Naturmorgons fågelholk hade ramlat ner

Det var dags att då kanske se över dess kondition och tömma den på eventuella bon rester från hyresgästerna

Som synes hårt åtgången av flera år användning 

Först så öppnade jag den och det syntes det varit bon i den 

Det var inte bara ett bon utan flera bon 

Plötsligt så hittar jag ett ägg, från vilket av de tre bon som detta ägg fanns i vet jag inte 

Likaså av vilken art vet jag inte men flugsnapparen och blåmesen har jag sett vid holken tror jag mest på blåmesen då flugsnapparens skall vara helvita 

Nordingrå kyrka är en kyrkobyggnad vid Vågsfjärdens norra strand. Den är församlingskyrka i Nordingrå församling i Härnösands stift. Strax norr om kyrkan ligger resterna av en gammal stenkyrka.

Gamla kyrkan som saknade torn uppfördes troligen under början av 1200-talet. Ursprungligen hade kyrkobyggnaden invändigt måtten 7 x 7 meter och var försedd med ett smalt kor. Kyrkan kom att utvidgas i omgångar tills den rymde 600 personer och blev Ångermanlands största medeltidskyrka. Vid slutet av 1700-talet var kyrkan rätt förfallen. Förfallet gick så långt att valvet ovanför koret rasade ned och krossade flera gravstenar. Vid en häradssyn 1795 dömdes kyrkan ut och församlingen ålades att göra en stor ombyggnad. Eftersom befolkningen hade blivit så talrik fattades beslut att en ny kyrka skulle byggas och den gamla rivas. Prosten ville gärna bevara den gamla medeltida kyrkan. När prosten var bortrest på ståndsriksdag i Stockholm så passade man på att riva gamla kyrkan och slapp därmed underhålla två kyrkobyggnader.

Nordingrå kyrka är en kyrkobyggnad vid Vågsfjärdens norra strand. Den är församlingskyrka i Nordingrå församling i Härnösands stift. 

Kyrkobyggnaden är rektangulär med ett torn vidbyggt i mitten av norra långsidan. Tornets nedersta våning var från början sakristia varifrån en spiraltrappa gick upp till predikstolen.

Senare byggdes en ny sakristia på östra gaveln. År 1920 genomgick kyrkan en grundlig restaurering. Ursprungligen var kyrkan byggd för att rymma 1300 personer, men omdisponerades 1989 när en lillkyrka inreddes under orgelläktaren.

Floran är unik men svårupptäckt och den är också säsongsartad misstänker jag. Vårt besök i slutet av augusti kan inte alla växter som finns i texten finnns fotograferad. Texten är hämtad från Rotsidan hemsida 

I den zon som påverkas av vågor och stänk saknas i stort sett växtlighet. Högre upp täcks klipporna av lavar och i skrevorna växer fjällnejlika, krypven, stubbtåg, fackelblomster, strandärt och knutnarv.

Här växer också strandtrav som i landet bara finns vid Ångermanlandskusten. Den är på sina håll ganska vanlig på grusiga havsstränder och på klippor och berg nära stranden. Strandtravens blad är en rosett med tungformade blad till skillnad från knutnarvens som är smala.

Längre upp från stranden täcks hällarna av lavkuddar och mossor. I sänkor och skrevor finns ett tunt jordlager där tallar fått fäste och ljung, kråkris, mjölon, fårsvingel, backtimjan och andra för hällmarken typiska arter kan växa. Ju högre upp från vattnet du kommer desto tätare blir tallskogen.

Innanför hällmarken med dess knotiga tallar möter du mer resliga furor och ett större inslag av granar. Öster om Ögeltjärnen finns ett bestånd av gammal urskogslik granskog. Här finns också en myr där det i början av juli blommar ängsnycklar.

Där marken är lite fuktigare eller har lite rikare jord, kan du hitta blåsippor samt orkidéerna nattviol, spindelblomster och knärot.

Skogen är relativt orörd men några mindre äldre hyggen finns i reservatet.