Alla inlägg den 15 juni 2013

Av Bengt Bertilsson - 15 juni 2013 06:15

Jättevallmo (Papaver)

Har jag en knarkodling ovetandes i min trädgård eller odla jag egna vallmo frö till fransbröden. Oavsett har jag en liten odling av Vallmoblommor som fanns där när vi flyttade hit för ca 30 år sedan och varje år blommar de och förgyller min tillvara under några veckor.

 

Vallmo släktet (Papaver)
Släktet har åttio arter. I Sverige förekommer ett knappt tjugotal arter, av dessa är bara åtta betraktade som bofasta i landet medan de övriga uppträder tillfälligt

 
Jättevallmo är en storväxt, flerårig ört. Stjälken är hårig och kan bli omkring en meter hög. Bladen är djupt parflikiga och tydligt borsthåriga, de flesta sitter samlade i rosett vid basen men några sitter strödda på stjälken. Jättevallmo blommar i juni-juli, blommorna blir drygt en decimeter breda och har vanligen rödoranga kronblad med en svartlila fläck vid basen. Odlade sorter kan ha vita eller rosa kronblad. Blommorna saknar ofta flikiga stödblad men kan ibland omges av ett par sådana. Foderbladen är oftast tre, de är stora och breda men faller av tidigt. Ståndarna är svartvioletta med violetta knappar och pistillen har talrika märkesstrålar. Fruktkapseln är kal, tre till fyra centimeter lång, och till formen brett omvänt äggrund.

 
Genom att vara flerårig skiljs jättevallmo från alla de inhemska rödblommiga arterna och kännetecknas av sina stora blommor med svartlila fläck vid basen av kronbladen. Ett par snarlika arter odlas, orientvallmo (P. orientale) som skiljs genom mindre fruktkapsel och kronblad utan mörk fläck vid basen, och mörk jättevallmo (P. bracteatum) som liksom orientvallmo har enfärgade kronblad men som har blommor vilka omges av ett par flikiga stödblad.

Utbredning. Jättevallmo förekommer naturaliserad på kulturmark i Sydsverige, i vägkanter, på banvallar och i anslutning till bebyggelse. Arten härstammar från Turkiet och Kaukasus.

 

Anvädning. Jättevallmo odlas ofta som prydnadsväxt i trädgårdar där den med tiden kan bilda stora bestånd. Förutom vildtypen saluförs ett par förädlade namnsorter i handeln, till exempel den vitblommiga sorten 'Perry's white'.

Etymologi. Artnamnet pseudoorientale betyder 'falsk orientvallmo' och kommer av latinets pseudo- (falsk), samt orientale som är artepitetet i det vetenskapliga namnet på arten orientvallmo (P. orientale

 

Annan länk om Vallmo

Vallmosläktet (Papaver) är ett växtsläkte med omkring 120 arter i familjen vallmoväxter.

Vallmosläktets arter är ett-, två- eller fleråriga, frosttåliga växter som ursprungligen kommer från tempererade områden i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Några arter är bland de nordligaste landlevande kärlväxterna som finns.

De stora blommorna sitter längst upp på långa, håriga stjälkar. Stjälkarna kan bli 1 meter höga eller mer, såsom hos orientvallmo. Stjälkarna innehåller mjölkaktig växtsaft som kan irritera huden. Blomfärgen kan vara lila, vit, gul, orange, röd eller rosa. Kronbladen är vanligen fyra till antalet (hos vissa arter fem eller sex). De är tunna och silkespappersliknande och blommorna kan vara enkla eller fyllda. De har en pistill och många ståndare. Blomknopparna är vända nedåt, men vänder sig uppåt när de slår ut. Då ramlar även de två foderbladen av. Frukten är en kapsel som innehåller ett mycket stort antal små frön. De sprids med vinden.

Vallmosläktet odlades redan 5 000 år före Kristus i Mesopotamien och de har påträffats i egyptiska gravar. I den grekiska mytologin förknippades vallmor med fruktbarhets- och skördegudinnan Demeter. Man trodde då att skörden skulle bli stor om det växte vallmor på fälten.

Det finns både blå och vita vallmofrön som kan användas som krydda, till exempel ovanpå bröd.

Om vallmofröna inte värmebehandlas får man i sig fermenter som främjar matsmältningen. För att tillgodogöra sig vallmofrö bör man krossa dem i mortel, eller mala dem i speciella vallmofrökvarnar eller spannmålskvarn.

Kornvallmons blommor innehåller en alkaloid som har använts som ett milt lugnande medel. Mjölksaften i opievallmo innehåller flera narkotiska alkaloider, bland annat morfin och kodein.

Efter intagande av vallmofrön kan förekomst av opiater i urinen detekteras. Därför serveras ingen föda innehållande vallmofrön inom den svenska kriminalvården samt behandlingshem för narkomaner, då den intagne/patienten felaktigt skulle kunna misstänkas för att ha brukat narkotika under fängelsevistelsen/behandlingen.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< Juni 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards