Alla inlägg under juni 2013

Av Bengt Bertilsson - 19 juni 2013 08:15

Det vimlar av de och det var några stycken som sagt jag påpekat tidigare att hålla reda på var det är för några som kryper framför en låter mig vara osagt i skrivande stund.
  
Den lilla stjärten ställer till det när det gäller att hitta arten då jag inte finner den i min sökning.

Denna lilla brunaktiga skalbaggen fann jag också och som sagt det finns några att välja på    

Av Bengt Bertilsson - 19 juni 2013 08:11

Har ni känt doften där ute eller är det jag som är lycklig lottad där jag bor på min jordlott och får känna doften av nyslaget gräs.

 
Tyvärr så kommer doften inte från granngården den ligger för fäfot och hundkäxen växer meterhögt .

Så det är bara jag som slagit vägslänterna och runt mitt staket är detta tillräkligt att få känna doften av gräs som ligger där på marken och torkar säger jag som Kristina i Duvemåla ”Nu är jag hemma” och jag förflyttas till barndomen där jag sprang barfota och även om det förvisso stacks under fötterna är det minnen som fastnat i huvudet. Tillsammans med andra minnen, fika därute på åkerkanten med hembakta bullar och saft.
Sen även trotts åldern fick jag bidra med att hjälpa till med höbärgningen och trampa hölasset var kanske inte så kul men sen ligga i lasset och se den blå himmeln och stackmoln var belöningen.
En som fick slita mer var ”Brunte” som sakta drog hem hölasset och svansen viftade hela tiden efter att slå bort alla flygfä på sin rygg och de där stora blodsugande insekterna ”Fäbromsar”, som anfaller idisslande däggdjur, hästar och människor.
Visste ni att det endast är honan som suger blod, vilket hon behöver för att utveckla sina ägg. Hannarna lever huvudsakligen av blommors nektar. Försök inte springa ifrån en fäbroms de sägs kunna flyga upp i en hastighet av 60 km/h.

 

Granngården hästhage ser vacker ut men jag hade heller sett en häst gå där och vara gräsklippare som den var förr.

Av Bengt Bertilsson - 18 juni 2013 19:30

Kanske inte ännu men det kan bli senare, då det finns några små frukter på gång.  

Äppelträdet


Även körsbärsträdet bär frukt och detta lär mina "pjoddar" tycka om för de brukar rensa trädet innan de är mogna
 

Nog blommade mina fruktträd bra och det fanns också några som pollinerade också de vackra blommorna  

Av Bengt Bertilsson - 18 juni 2013 07:00

Eller grönt stinkfly (Palomena prasina) tillhör familjen bärfisar och är utbredd över större delen av Europa, samt i tempererade delar av Asien och norra Afrika.

De fullbildade insekterna har en kroppslängd på omkring 11 till 14 millimeter. Färgen på kroppen är övervägande grönaktig, utom på täckvingarnas hinnartade del, hemelytron, som är mörkare brunsvart.

 

Ovansidan på kroppen har en fin rödbrunaktig punktstruktur, särskilt framträdande på skutellen. Antennerna har fem leder och blir mörkare ut mot spetsen. Benen är gulgrönaktiga.

På sensommaren börjar den gröna bärfisens färg gå över till mer brunaktig och när hösten kommer är bärfisen mer brun än grön i färgen. Detta är en anpassning för övervintringen och bärfisen får tillbaka sin gröna färg igen framåt våren.

 

Mundelarna är sugande och den livnär sig på saft från olika växter. Den kan också suga på bär.

Utvecklingen från ägg till imago sker som hos andra halvvingar genom ofullsändig förvandling. Nymfera liknar de fullbildade insekterna men är vinglösa och kan ha mörkare fläckar.

Sen finns det andra färger än grönt även röd spelar nog ingen roll för i Sverige finns 28 arter i familjen bärfisar och gå inte för nära för den stickande odören kommer av att vätskan innehåller små spår av cyanid och detta användes till att avrätta folk med och flitigt använt under andra världskrig. Fast om det var cyanid från en bärfis skall vara osagt kanske

Av Bengt Bertilsson - 17 juni 2013 06:30

Fast det går väl lika bra med humlor

 

Andra flygfä också.

