Tyska Eon har tjänat 36 miljarder kronor bara på två år. Vattenfall lär inte ligga långt efter de heller
Inte konstigt då vi konsumenter får betala dyrt för energin för att öka på deras kassakristor ännu mer.
Och sälja det ännu dyrare i andra länder så förstår jag de får ännu mer i kassakistan för vi har ändå lägre elpriser än i andra länder
Enligt Dagens Industri har vinsterna som skickats till de tyska ägarna uppgått till närmare 36 miljarder kronor bara för de två åren 2010 och 2011, vilket gör den svenska verksamheten till en veritabel vinstmaskin. Eon äger bland annat Sydkraft och Graninge och därmed kärnkraftsverk som Oskarshamn.

Eon tjänade pengar även i fjol (2012) på den svenska verksamheten, men enligt uppgifyt i Di så gjordes inga vinstutdelningar till de tyska ägarna då. Vinsten efter finansnetto uppgick bara då till 9,2 miljarder kronor på en omsättning på 38,7 miljarder.

Många Facebookspel, tävlingar och ”Facebook-appar” kräver att få rättigheter till delar eller hela din Facebookprofil, vilket gör att de har full tillgång till ditt konto och kan bland annat gilla sidor, utan din vetskap.
Därför tackar jag nej till alla som skickar inbjudningar till mig där de kräver rättigheter.

Varför. Om du inte visste det så är det ganska vanligt att skadlig kod installeras på din dator i bakgrunden, detta leder inte sällan till kapningar av bland annat ditt Facebookkonto, där bedragaren kan utge sig för att vara du. Vilket jag läst några vänner råkat ut för och i andra medior också förkommer detta.

Dessutom så dyker det allt oftare upp s.k falska vänner i våra grupper vi är med på där det verkar vara ett sätt att komma åt uppgifterna som finns i profilerna. För varför vill en bli vän i en grupp men själv inte har en enda vän trotts att den s.k vännen är med i ett tiotal grupper med flera 10 00 tals vänner. Försöker de sen sälja skor till trädgårdsvänner då bör du allt se upp för dessa vänner

Julskyltning betecknar företeelsen att bland annat affärer placerar juldekorationer i sina skyltfönster. Skyltsöndagar fanns i Sverige redan i slutet av 1800-talet. Då i början hade man i regel skyltsöndag de närmaste två söndagarna före julafton, men senare främst på 1:a advent. Numera är det oftast den sista helgen i november.

Minns mina första julskyltningar som barn när jag stod där och tryckte mina glittrande ögon mot fönsterrutan där leksakerna fanns framskyltade och önskade mig både det ena som det andra. Dock tror jag inte jag fick något av dessa utan det var bara mjuka paket.

När jag sen på började min yrkeskarriär i butik på 60 – talet och julskyltning blev en av de stora händelserna som jag minns och på den tiden hade vi söndags stängda butiker skulle det skyltas i fönster och hela golvet innanför dörrarna skulle vara fyllda med varor. Viktigt var att inte avslöja för någon konkurrent och nyfikna fick veta i förväg var som skyltades satte vi upp gråpapper på alla fönster och dessa togs inte bort förrän på söndagsmorgonen.

Det blev också en tradition med åren då personalen fick jobba extra på lördagseftermiddagen blev det som regel också kväll innan vi var färdiga var det efteråt en liten julfest med mat och dryck som var då ett litet julbord i enkelhet.

Advent.

I:e advent brukar kyrkorna vara välfyllda av både trofasta kyrkobesökare och sällan besökare då det är lite speciellt med denna söndag och psalmer.  
I våra hem sätter vi upp adventsstjärnor  i fönstret och den minns jag tydligt från barndomen en sjuuddiga och gulröda adventsstjärnan. I dag är det mer vita och senaste åren med allsköns blandning av färger dyker också upp.
Den fyrbenta ljusstaken sätts fram på borden och en sådan minns jag fick göra en sådan i slöjden. I våra fönster står det 5 o 7 armada ljusstakar, men det har blivit vanligt nu med ljuskedjor med vit sken men även blinkande ljussken.

Mer fakta om advent

Advent är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Den inleder julen men också kyrkoåret. Även om julförberedelser nuförtiden påbörjas ännu tidigare, så utgör advent ännu en markering att julen närmar sig. Ordet advent betyder ankomst på latin

Kyrkligt sett är advent inledningen till en förberedelsetid för Kristus ankomst. Det latinska ordet advent betyder ankomst och inte väntan, som många tror. I det tidiga kristna Sverige var advent en fastetid, ett sätt att kroppsligt markera Herrens väntade glädjerika ankomst. Man var återhållsam med mat, framför allt med kött. Även efter reformationen på 1500-talet fanns advent kvar, även om fastemomentet försvann. Advent förknippades också med stillhet och vördnad, vilket gjorde att bröllop förbjöds. Man skulle även undvika oväsen och bullriga arbeten.

