Årets första sädesärlor dök upp på tomten när jag klippte min gräsmatta.

Vips så dök dessa upp och jagade småkryp

Sädesärla (Motacilla alba) är en fågel som tillhör familjen ärlor och piplärkor. Den häckar i större delen av Europa och Asien och delar av norra Afrika. Den är en stannfågel i de mildaste områdena av utbredningsområdet, men är i övrigt en flyttfågel som övervintrar i Afrika. Den förekommer också som en ovanlig häckfågel i Alaska. Den är en liten, slank, svartvit fågel med lång stjärt som den ofta vickar på.

Sädesärlan är en insektsätare som främst förekommer i öppna biotoper, ofta i närheten av bebyggelse och vatten. Den föredrar barmark för födosök och i stadsmiljöer har den anpassat sig till att söka sin föda på asfalterade ytor som parkeringar och dylikt. Den placerar sitt bo i hålor och skrevor i exempelvis flodbanker, stenmurar och byggnader.

Gott om kottar på våra granar denna vinter och undra vem som mumsat i sig dessa

Kommer osökt att tänka på Ekorr'n satt i granen

Beskrivning. Svalört skiljer sig från de andra smörblommorna (Ranunculus) genom sina hela blad och stora blommor med många kronblad. Den är flerårig, en till två decimeter hög och bildar ofta stora bestånd. Stjälken är mer eller mindre nedliggande. Bladen är rundat hjärtlika, kala och lite köttiga, med naggad kant. Svalört blommar i april-maj. Blommorna är omkring tre centimeter breda och har sju till tolv, gula, långsmala kronblad. Framåt sommaren är ofta hela örten nervissnad.
Svalört är en mångformig art som ibland delas upp i två underarter, svalört och stor svalört. Huvudunderarten bildar groddknoppar i bladvecken och har en dålig fruktsättning, medan stor svalört saknar groddknoppar och har god fruktsättning.

Utbredning. Svalört är vanlig i södra Sverige, upp till Uppland och Dalarna, men är sällsynt i nordligaste Sverige. Den växer oftast på mullrik jord, i parker och lundar. Första fynduppgiftpublicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning.Bladen användes förr, i små mängder, bland grönkål och andra grönsaker om våren. De stora birötterna är som färska skarpa, men blir som äldre mildare. Kokade, torkade och malda kunde de användas till nödbröd.

Etymologi. Artnamnet ficaria kommer av latinets ficus (fikon), namnet betyder fikonlik och syftar på artens klubbformade birötter (Odhner 1963). I de gamla örtaböckerna kallades arten Chelidonium minus och dess nuvarande namn svalört användes förr på skelört (Chelidonium majus) som hör till familjen vallmoväxter (Papaveraceae).