Sommarsolståndet markerar årets längsta dag och kortaste natt, och vintersolståndet det omvända. I praktiken förändras dock nattens liksom dagens längd ytterst lite under några veckor kring solstånden.

På grund av skottårscykeln samt det faktum att vi har olika tidszoner på jordklotet så går det inte att ange några entydiga datum för sommar- och vintersolstånden.

I Sverige inträffar sommarsolståndet den 21 juni fram till skottåret 2020 då det inträffar strax före midnatt den 20 juni.

Vintersolståndet har hittills inträffat den 21 december under skottår och året efter skottår samt den 22 december det tredje och fjärde året i skottårscykeln. I år 2014 är det sista gången det här århundradet som vintersolståndet inträffar den 22 december det tredje året i skottårscykeln. Från och med år 2018 inträffar vintersolståndet den 21 december även det tredje året i skottårscykeln.

Vid sommarsolståndet blir det aldrig riktigt beckmörkt någonstans i Sverige eftersom solen bara är en bit under horisonten i nordlig riktning. Under natten råder skymning, som övergår direkt i gryning. Från polcirkeln och norrut går solen inte alls ner, tex. i Kiruna.

Vid vintersolståndet går solen överhuvud taget inte upp norr om polcirkeln, även om det blir något ljusare på dagen.

På södra halvklotet råder de omvända förhållandena, dvs. sommarsolståndet inträffar där vid vårt vintersolstånd, och vice versa.

Det finns en årlig gång i dagens längd. På sommarhalvåret ökar daglängden med latituden. På vintern minskar den med latituden och vid dagjämningarna är dagarna ungefär lika långa över hela landet.