Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Bengt Bertilsson - 6 juni 2016 07:20

Varit på besök i Borås och fick plötsligt se flera knallar satt på marken på bl.a stora torget, Fast knalllar i Borås detta anses tillhöra vardagsbilden fast detta var mer något som var vanligt förr att knallar vandrade från Borås ut och knallade i bygderna.
Dessa knallar hedras nu med något originellt tyckte jag nämligen ett nytt konstverk som passar in i statsmiljön . Men det visar sig vara något hel annat nämligen betonggrisar fast boråsarna har bytt namn på desssa och kallar dessa för betongknallar.  Spontant tycker jag det var en bra idé

Var trycker ni om dessa?

 

Fler betongknallar på vakt i Borås 

Rolig, ful eller snygg. Betongknallen får känslorna att svalla. Som trafikhinder har den nu börjat dyka upp på allt fler ställen i centrala Borås.

Den uppmärksamme har säkert noterat att betongknallen har dykt upp på allt fler ställen i centrala Borås. Det sitter numera två betongknallar och vaktar bron från Södra torget och in i Stadsparken. På Torggatan har det också placerats ut några betongknallar.

Vi har satt ut sex nya betongknallar, totalt finns det sju stycken utsatta i nuläget, säger Jan-Åke Claesson, sektionschef vid Borås stads tekniska förvaltning.

 

Den har ju kritiserats bland annat för sitt utseende, har ni fått några reaktioner?

Nej, det har vi inte. Det är väl bara ett par stycken som är kritiska. Man kan ju se att den är omtyckt. Det är många barn som klänger och klättrar på dem, säger Claesson.

 

Hur många som ska sättas ut har Claesson inget svar på i dagsläget.

Vi sätter ut där det finns ett behov, som på Torggatan till exempel. Där vill vi styra varutransporterna att inte köra på granitplattorna utan på gatstenen i stället, säger Jan-Åke Claesson.

Men det är inte alla som gillar betongknallen. Kommunalrådet Morgan Hjalmarsson (L) reagerade när han fick se den för första gången.

"Ta bort den omgående! Den late knallen förfular Borås! Vi måste leva upp till epitetet kultur- och skulpturstad", skrev han på twitter förra året.

Och kommunalrådet har inte ändrat ståndpunkt i frågan om utformningen sedan dess.

Nej, mitt huvudsakliga argument är att den helt enkelt är ful, säger han.

Vad tycker du om att den börjar dyka upp på allt fler ställen i Borås?

Jag vet att den har placerats ut på fler ställen, men den blir inte vackrare för det. Vad jag vet så har tekniska förvaltningen beställt 20 stycken betongknallar och det är mer än nog, säger Hjalmarsson.

För att utveckla debatten och inte bara komma med kritik har Morgan Hjalmarsson ett konkret förslag.

Jag har inte gett upp utan ska fortsätta jobba för att det tas fram något annat trafikhinder. Varför inte utlysa en tävling och låta konstnärer lämna in förslag på utformning? Vi har många duktiga och kända konstnärer i vårt område, säger han.

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 29 maj 2016 05:15

Gårdagens promenad gav mig också andra upplevelse att notera och fotografera.

      

Hörde ett svagt susande i luften och stannade upp men såg inget, tog ett steg och då försvann det. Nyfiken dock så jag tog ett steg bakåt och då fans det där igen.

     

Ovanför ser jag färska gran skott och på dessa och i flykt mellan skotten flyger bin som förklarade susningarna och surret

 

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 27 maj 2016 05:15

Telefonledningar vet väl knappt dagens generation som växer upp vad detta är för något. Men detta var något som privata eller byar slog sig ihop och byggde upp i begynnelsen och det drogs telefonnätsförbindelser lite här och där. Sen kom staten och tog över dessa och nu är staten på väg att avveckla detta och privta eller föreningar ute på byggda får gräva ner fiberledningar annars kan de inte använda sina fasta telefoner, datorer eller se på TV. Det finns de som tror att inom 10 – 20 år sedan är telefonstolparna borta på landsbygden och finns det inte fiber blir det mobilnätet som gäller oavsett täckningsgrad, nästan obefintligt idag och inga operatörer tvingas att bygga ut sina nät för bättre täckning då kan det vara kört för landsbygden. Oavsett politikerna guld och gröna skogarslöften om en levande landsbygd med fiber etc.