I kyrkan sjunger man "Bereden väg för Herran" och "Hosianna", psalmer som starkt förknippas med jul och julstämning även utanför kyrkan.

Advent i vår tid har liksom de flesta av julens ritualer fick sin karaktär under sent 1800-tal. Även om adventsfirandets kristna betydelse nästan försvunnit, har högtidens kulturella betydelse snarast ökat. Sedan 1960-talet producerar svensk tv en adventskalender som börjar sändas i anslutning till första advent.

Adventsstjärnorna, också kallade julstjärnor, hängs i fönster och introducerades under 1930-talet. De blev allt vanligare under efterkrigstiden. Adventsljusstaken introducerades mot slutet av 1800-talet med förebild i tyska så kallade adventsgranar. Den första elektrifierade adventsstaken kom i slutet av 1930-talet. Den elektriska ljusstaken anknyter till en svensk tradition att låta ljus brinna i fönstren för att lysa upp julottebesökarnas väg till kyrkan.

På många sätt markerar första advent också i vårt samhälle inledningen på en fas när vi förbereder oss inför julen. Nu inleds en period där vi äter julbord tillsammans med arbetskamrater, påbörjar julbak och gärna återkommer till den stämning som många upplever inför julen. Hos en del förknippas advent med släktträffar, glögg och pepparkakor. I bondesamhället inleddes en period av matförberdelser. De lyckligt lottade slaktade julgrisen i början av december.

Adventsstjärnan är besläktad med den äldre traditionen att gå stjärna, på vissa håll kallad Staffanssång. Detta stjärngossefölje gick runt i socknarna och spelade i gårdarna upp att Betlehems stjärna förebådar Jesu födelse. Skådespelet är gärna upptågsrikt. Som belöning fick gossarna mat och dryck. Stjärnspelen är kända i Sverige åtminstone sedan 1600-talet och förekommer ännu idag i Stockholms skärgård (se vidare trettondagen).

Adventsstjärnan blev populär i Sverige på 1930- och 1940-talen även om de första adventsstjärnorna såg dagens ljus redan på 1880-talet i den tyska staden Herrnhut. Adventsstjärnan symboliserar Betlehemsstjärnan som vägledde de tre vise männen till stallet med det nyfödda Jesusbarnet. Kanske är den vid sidan av julgranen en av de viktigaste symbolerna i vår tids julfirande. I en herrnhutisk skola tillverkade elever och lärare pappersstjärnor belysta inifrån. I den herrhutiska traditionen nämns att förbilden var de svenska stjärngossarnas stjärngång.

Den tyska handeln fångade upp dessa stjärnor, som började masstillverkas och säljas i hopfällbart skick vid jultid. Efter hand elektrifierades stjärnorna. Det första svenska belägget för ordet adventsstjärna är från 1934, samma år som de tyskimporterade stjärnorna började säljas i Sverige.

 1941 startade Erling Persson – grundare av klädföretaget Hennes & Mauritz – massproduktion av adventsstjärnor. Den typiska sjuuddiga och gulröda adventsstjärnan fick nu sin form.

Mitt under brinnande världskrig hade de tillverkat 200 000 stjärnor av papp som såldes för 2,50 kronor styck 1941. Som mest sysselsatte stjärntillverkningen 300 personer, mest norska, danska och polska flyktingar. Så småningom döptes stjärnan till Tindra Kristall och den sjuuddiga, gulröda stjärnan hängde snart i vart och vartannat fönster. Tindra Kristall blev så populär och vanlig att den av somliga fick den något nedsättande benämningen proletärstjärna.

Den svenstillverkade stjärnan fick konkurrens av stjärnor tillverkade av träspån, halm, näver och metall. I likhet med många andra julutsmyckningar är tillverkningen av stjärnorna spridd över världen: numera är de rödgula pappersstjärnorna tillverkade i Asien. Man kan säga att de speglar den tidigare profilerade lokala tillverkningssindustrin såväl som vår tids globala tillverkningsvägar. Stilmässigt speglar stjärnan väl de globala influenserna; allt fler använder stjärnor med asiatiskt och orientaliskt inspirerade mönster, vilka uppträder i stilmässiga blandformer i svenska fönster.