Vid de främre fötterna finns fyra eller fem tår (beroende på art) och vid de bakre fötterna alltid fem tår.

Många sorkar är anpassade till att leva i underjordiska gångar. Deras bon är bäddade med torrt gräs, mossa och löv. Några samlar också vinterförråd. De får ungar flera gånger om året. Ofta orsakar de stor skada för människan genom att de äter säd och andra kulturväxter. Sorkar är viktig föda för rovdjur och rovfåglar.

När sorkar gräver skapar de jordhögar som påminner om mullvadens kullar. Mullvadens jordhögar är större och mera runda.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
    1 2
3
4 5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20 21 22 23 24 25 26
27 28 29 30 31
<<< Maj 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se