 
Telefonstolpen lutar oroväckande och har så gjort ett antal år men ni vet Telia bryr sig inte och nätleverantör Skanova inte heller.

Påtalat stolpen läge ett flertal gånger när jag får avbrott till reparatörerna som kommer ut men de notera inte detta troligen för avbrotten ligger inte i denna stolpe

 

Har stolpen stått så här ett X antal står den kvar några år till resonera nog dessa och de kör vägen förbi flertalet gånger borde de själva påtala och rätta till kan man tycka.

Men problemet är att de som laga fel på ledningar de laga inte stolpar det gör andra reparatörer

Nu finns det nog vän av ordning som påtalar varför har jag inte fiber är men problemet är att ingen ville dra fiberledningar här när de ändå grävde ner elledningar. Sen krävs det en fiberförening och det finns ingen här eller något kommunalt bolag som ombesörjer detta som inne i centralorten  

Av Bengt Bertilsson - 25 maj 2016 05:15

Idag är det 3 filsväg mellan Borås och Berghem och 2 filsväg vidare mot Varberg. Annat var det förr då detta skall vara den gamla riksvägen som finns spår av fast det är igenväxt och börjar bli svår att se var den gick.

   

General Anders Sparfeldt, landshöfdingen i Elfsborgs Län (bodde "mästa delen" på frälsehemmanet Högenhult, Horred) emellan år 1712 och 1716 i samråd med Landshöfdingen i Halland, Axel Faltsberg anlägga en alldeles ny Landswäg som från Åhs Kyrcka nu har sin sträckning genom Wedige, Horred och från Sundholmen löper utmed norra sidan af Wiska å till Hulatorps By, Kihla hemman, Berghems Kyrcka, Syltered och Dala mot Skene".

   

Denna lilla bit av väg finns mellan Syltered och Ekebacken går den över en ravin som idag är biotop skyddat område

   

Som synes går det se en öppen teräng där vägen gått fram. Utmed sidorna börjar det växa igen och de magnifika vägstenarna som har haft ett räcke är skruvade

         

 

Sista bilden är vägen norr över

Utöver tre riksvägarna finns det idag Viskastigen, idag vandringsled, är en gammal färdväg som förr kallades "Danska vägen". Den går genom Staxered, Desarehult, Hattestad, Guntorp och Lekvad och användes bl.a av danska krigshärar på väg till Örestens fästning.

 

Mellan Berghems och Surtebys kyrkor fanns en färdväg uppe på åsen vid Tingslätterna och Surteby kullar och kan nu, om än något igenvuxen, hittas som en stig att vandra på.

Av Bengt Bertilsson - 23 maj 2016 05:15

2014 redovisade Farstutrappan en serier av körskador i skogen och i en av dessa Körskador i skogen del 6 besöker jag en bäck där det flöt något mystiskt svart och geggigt Se foton i denna länk sen och jämför var tror ni det var. Var det olja i bäcken efter skogsavverkningen

               

Återvänt några gånger men kameran har inte varit med var den med denna gång och nu är det grönt av avundsjuka jag mig tycker se ett konstverk av mossa i vattnet.

         

Fast vi hemkomst borde jag haft ett bättre minne och gjort likvärdiga undersökningar.

Av Bengt Bertilsson - 1 april 2016 07:51

Mellan den 1 december och den 31 mars är det lag på att använda vinterdäck om det är vinterväglag ute. Men idag är det 1 april och då skall de av.

