Även hemmavid går det att njuta av en storslagen naturupplevelse.
 

Där även mina påskliljor är utslagna och tulpaner började knoppa sig.

Exploderade dessa under påskhelgen
 

Temperaturmätaren visade +16 - 20 och de slog ut direkt.
   
Lagom till påsk öppnade de sig och visade sin blomprakt.

Men när kvällen kommer så sluter de sig
 

En storslagen naturupplevelse och bara se alla dessa är en upplevelse.

Det finns ca. 8000 registrerade sorter av Narcisser varav 300 odlas kommersiellt.

I Fagerås finns det ett 100-tal olika sorter planterade och de två mest framträdande är Golden Harvest och Ice Follies.

Årligen planterar Arne ut mellan 20000 och 50000 nya lökar.

I provrutorna finns det ett 100-tal spännande sorter med olika dofter. Plantering av nya lökar gör Arne Andersson på samma sätt varje år.

Flera tusen människor besöker Fagerås under säsongen som pågår från slutet av april till mitten av maj vid normal väderlek.

Påskliljorna är planterade på ett 10 tnl

       
(1 tunnland = 100x50 meter) stort område slåtterängar.

Runt detta stråk kan man även beskåda gamla kulturmiljöer som stenmurar, gamla träd, stenrösen mm.

Läs mer på deras hemsida

En storslagen naturupplevelse.

Hundratals.

Tusentals

       
Miljontals

       
Likt psalmen kan inte räkna dem alla.

          
Här kan ni under säsong beskåda över en miljon blommande påskliljor.

Har ni aldrig varit där skynda er för dessa blommar bara en kort tid.

Läs mer på deras hemsida

Uppståndelsen firas och solen uppgång får symbolisera morgon gryr här utanför där jag satt på min farstutrappa.

En härlig morgon, temperaturmätaren visar +1 och himmeln är klarblå. Fåglarna kvittrar och ett blåmes och ett talgoxpar kivas om vem som skall få bosätta sig i naturmorgonsholken.  

Påskdagen är den kristna kyrkans största dag eftersom den firar Jesus uppståndelse efter att ha dött och begravts på långfredagen. I våra kyrkor kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor och sex ljus som tecken för att mörkret vänts till ljus och att långfredagens lidande är slut. Under inledningen av gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, som kristna traditionellt sett hälsar varandra med på påskdagen: Kristus är uppstånden!, varpå församlingen svarar: Ja, Han är sannerligen uppstånden! I gudstjänsten läses bibeltexter som på olika sätt belyser Kristi uppståndelse. I en del kyrkor får deltagarna en påsklilja i samband med gudstjänsten. Eftersom Kristi Uppståndelse är den största kristna festen är gudstjänsten extra högtidlig och anses vara kyrkoårets viktigas

Fast idag är det långfredag och fortvarande i Sverige talar vi ofta om hur långtråkig långfredagen var förr och den upplevdes dessutom som väldigt lång också. Kändes det som dagen aldrig ville ta slut. Fast detta var förr i tiden som vi säger var det inte så länge sedan egentligen då det var i slutet på 60 – talet som det slutade vara så långtråkigt.
Nu kunde det förvisso skilja lite mellan stad och landsbygd men i stort var det så att före detta fick man inte gå på bio, spela kort eller ha kul över huvud taget. Tv låg i sin vagga och de som hade tv fanns det bara en kanal.
Affärerna var stängda inga morgontidningar eller kvällstidningar kom ut. Att idrotta eller överhuvudtaget att idrottstävlingar skulle utövas denna dag var otänkbart. T.o.m som barn skulle man vara inne och fick man gå ut var det inte för att leka. Då dagen skulle ske i stillhet och i eftertanke.
Men numera gäller knappast detta längre. Många näringsidkare håller öppet och i det sekulariserade Sverige är relativt lätt att roa sig även på långfredagen. Om man nu tycker att det går an.

 
För innebörden av den kristna högtiden är Påsk och förvisso är ca 80 % medlemmar av svenska kyrkan är gruppen som firar minnet av påsken betydligt mindre anser flertalet att de har rätt att fira påsk enligt sin tradition och troligen mycket långt ifrån den kyrkliga. Må sen så vara kanske mycket av dess historia är ganska obegriplig för flertalet ställer många frågan "Varför dog Jesus på korset?" blir svaret "För att Gud skulle kunna förlåta människan"

Efter att Jesus gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus. Han fattar beslutet att Jesus ska dömas till döden. Anledningen är att Jesus gjort anspråk på att kallas judarnas kung.

Varje år vid påsk får folket en möjlighet att frige en fånge. Denna påsk är det Barabbas som ställs gentemot Jesus. Folket väljer att frige Barabbas och Jesus korsfästs. Han torteras och får själv bära sitt kors till Golgota, en kulle utanför staden, där han korsfästs bredvid två rövare. Soldaterna kastar lott om hans kläder, ger honom surt vin att dricka och sätter en törnekrona på hans huvud för att driva med tanken att han skulle vara kung.

