Tomasdagen den 21 december kallas också för ”Tomas fylletunna”.

Tomasdagen den 21 december, som fram till slutet av 1700-talet var en helgdag i Sverige. I delar av landet markerade den starten på julefriden. Det var också då julölen fick provsmakas, varför dagen också kallas ”Tomas fylletunna”.

Förbud mot ”kringgärningar”

På grund av det kompakta mörkret betraktades såväl vintersolståndet som Tomasdagens nätter som farliga då onda väsen var i rörelser. För att inte uppröra näcken, onda andar eller rentav tomten fick inga inga så kallade kringgärningar utföras, alltså arbeten som kräver att något går runt, från och med Tomasdagen. Spinnrockar och annat fick därför ställas upp på vinden ända fram till tjugondag Knut.

Tomasdagen var också ett tillfälle att säga upp diverse kontrakt. Utöver att tjänstefolk och arrendatorer kunde sparkas ut sa man också upp råttor och möss, i hopp om att de skulle lyda.

Även om vintersolståndet kan kännas tungt växer ljuset i tunneln snabbt. Redan den 20 mars nästa år i samband med vårdagsjämningen är dag och natt lika långa.

Källor: SMHI, Nordiska museet, Institutet för språk och folkminnen

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Våra tulpaner växer och detta år exploderat i mängd då jag troligen grävde om i rabatten och lökarna hamnade i en klump.        På rabatten som står fritt där är det mindre utslaget       ...

Årets vit och blå sipppor i i trädgården                ...

Liten men detta är en för mycket, lär det dyka upp fler mördarsniglar   Får gå lite närmare nästan för att se den      ...

“Lägga rabarber på” är ett uttryck som används i skämtsamt syfte och betyder att lägga beslag på något.   Det liknar att ta något som kanske inte nödvändigtvis är ens eget, men det har en trevligare framtoning än stöld.      ...

Kallas för vikingargrav fast det är nog mer en vallgrav för infiltration av spillvatten från brunnen så blir det som en gravplats då blommorna kommer från tidigare planteringar på kyrkogården    ...