 

Var det något som fastnade på humlan när jag sytuderade noga och lite långsökt kanske jämför detta med att vara på snabbköpet och har den ingen kasse tar de det varan med sig i handenförlåt benet foten kanske är mer passeligt uttryck.  

Bland ståndare och pistiller kryper de och gör det som alla får veta hur det går till.

 
Lite närgången bild ibland rhododendron blev jag kanske dock uppmärksam att jag sov på visa lektioner när jag läser rhododendron att de flesta rhododendron har dock längre pistiller än ståndare.

 
Var jag nog vaken på andra och fick veta att ståndare och pistiller är de hanliga respektive honliga organen hos blommande växter. De är nödvändiga för växternas sexuella förökning. Linné liknade dem vid män och kvinnor på bröllopsnatten. Blommans foderblad kallade han för brudsängen och de färggranna kronbladen för sängtäcket.

Av Bengt Bertilsson - 16 juni 2013 06:45

För mig var det första gången jag såg den livs levande. Dessutom en Noshornsbagge som jag har själv följt från larv tillstånd /puppa till en fullt utvecklad Noshornsbagge. 
 

Noshornsbagge är en art skalbaggar som är ganska vanliga i södra och mellersta Sverige.

 

De är brunglänsade och ca 25-43 mm långa.

 

Hanen har ett hornliknande utskott på huvudet och honan har en knöl.

 
Larven kan bli upp till 10 cm lång och lever i sågspånshögar, komposter, drivbänkar eller i dynga vilket var hästdynga jag fann mina.

 

Jag stoppade ner dessa i ett köttfärstråg och i en liten plastburk. När jag nu lyfte på en fann jag en fullt utvecklad bagge och en larv.

 
Tidigare inlägg i min Blogg farstutrappan

http://berghemmaren.bloggplatsen.se/2013/05/29/9884211-noshornsbagge-live/

http://berghemmaren.bloggplatsen.se/2013/05/29/9883218-noshornsbagge-inte-tordyvel/

http://berghemmaren.bloggplatsen.se/2013/05/19/9855472-noshornsbaggen-oryctes-nasicornis-live/

http://berghemmaren.bloggplatsen.se/2013/05/19/9854568-noshornsbaggen-oryctes-nasicornis/

Fler bilder

       

Ännu fler

     

Slutligen en bild från ovan

 


Av Bengt Bertilsson - 15 juni 2013 06:15

Jättevallmo (Papaver)

Har jag en knarkodling ovetandes i min trädgård eller odla jag egna vallmo frö till fransbröden. Oavsett har jag en liten odling av Vallmoblommor som fanns där när vi flyttade hit för ca 30 år sedan och varje år blommar de och förgyller min tillvara under några veckor.

 

Vallmo släktet (Papaver)
Släktet har åttio arter. I Sverige förekommer ett knappt tjugotal arter, av dessa är bara åtta betraktade som bofasta i landet medan de övriga uppträder tillfälligt

 
Jättevallmo är en storväxt, flerårig ört. Stjälken är hårig och kan bli omkring en meter hög. Bladen är djupt parflikiga och tydligt borsthåriga, de flesta sitter samlade i rosett vid basen men några sitter strödda på stjälken. Jättevallmo blommar i juni-juli, blommorna blir drygt en decimeter breda och har vanligen rödoranga kronblad med en svartlila fläck vid basen. Odlade sorter kan ha vita eller rosa kronblad. Blommorna saknar ofta flikiga stödblad men kan ibland omges av ett par sådana. Foderbladen är oftast tre, de är stora och breda men faller av tidigt. Ståndarna är svartvioletta med violetta knappar och pistillen har talrika märkesstrålar. Fruktkapseln är kal, tre till fyra centimeter lång, och till formen brett omvänt äggrund.

 
Genom att vara flerårig skiljs jättevallmo från alla de inhemska rödblommiga arterna och kännetecknas av sina stora blommor med svartlila fläck vid basen av kronbladen. Ett par snarlika arter odlas, orientvallmo (P. orientale) som skiljs genom mindre fruktkapsel och kronblad utan mörk fläck vid basen, och mörk jättevallmo (P. bracteatum) som liksom orientvallmo har enfärgade kronblad men som har blommor vilka omges av ett par flikiga stödblad.

