Rogens naturreservat visar upp ett mycket speciellt och fascinerande landskap som inte liknar något annat och på sina ställen svårt att vandra i. Själva hade vi tänkt oss en liten tur som slutade i en vandring på 9 timmar och en halvmara innan vi kom hem

 
Är det nästan lika brett som en autostrada på sina tällen och vi bör kanske ställa oss frågan hur mycket tål naturen. Fast som regel var det en smal stig stenig att vandra där nya stigar trampas upp bredvid de gamla.

  Över myrr mark fanns spångar utlagt som underlätta vandrigen och under högsommaren ingen risk att bli blött.  

När landisens tjocka istäcke gled fram över landet skrapade det med sig allt i sin väg. När det slutligen smälte lämnades jord, sten och block och vid iskanten sköts höga ryggar ihop av isen. De långa vindlande ryggarna är ibland bara några 10 tal meter breda och ibland flera hundra meter, flera kilometer långa, 30-40 meter höga och bildar ett säreget mönster i landskapet

Storblockiga höjdryggar detta bara en liten del av stenar som ligger runt en kulle som verkade vara minst 100 meter i sin längd.

Uråldriga lavbehängda tallar.

Döda träd och stubbar notera trädstammen är skruvad ett spartanskt landskap.

Misstänker först en skogsbrand men tror sen mer på ett åsknedslag som åstadkommit detta, då detta fanns fler stubbar i reservatet som var brända.

Det finns även rejäla träd denna stod mitt på en ryggås med brant stup ner till vatten.

Fast för visa tallar har det slutat växa.  

Djurlivet är förhållandevis artfattigt, men området är viktigt för flera hotade djurarter. Tre av de stora rovdjuren Björn, järv och lo skall det finnas även Utter. Men detta liknar inte ett bo för en utter.

Utan ser det inte ut som en Bäver varit här och byggt en damm.
  Av djur såg vi endast renar och fågelliv nästan helt tyst förutom korpen som hördes. Av småfåglar syntes förvisso några mer i omgivningen men var mycket vaksamma på vår närvaro.