Familjen på kärt återbesök på badplatsen Ringsjön i Berghem.

    
Inget är sig likt idag och det är nästan svårt att hitta dit upp för den som inte varit där på besök de senaste 10-15 åren. När man dock kommer fram så känns platsen bekant fast den är förändrad ändå.

Förr välbesökt av traktens barn men även vuxna som ville svalka sig. Det sägs t.o.m det fanns en liten kiosk där uppe på 60 eller 70-talet.

Med åren minskade antal besökare och snart nästan bortglömd, blev den till slut ett andningshål för barnen i närheten när de växte upp och det inte fanns möjlighet att bege sig till någon av de större badplatserna.

 
Badplatsen är inte stor och vid stranden finns en stor sten som förr de hoppade från, idag är djupet knähöjd.

 
Ganska fort blir det djupt fanns det en sten ca 10 m ut där det gällde att hitta och en utmärkt plats att leka herre på täppan på.

 
Ringsjön eller ringsjöarna tror jag det står på kartorna är två små bergsjöar som egentligen inte har något tillopp mer än regnvatten.
 

Sjöarna var stark försurade och den fisk som vi såg på 70 – 80-talet var några små Tusenbröder kallas de fiskar som växer upp i insjöar där näringsbrist och bristen på rovfiskar eller på stora fiskar har medfört att fiskbestånden inte växer som normalt. Om sjön har kalkats eller inte är okänt men det sägs att sjön hälsotillstånd idag är något bättre och det skall ha setts större abborrar.

 
Förr var det en sjö där det gick att tvätta sig ren är detta ett minne blott då sjöbotten idag består av humusmaterial och vid omrörning rörs detta upp och lägger sig som en brun sörja på kroppen. Fast som våra barn och barnbarn sa det var ändå skönt att få bada.

Egen trädgård slit och släp och ibland är jag trött på den men sen kommer det glädjestunder när bärsäsongen är igång i vår trädgård och det är bara att gå ut och plocka en liten gottigottiskål med hallon, vinbär och jordgubb när det passar en.