Skräpnisse har återigen varit här ute på besök upptäckte jag när jag senast var ute på en skogspromenad

Denna gång har hen kört in lite lägre in på gamla Hajomsvägen som idag används som skogsväg/promenadväg

Somliga måste lida av lathet eller så vill vederbörande inte vänta på att återvinningscentralen uppe på Skene skog skall öppna utan slängt bråten efter renoveringen utmed våra vägar istället.

För att köra till återvinningsstationen med detta då det är brännbart virke

Nog har jag sett en och annan lite firre simma i vår bäck som rinner ca 100 m från min farstutrappa och jag kan höra vattnet porla därifrån allt som ofta.

Men den här den var lite störrre t.o.m matnyttig.

Om jag hade lyckats fånga den vilket skulle gå då det är grunt i bäcken förstår jag knappt hur den kan leva där.

Det är inte bara en utan flera två större och tre mindre som jag dock inte fick på bild.

Men vilken känsla jag fick. Här springer de från myndighetssidan och hävda vi förorenar bäcken och ålägger i princip samtliga husägare här på landsbygden att gräva och anlägga nya avloppssystem. Hade våra avloppssystem varit så dåliga innan hade vi inte haft fisk i dessa nu. Men nu har vi detta och vi får väl se denna åtgärd är till för att skydda fisken i framtiden.

Fakta

Det finns tre olika benämningar på öringen - "havsöring", "insjööring" och bäcköring. Bäcköringen är mindre till storleken, blir aldrig "blank", om den inte utvandrar till större sjöar eller havet. I övrigt har den liksom insjööringen grönskimrande övre sidor, mörkare rygg. Över sidor och rygg strödda röda och svarta fläckar. Undersidan är ljusgulfärgad. Bäcköringen är stationär i rinnande vatten och kan då inte skiljas ifrån ungar av insjööring eller havsöringen. De senare utom vissa hanar, utvandrar vid 10-20 cm längd eller vid 1-6 års ålder

Under en skogspromenad kan man råka ut för mycket som man kanske inte förväntar sig komma i sin väg

Denna tur där uti skogen var på nya okända marker dessutom, då de öppnat på skogsstängsel som omgärda stora skogsarealer i vår närhet.

Det går inte att klaga på framkomligheten nästan spikrak väg.

Runt dessa växer det både tätt som gallrade skogsbestånd

På marken hittar jag spår av skogen konung

Plötsligt så står det något framför mig på avstånd lite skakig blev jag var det skogens konung månntro

När jag närmade mig ser jag det är ett kreatur och närmare ser jag en tjur stå och stirra på mig och jag stirra tillbaka

Efter en stund tröttnar dock den på att stå där och stirra på mig och ger sig iväg in ibland träden.

Att finna ett kreatur ute i skogen långt från bebyggelse är självklart inte normalt förstod jag att denna måste gått över stängsel och gett sig ut på villovägar och ägaren har inte hittat den.

Även om jag var ute på nya jaktmarken så visste jag att fortsätter jag vägen bör jag komma ut någonstans mellan Hajom och Fotskäl där finns bondgårdar där någon bör veta vems djur det är. Problemet var dock jag skulle befinna mig ännu längre hemifrån om jag inte går samma väg tillbaka.

Hittade till slut ett hus där det fanns hemmavarande folk i och fick besked att det rymde djur i september och ett djur kom inte hem eller hittades. Lovade vederbörande mig att kontakta bonden för att jag meddelade att var jag såg djuret senast

Kommer osökt att tänka på Uti Skogen Ska Vi Gå (The Picknick Song) med Povel Ramel men denna tur där uti skogen den var jag allena på att gå och på nya okända marker dessutom.

Skulle kolla på ett kalhygge för att se om det går att gå där men jag var inte skodd för gång där. Där hade alla redan andra gått fram på larvfötter och satt sina spår i marken och frågan är kommer marken att reparera detta själv

Ingen verksamhet har förorsakat så svåra och landsomfattande markskador som skogsbrukets maskiner. Det kommer att ta många hundra eller t.o.m tusentals år beroende på mark och läge innan de ofta mer än meterdjupa hjulspåren sluter sig och växer igen. Under denna långa tidsrymd kommer körskadorna att ge mer eller mindre allvarliga skador på naturen.

 
Svaret måste bli NEJ

Det är idag diken som är över en meter djupa och på några ställen så har jordmassor pressats upp vid sidorna och där är det ännu djupare.