 

Visst skulle jag bytt tidigare men lagen säger att det är vinterväglag om det är snö, is, snömodd eller frost på någon del av vägbanan. Tänk på att även vägrenen räknas till vägbanan. Moder natur lurade oss lite idag för i arla morgonstund så rapporterades det halka på småvägar här i bygda.

 

 Dubbdäck får användas t.o.m 15 april men du får köra med dubbdäck efter den 15 april och innan den 1 oktober om det är eller befaras bli vinterväglag

Av Bengt Bertilsson - 26 mars 2016 12:30

Sommartid men hur var det nu det där med vilket håll vrids klockan åt. Fast det känns lite konstigt det där med sommartid just nu vi hade vårdagsjämning tidigare i veckan och i natt var det – 3 och jag såg att isen ligger fortvarande kvar på en del mindre sjöar. Lägre upp i landet där ligger snön kvar fortvarande och det där med sommartid måste betyda något helt annat.   



Sommartid – du kommer väl ihåg när det är dags att vrida om klockan?

Men ska den ställas framåt eller bakåt?

 

Vi har bästa tipset så du aldrig glömmer.

1. En timme framåt

 

Sedan 1996 är sommartiden sju månader lång. I hela EU gäller att den börjar sista söndagen i mars och slutar sista söndagen i oktober. Under natten från lördag 26 mars 2016 till söndag 27 mars 2016 ska man ställa fram klockan en timme klockan 02.00 till kl. 03.00 Då får man alltså en timmes mindre sömn.

 

2. Trädgårdsmöbler och grill ska ut

 

Ett smart tips för att komma ihåg om klockan ska ställas framåt eller bakåt är att tänka på att våren är på intågande och sommarmöbler och grill ska ställas fram – alltså flyttar vi klockan framåt en timme. När sedan sommartiden upphör klockan 03.00 den sista söndagen i oktober är det dags att ta tillbaka utemöbler och grill, och därmed ställa tillbaka klockan en timme.

 

3. Många ifrågasätter

 

Syftet med sommartid i dag är framför allt lägre elförbrukning och fler och ljusare sommarkvällar med mer fritid. Många ifrågasätter dock sommartid här i Norden då det inte gör så stor skillnad eftersom dagsljuset på sommaren sträcker sig längre än den delen av dygnet de flesta är vakna.

 

4. Sommartid kostar

 

En timmes förlorad nattsömn kan låta lite, men i Kanada 1992 upptäckte trafikforskare en ökning på åtta procent bland trafikolyckorna veckan efter övergången till sommartid. År 2000 kostade övergången till sommartid investerare på amerikanska börsen 170 000 000 000 kronor. Orsaken? Sömnbrist och koncentrationsbesvär.

 

5. Infördes 1980

 

Det var på våren 1979 som den dåvarande regeringen, med statsminister Ola Ullsten (FP), lade fram propositionen om införande av sommartid. Man menade att Sverige borde vara synkroniserat med sina närmaste grannländer och resten av Europa. 1979 hade 15 länder sommartid, och fler var på gång. 1980 infördes sommartid i Sverige.

 

6. Starka protester

 

Idén med att skruva fram klockan uppstod redan 1784, uppfinnaren Benjamin Franklin ville spara på stearinljusen. Sommartid infördes på prov i Sverige redan 1916 under Gustav V:s tid, men då blev det så starka protester att försöket lades ner direkt. Bland annat för att lantbrukare fick en extra mörk timme på arbetsmorgonen. Även inför 1979 opponerade sig delvis bland andra LO och mediebranschen i remisser eftersom man ansåg att det skulle "rubba bevakningen av sena kvällsnyheter från västra halvklotet".