Mörkret faller
Rövarna som är korsfästa bredvid Jesus hånar honom och ber honom hjälpa sig själv och dem om han är Gud son. Samtidigt ber de Jesus att få en tanke om det skulle vara så att hans Gud hjälper. Jesus säger då till dem att redan idag ska de vara med honom i paradiset. När Jesus dör berättas att mörkret faller över jorden och Jesus ber till Gud med orden ur Psaltaren 22: - Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?

När han ger upp andan och dör skakar jorden och soldaten som vaktar korset säger om Jesus: Den mannen måste ha varit Guds son. Soldaterna sticker ett svärd i Jesu sida för att konstatera att han är död. En av lärjungarna tog ner Jesu kropp, lindade den med linnebindlar och kryddor och lade honom i en grav i närheten av platsen där han korsfästs.

Stillhet och allvar
Kyrkans gudstjänster under långfredagen präglas av stillhet och allvar. Man läser texterna om korsfästelsen och i många kyrkor spelas inte på orgeln och inga kyrkklockor ringer. Ofta har man på skärtorsdagens kväll dukat av altarets blommor och ersatt dem med fem röda rosor, som symboliserar Jesu fem sår.

I många kyrkor håller man gudstjänster under dagen där man följer skeendet för korsfästelsen såsom bibeln berättar om det. Det kan innebära någon gudstjänst på Långfredagens eftermiddag och en vid kvällstid som kallas gravläggningsgudstjänst.

I kyrkolagen 1686 var det belagt med dödsstraff för präster att ”en syndare och hans brott röja”. Dödsstraffet är borta men allvaret finns kvar. Att det som är förlåtet aldrig mera yppas lovar präster i vigningen. Där­emot har det aldrig varit straffbelagt för andra att föra vidare vad prästen sagt under tystnadsplikt.  En konfident har inte tystnadsplikt, inte ens om den är utsänd av Uppdrag granskning. Debatten har gått i olika medior och programet har inte sänt skriver KT följande Tystnadsplikt – töjbart begrepp i digital era

När botade Jesus homosexuella?

Borde inte debattens centrala fråga gälla prästers omdöme när de använder själavårdens och biktens skyddade rum för att försöka ”bota” homosexuella? I stället har flera debattörer och nu senast onsdagens Debatt i SVT riktat in sig på tystnadsplikten och det skyddade rummet. Inför det fortsatta samtalet behöver tre förutsättningar förtydligas: Det är prästen och inte den som får själavård som har tystnadsplikt. Det är fullt möjligt att konfidenten dokumenterar det prästen säger. Det prästen säger under tystnadsplikten ska hänga ihop med det som hen säger offentligt.

Tystnadsplikten gäller i ett särskilt avskilt samtal mellan två parter, prästen och konfidenten. Sammanhanget är bikt och/eller enskild själavård. Enligt rättegångsbalken (kapitel 36, paragraf 5) är det förbjudet för en präst att vittna om det som erfarits under bikt eller enskild själavård. Enligt lagen har tystnadsplikten ovillkorligen företräde framför vittnesplikten. Konfidenter har däremot ingen tystnadsplikt utan har sannolikt genom hela kyrkans historia berättat för andra vilka präster som är goda själavårdare, och vilka som inte är det. Det är tillåtet, eftersom konfidenterna inte är belagda med tystnadsplikt.

Kränks rummet om konfidenten spelar in ett samtal? Nej, självklart inte.  Precis som patienter kan spela in det läkaren säger i sitt mottagningsrum får vi räkna med att dagens människor dokumenterar prästernas ord i själavårdsrummet. Vi lever i en digital tid.  Att lägga en moralisk tystnadsplikt på den som söker upp en präst kan tvärtemot göra konfidenten mycket utsatt. Många exempel från nutiden visar hur övergrepp inom själavården fortsatt länge eftersom förövarna ålagt sina konfidenter en tystnadsplikt de inte har.

Kan man säga en sak när kameran är på och en annan när kameran är av? Den som kallas till präst ska vara en person där lära och liv hänger samman. De råd som ges i ett avskilt själavårdsrum ska hänga ihop med det som hen skulle säga i ett offentligt rum. Därför bör inte ett avslöjande av enskilda själavårdssamtal kunna innehålla oväntade uttalanden från prästen. Det som sägs i själavårdsrummet ska vara grundat i samma kristna tro som prästen förkunnar offentligt.  Samtalet i själavård och bikt ska vara grundat i prästens kristna tro med Guds närvaro som en realitet i rummet.

Visst får man vårkänslor när blommorna lyser lite överallt.

Ännu ett bakslag i aprilvädret visade temperaturmätaren - 2 och det ser mer ut som elden är lös i skogen sett från min farstutrappa i arla morgonstund.

När jag sen körde in hustrun till jobbet hamnade jag på baksidan av skogsbrynet. Kunde jag konstatera var glöden kommer ifrån och jag får inse att jag missar soluppgången varje morgon p.g.a skogsbrynet.

För när solen började dyka upp vid min horisont ja då är det mer energilampan som lyser.