Satt på min farstutrappa och ca 3 m framför mig ser jag en blåmes sitta.

Uppborrad som en koltrast brukar vara när den fryser, förstod jag den mår inte bra.

Jag gick sakta fram emot den för att försöka få en bra närbild men istället för att lyfta vilket jag ansett vara det bästa tog den ett litet skutt på några centermetrar istället.

Vingar och ryggfjädrarna såg inte ut och först trodde jag den var enbent också, men så var inte fallet.

Plötsligt flög den upp och över vårt trädgårdsstaket men orkade inte så långt utan satte sig i gräs och lövverket som ligger på ängen.

Efter en stund lyfter den därifrån också men den lär nog inte överleva länge då den slog ner ett 10 tal meter längre ut på ängen.