 

7. Sommartid permanentas?

 

Många i dag tycker att sommartiden ska permanentas eller åtminstone flyttas fram så den varar längre in på hösten. Flera forskare hävdar att vår fysiska och mentala hälsa skulle förbättras om vi slutade med tidsskjutningen. Det tar människokroppen fem dagar att vänja sig vid att gå upp en timme tidigare. Kroppens biologiska klocka följer solen och när klockan ställs fram följer solen inte med.

 

 

 

Källa: Dn.se, Wikipedia.org, Kalender-365.se, Sp.se, Illvet.se

Av Bengt Bertilsson - 25 mars 2016 06:15

I dag är årets längsta dag Klockan tickade öronbedövande – ändå rörde sig aldrig visarna. Affärerna, biograferna, restaurangerna – allt var stängt och tomt och tyst. Det var på den tiden långfredagen var årets längsta och tristaste dag.

Detta läste jag i AB och visst minns jag detta och kan tänka på att det har hänt en hel del på 50 år för dag är det som vilken helgdag som helst för de flesta

"Påskrea pågår! Vi öppnar 10 på långfredagen" skriker den stora elektronikjätten ut i sitt mejl.

Påskrea?

På långfredagen?

För inte så länge sedan hade det varit en omöjlig kombination – och även nu är det väl en och annan som höjer på ögonbrynen.

Inte ens Saltkråkan

I morgon är det långfredag och förr var det en dag av lidanden – vi skulle alla lida för att Jesus korsfästes och dog för våra synder – lika mycket som vi skulle fira att han uppstod på påskdagen.

På 60-talet, när jag var liten, var långfredagen verkligen lång – det var den dagen på året när klockan släpade sig fram och dygnet tycktes ha minst 48 timmar.

Det fanns inget att se på tv – det fanns det knappt i vanliga fall heller, men den här dagen var det ännu värre.

I den enda kanalen som fanns var det gudstjänst.

På långfredagen visades ingen "Saltkråkan", ingen "Familjen Flinta" eller Lucille Ball i "Lucy show", ingen  "Humle och Dumle", inte ens Ria Wägner fick vinka i tv den här dagen.

I radion spelades psalmer.

Alla restauranger, biografer, affärer, ja, precis allt var stängt, till och minsta godiskiosk.

Det var till och med förbjudet enligt lagen – ända fram till 1969.

Äta salt fisk

Några datorer fanns inte och inte var det någon som ringde den här dagen heller.

Det var liksom ingen som hade något att säga på långfredagen.

Tyst tassade man omkring inne – eller pysslade planlöst med något, medan visarna på klockan knappt rörde sig.

Det var knappt så man fick gå ut – och det var knappast någon mening heller, eftersom det av någon outgrundlig anledning alltid var grått och rått och ännu tristare ute.

Det känns som om det regnade varenda långfredag.

Det var först framåt eftermiddagen, när middagen närmade sig, som det lättade – och påskafton, med godis och champis eller pommac och ägg och prinskorvar kändes plötsligt inte längre lika ouppnåelig.

Och ännu värre var det förr.

Då skulle man vara svartklädd, äta fisk, helst salt, som sill och kabeljo – och undvika mjölk.

Att inte ha grädde i kaffet på långfredagen var för många en självklarhet.

Aga husfolket

Och påskriset, som vi nu tycker är så fint med sina fjädrar och pynt, det skulle husfadern aga sitt husfolk med – och det är också skönt att slippa.

Numera har det mesta luckrats upp.

Gudstjänsten i tv har fått sällskap av trav, "Fåret Shaun", "Let's dance" och "Snabba cash".

De flesta affärer och restauranger har öppet som vanligt, folk flyger och far, kollar fotboll, spelar golf – eller har fest.

Det går lika bra att skratta den här dagen som alla andra dagar – och klockan tickar på i samma takt som vanligt.

Det kan till och med, eventuellt, hända att det inte regnar ute.

Det är ganska skönt med långfredag.

Det känns som en dag när det är ok att lata sig lite – men lida behöver man ju inte för det.

Eller?

Men påskrea?

Där går nog gränsen.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se