Vem som är ansvarig för detta och har egentligen en skogsmulle som är ute och promenera med detta att göra.
Troligen inte.

 
Markskadorna efter framfart med skogsmaskiner är abnorma på sina håll och lagen säger inget om att detta inte får se ut så här har skogsstyrelsen påtalat att detta bör eftersträvas att bli minimala är det skogsköraren och skogsföretaget och ytterst skogsägaren ansvarig att detta återställs och det finns försäkringar som skogsägare kan teckna men i dessa finns det sen restriktioner hur stora skadorna måste vara för att utbetalas.

Minns du snöstormen 1995?

Idag är det 20 år sedan snöstormen som slog till i Sjuhärad.

Var tiden gått fort nog kommer jag ihåg detta snöoväder insnöade och kom ingen vart, Barnen var glada ingen skoldag fast hade de lyckats ta sig fram var det personal där fick vi höra sen.

Vi lyckades handskotta de 100 m ner till vägen men sen vägen 2 km ut till 41:an där kom ingen snöplog. Minns hemtjänstpersonalen kom gående för att hjälpa en av grannarna som hade behov av hemtjänst.

Är vår beredskap god eller?

Snöstormen för 20 år sedan kan vi idag minnas och le lite av vad som hände är historia. likaså vi som var med stormen 1969 och fler minns bättre stormen Gudrun 2005.  Samtliga har dock ett gemenskap budskap det blev kaos när flera samhällsfunktioner slogs ut och många som blev strömlösa. För varje dag som går dess mer beroende blir vi av elektroniken fungerar och vårt elberoende blir bara mer och mer avgörande.

Så hur stor beredskap har vi idag om/när ovädret slår till i våra hushåll

Det finns ingenting som säger att man måste beskära en pelargon. Är den fin i formen och växer bra låt den vara, men det finns tre skäl att beskära en pelargon

1. Den tar för stor plats

2. Man vill ta en stickling

3. Den är ful och gänglig

Mina ser ut att passa in på alla tre kriterierna

Fast det sägs Pelargonerna bör beskäras varje vår ungefär den tiden av våren då de börjar visa tecken på att "vakna", alltså när det börjar komma små nya bladanlag.

Det är alltså inte dags nu för mina pelargoner att bli beskurna men de ser fula och är gängliga och då passar jag på att ta sticklingar och det kommer sen att ta mindre plats och slutligen hoppas jag de överlever vintern.

Jag beskär mina pelargoner ganska kraftigt, mer än hälften har jag skurit ner dessa fast jag har inte tänkt så mycket på att forma dessa nu. Fast detta skall man visst göra säger

Jag har inte byt jorden men detta går att vänta med men det är annars lämpligt att passa på i samband med beskärningen eller någon vecka senare. Sen säger experterna att jag skall använda den speciella pelargonjorden som finns till salu i blomsterbutikerna

De bortklippta de blir nya sticklingar, tar cirka 10 centimeter långa toppar, plocka bort de nedersta bladen och ställer sticklingarna i vatten i ett ljust fönster. Efter några veckor hoppas jag de fått rötter och kan plantera pelargonsticklingarna i egna krukor.

Panik i min Pelargonodling

Har sparat på mina pelargonier för övervintring men har egentligen ingen plats eller lämpligt utrymme blir de därefter och nu ser de ut såhär.

När jag ändå rensade i mina odlingsbänkar passade jag på att även gräva upp mina morötter,

Fast egentligen kunde jag låtit dessa stå där och växa ett tag till då temperaturen fortvarande visa över tvåsiffrigt varje dag och vi är inne i mitten av november.

Nu finns det risk för att jag får besök av fyrbenta vänner som stryker här omkring nattetid och då när jag ändå höll på att rensa grävde jag upp dessa

Känner mig ganska nöjd med resultatet fast det kunde varit bättre men jag gallra aldrig och då blir skörden därefter vilket visade sig tydligt där jag sådde på nytt i slutet av juli eller var det början av augusti

Oavsett det hade odlats dill på platsen och jag hittade morotsfrön och sådde i efterskott för att se om det blir något och visst blev det men det är smått blir detta morotdryck av dessa sen för kasta det gör jag inte och sen koka dessa små nu blir som primörmorötter fast det är höst

Dagens skörd 

Egentligen skall inte dessa tvättas har jag hört då man skall vinterförvara dessa, nu blir det inte så länge dessa lär få ligga passa jag på att tvätta av dessa och