Utbredning. Jättevallmo förekommer naturaliserad på kulturmark i Sydsverige, i vägkanter, på banvallar och i anslutning till bebyggelse. Arten härstammar från Turkiet och Kaukasus.

 

Anvädning. Jättevallmo odlas ofta som prydnadsväxt i trädgårdar där den med tiden kan bilda stora bestånd. Förutom vildtypen saluförs ett par förädlade namnsorter i handeln, till exempel den vitblommiga sorten 'Perry's white'.

Etymologi. Artnamnet pseudoorientale betyder 'falsk orientvallmo' och kommer av latinets pseudo- (falsk), samt orientale som är artepitetet i det vetenskapliga namnet på arten orientvallmo (P. orientale

 

Annan länk om Vallmo

Vallmosläktet (Papaver) är ett växtsläkte med omkring 120 arter i familjen vallmoväxter.

Vallmosläktets arter är ett-, två- eller fleråriga, frosttåliga växter som ursprungligen kommer från tempererade områden i Europa, Asien, Afrika och Nordamerika. Några arter är bland de nordligaste landlevande kärlväxterna som finns.

De stora blommorna sitter längst upp på långa, håriga stjälkar. Stjälkarna kan bli 1 meter höga eller mer, såsom hos orientvallmo. Stjälkarna innehåller mjölkaktig växtsaft som kan irritera huden. Blomfärgen kan vara lila, vit, gul, orange, röd eller rosa. Kronbladen är vanligen fyra till antalet (hos vissa arter fem eller sex). De är tunna och silkespappersliknande och blommorna kan vara enkla eller fyllda. De har en pistill och många ståndare. Blomknopparna är vända nedåt, men vänder sig uppåt när de slår ut. Då ramlar även de två foderbladen av. Frukten är en kapsel som innehåller ett mycket stort antal små frön. De sprids med vinden.

Vallmosläktet odlades redan 5 000 år före Kristus i Mesopotamien och de har påträffats i egyptiska gravar. I den grekiska mytologin förknippades vallmor med fruktbarhets- och skördegudinnan Demeter. Man trodde då att skörden skulle bli stor om det växte vallmor på fälten.

Det finns både blå och vita vallmofrön som kan användas som krydda, till exempel ovanpå bröd.

Om vallmofröna inte värmebehandlas får man i sig fermenter som främjar matsmältningen. För att tillgodogöra sig vallmofrö bör man krossa dem i mortel, eller mala dem i speciella vallmofrökvarnar eller spannmålskvarn.

Kornvallmons blommor innehåller en alkaloid som har använts som ett milt lugnande medel. Mjölksaften i opievallmo innehåller flera narkotiska alkaloider, bland annat morfin och kodein.

Efter intagande av vallmofrön kan förekomst av opiater i urinen detekteras. Därför serveras ingen föda innehållande vallmofrön inom den svenska kriminalvården samt behandlingshem för narkomaner, då den intagne/patienten felaktigt skulle kunna misstänkas för att ha brukat narkotika under fängelsevistelsen/behandlingen.

Av Bengt Bertilsson - 14 juni 2013 21:00

Det växer ovan jord och nu har blommorna börjat komma på en av sorterna jag satt. Frågan är vad händer under jorden.
 

Varit solsken nu en längre tid har jag fått vattna och det välsignade regnet som vi fick i torsdags ca 30 mm och fredagen ca 20 mm har satt fart på potatisodlingen och för den delen även övrig odling.

 
Nästa vecka blir det test och kanske är det egenodlad nypotatis till midsommar bordet jag kan bjuda på.
Det sägs man kan skörda tidig potatis utan att ta upp hela stånden. Maka försiktigt undan den uppkupade jorden och ta upp de största potatisarna. Lägg sen tillbaka jorden och låt de mindre knölarna fortsätta att växa. Men ta inte den tidiga potatisen alltför tidigt – den kan innehålla solanin som kan ge magbesvär.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25 26 27 28 29 30
<<< Juni 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards