Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Bengt Bertilsson - 25 mars 2016 05:15

Påsken är den kristna kyrkans största högtid. I den kristna traditionen firas påsk till minnet av Jesus död och uppståndelse på tredje dagen. Ordet påsk kommer av grekiskans pascha som i sin tur bygger på ett hebreiskt ord pesach, med betydelsen ”skonande förbigång”, vilket bygger på traditionen om judarnas uttåg ur Egypten. Pesach är en judisk sed med ett helt annat innehåll än den kristna påsken.

I motsats till julen är påsken inte knuten till ett visst datum.

De ännu gällande principerna fastställdes på kyrkomötet i Nicaea år 325. Påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Alltså kan påskdagen som tidigast infalla den 22 mars och som senast den 25 april, en skillnad på över en månad.

Dymmelveckan – den stilla veckan

Den vecka som föregår påsken kallades förr i folkmun för Dymmelveckan, sannolikt efter det fornnordiska ordet dymbil, träkläpp. Under medeltiden, då svenskarna var katoliker, byttes kyrkkläppen i kyrkklockornas järnkläpp ut mot en träkläpp- en dymmel. Detta gjordes för att dämpa kyrkklangen under denna vecka, då Jesus led så svårt för människornas skull. Det skulle råda frid denna vecka och det var förbjudet med varje form av sk kringgärning. Inga hjul, spinnrockar, kvarnar eller andra kringgående redskap fick vara igång, annars ökade Kristi pina.


Frid skulle råda i Stilla veckan och
alla kringgående redskap skulle stå
stilla.

Man fick heller inte baka, brygga eller tvätta i dymmeln. Allt virke som hemkörts till gården under vinterns lopp, skulle huggas upp före dymmelonsdagen, i annat fall "for dymmeln i veden", sa man. Ved som blivit huggen efter denna dag var svår att få att brinna, då den blev surare och omöjlig att få torr.
I bondesamhället hade folk ett mycket praktiskt förhållande till religionen. Den egentliga drivkraften för många var säkert att allt vinterarbete borde vara färdigt till påsk så att man hädanefter kunde koncentrera sig på vårbruket.


 


Sälg kallades på många håll för ”palmer” och kvistarna prydde kyrkor och hem på palmsöndagen. I den romerska kyrkan sker en särskild ”palmvigning” på palmsöndagen. Palmerna symboliserade de palmkvistar som människor,enligt Evangeliet, hade i händerna när de mötte Jesus på väg till Jerusalem.

Palmsöndagen, svarta måndag och vite tisdag

Den första dagen i Dymmelveckan är palmsöndagen. Länge var det vanligt att pryda hemmet med "palmer", knippen av sälg som man hade plockat i god tid, så att de hade hunnit slå ut. De symboliserade enligt bibeln de palmkvistar som folket hade strött framför Jesus då han red in i Jerusalem. På måndagen, som ofta kallades för svarta måndag, skulle skorstenarna sotas, så att de blev vita och fina på vite tisdag.

Dymmelonsdagen

Dymmelonsdagen var enligt gammalt bruk den dag då påskfriden inträdde. Många föreställningar var enligt folktron knutna till just den dagen. Bland annat var det farligt att hugga ved: "dymmeln" kunde komma in i träet så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Aska och sopor skulle vara borta, annars blev huset översvämmat av loppor och löss.

Sedan länge har folktron på häxväsen som bringade olycka över gårdarna på olika sätt försvunnit och barn utklädda till påskkäringar är idag mycket populärt nöje under påsken.

Skärtorsdagen

Skärtorsdagen har sitt namn efter ett gammalt ord skära som betydde "göra ren". Under katolsk tid förekom rengöringsceremonier på skärtorsdagen som ett minne av att, enligt bibeln, Jesus den dagen tvättade sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden.
I måltidsseden markerades skärtorsdagen i Skåne, liksom i Danmark och Tyskland, av skärtorsdagskålen. Den lagade av nio sorters kål eller grönt och ansågs vara ett verksamt medel mot sjukdomar under det kommande året. Vid påsken var det trollpackorna som man förr fantiserade om. Dessa trollpackor, eller påskkäringar, som de även kallade, ansågs var äldre kvinnor som stod i något slags förbund med den onde, och som vi påsktiden varje år troddes ge sig iväg till Blåkulla, där de var i kontakt med mörkrets makter. Barn, utklädda till påskkäringar eller påskgubbar blir en allt vanligare syn, på skär-torsdagen. Det är en relativt sen 1900-tals-tradition. Egentligen har påskbreven med sina påskkäringar indirekt med den gamla häxtron att göra, som var mycket allvarlig under 1600-talet. Men med kunskap och upplysning försvann så småningom föreställningarna om dessa varelser och man kunde på 1800-talet och framåt skoja om dem.

Påskbrev

Traditionen med påskbrev som innehåller en hemmaritad teckning, ofta på en häxa och en skämtsam, spydig vers är en tradition, äldre än påskkorten. Att sända påskbrev är fortfarande relativt vanligt i Västsverige.
Våra dagars påskkort bygger vidare på den gamla påskbrevstraditionen.

Ris och risning

På långfredagens morgon var det sed att den som först steg upp ur sängen skulle "piska" de andra med ett ris. Ris och risning i påsktid är känt från många håll i Europa i lek och i skämt. Piskningen kunde ha flera namn och kallades t ex "påskskräcka" eller "långfredagsris". Den skulle enligt bibeln påminna om Jesu pina under den dagen, kanske den också ursprungligen är en sed som syftar till att ta vara på vårens och den grönskande grenens magiska krafter.
Att inte ligga för länge på morgonen var viktigt under dymmelveckan även om inte piskning hotade. Den som kravlade sig upp sist kunde nämligen få ett öknamn som i värsta fall satt i hela året. Den som var sist ur sängen på måndagen kunde kallas "askfisen" och sedan följde för de andra dagarna "fetgrisen", "dymmeloxen", "skärsaxa", "långlaten", "stumpen" och "påsklåska". Idag är det annorlunda men bara för kanske trettio år sedan var långfredagen en väldigt stilla dag, där man fick hålla sig hemma hela dagen utan lekar med kompisar och det var nästan ingen trafik på gatorna och det spelades sorgemusik på radion.

 

Påskriset är idag en färgglad dekoration och en symbol för vårens ankomst. Seden att pryda riset med fjädrar sprids först under 1920-0ch 30-talen och de förekommer idag långt före fastlagen till efter påsk.


Mathelg

Påsken är idag kanske årets största mathelg. Påskafton innebar ju också slutet på den 40 dagar långa fastan som fanns under katolsk tid. Under påsken äter man ägg i mängder. Cirka 2 000 ton ägg klämmer vi oss under påsken.
Påskäggen är den mest internationella av alla våra helgseder och världen över äter man i de kristna länderna ägg till påsk.
Det finns många förklaringar till att vi äter ägg vid den här tiden sedan sekler tillbaka. En är att ägget är symbol för pånyttfödelse och livskraft som markerade påskens budskap om uppståndelsen – "liksom kycklingen bryter äggets skal spränger Kristus gravens bojor". Enligt de katolska fastereglerna var också ägg förbjuden föda under fastan, och då blir det lätt att man äter mycket av dem, när de sedan blir tillåtna. Dessutom så skulle man äta extra näringsrik föda efter vintern och få märg i benen igen och det var först nu som hönsen började värpa igen. Ägg var en av de få animaliska produkter man kunde få vid den här tiden på året, som omväxling till den saltade, torkade och rökta maten man ätit under vintern.
Som förafton till påskdagen har en del kyrkliga bruk varit knutna även till påskafton. Till dessa hör invigningen och tändningen av påskljuset. Kanske är en motsvarighet till denna i den folkliga seden, seden att tända påskeldar. Påskeldar har huvudsakligen västsvenk utbredning och även där en sporadisk spridning. Påskeldarna är också okända i Norge.
Inte heller i Småland tycks påskeldarna ha förekommit i äldre tid. I svaren på prosten Peter Wieselgrens frågelista till det småländska prästerskapet 1843, nämns bruket bara från Burseryd, nära Västgötagränsen. I svaret till Wieselgren från Burseryd sägs det att eldarna tändes "för att såsom det säges fördriva troll och påskkäringar, ett bruk som i senare tid till följd av bättre upplysning mycket avtagit och nu övas mera av vana än i någon avsikt".
På många håll i Europa, liksom här i Sverige, färgar man äggen. Mest kända är nog de konstfullt målade äggen i de slaviska länderna, en gång kanske en kärleksgåva, idag ofta en souvenir. Själv har jag denna påsk tänkt pröva en "ny" efterrätt ur Thora Holms bok "Svenska Helger". Det lyder som följer:

Äpplen i Mördeg

6 st äpplen ( svenskodlade; de finns fortfarande i handeln)
Mördeg: 3 hg mjöl, 2hg smör, 1hg socker, 1 ägg
Äpplena skalas och kokas mjuka. Till mördegen arbetas alla ingredienserna på bakbordet till en jämn deg, som utkavlas, varefter äpplena klädes med degen och gräddas i god ugnsvärme. Serveras med vispad grädde eller vaniljsås.
En fridfull och glad påskhelg!

Margaretha A. Engstedt

Hembygdsantikvarie

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 7 mars 2016 20:34

Tack alla besökare på min blogg Farstutrappan igår den 6/7 noterades det flest besökare på denna blogg det var 948 st som besökte bloggen och troligen var det Blåmes fångad i fågelautomaten som tilldrog detta intresse av läsare
Tio i Topplistan  

 

1 farstutrappan 948

2 t-norum 872

3 Kaela 824

4 Sofies Wellness 706

5 Mariaslekrum 693

6 Airpang 460

7 Alma Mater - mat är gott 455

8 tursomentokig 437

9 Pepino P.R.E - day by day 430

10 crochetmillan 425

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 28 februari 2016 07:38

I går lördag så upprördes flera personer oss i sociala mediorna att nationalsången skulle framfördes av Sarah Dawn Finer och Gina Dirawi sammanflätad med folkvisor sjungna på arabiska och hebreiska tillsammans med pensionärskör och en pojksolist. Även Jon-Henrik Fjällgren skulle dyka upp och jojka på samiska.
Själv lyckades jag missa Mello även igår men lyssnade idag på inslaget som finns nu utlagd lite här och där kom jag att tänka på hur det lät i Tv 1964


Hur blev det då folkstorm eller en storm i ett vattenglas. Nationalsången framfördes av Sarah Dawn Finer och Gina Dirawi och var sammanflätad med folkvisor sjungna på arabiska och hebreiska tillsammans med pensionärskör och en pojksolist. Även Jon-Henrik Fjällgren dök upp och jojkade på samiska. En salig blandning av fosterlandshymner som sjöngs på två svenska modersmål och två andra modersmål också




Så det var nog mer en storm i ett vattenglas som piskades upp. Fast vår nationalsång har det blivit rabalder om när denna spelas i radion och en idrottsförening hade spelat musiken inför en match. Problemet var väl att det var en icke rumsren grupp som framför den och dessutom sjunger de alla verserna på nationalsången



Av Bengt Bertilsson - 20 februari 2016 10:32

Finns det besvärligt väder.

 

Dåligt väder finns inte bara dåliga kläder säger de

 

Skitväder brukar jag säga om det mycket moln och under morgonen kommer det västerifrån in ett område med snö eller blötsnö som efterhand kan få inslag av regn. Under senare delen av eftermiddagen drar nederbörden bort, men den följs i kväll och i natt av åter tidvis regn eller blötsnö. 0-3 plusgrader. Tidvis frisk sydlig vind, vid kusten hård, från eftermiddagen sydvästlig.

     

Väderutveckling väntas som innebär vissa risker för allmänheten och störningar för en del samhällsfunktioner.

 

Av Bengt Bertilsson - 12 februari 2016 11:24

I tisdags tankade jag och där fick jag en smäll, en rak hö var det väl han slog knock på sina motståndare,

 

blev jag blåst för idag sänks bensinpriset igen med 20 öre och priset bör då vara 11,99

 

Tänkte jag överlever nog denna smäll får dra åt svångremmen och spara 5,20 någon annanstans annars kommer kanske kronofogden och sätter mig i konkurs.

  

I förgår gick bensinpriset ner 10 öre till 18,87 och jag förlorade ännu mer på att jag köpte bensin vid fel tillfälle.

 

Ja se pengar bara bekymmer

  

Igår sänkte de reporäntan men samtidigt så kommer rapporter om hur bra det går för banker och företag. Så jag har lite svårt att förstå när banker och företag klaga på att det är kris Bankerna klaga på neg ränta men gör miljardvinster. Företagen klaga på höga kostnader men redovisar rekordvinster och utdelningar. Måste vara bankkunder och konsumenter som blir lurade hela tiden.

 

 Tror jag sluta att köra bil. låna ut bensin pengarna istället och köper aktier för räntan jag får

 

I veckan kom det ett mail och jag kan var lugn och framtiden ser mycket ljusare ut efter jag kolla vårt mailkonto och i morgon skall jag kolla vårt bankkonto för hustrun har fått ett arv på 12,5 miljoner USA dollar. Nu är jag lite dålig på engelska eller kanske är det amerikanska de skriver så jag har lite svårt att förstå men det är väl någon av våra släktingar som utvandra i början på 1900 – talet som avlidit skulle jag tro eller var tror ni.

 

 Dear Bertilsson,

 My name is Barrister Jean-Louis Akofa. I contacted you to assist in the claim and transfer fund valued at US$12.5 Million left behind by my late client Mr.Alexandra Bertilsson, so that it cannot get confiscated by the Finance Company here. Please get back to me for more details about this claim, as I will like to make all necessary information known to you for your understanding.

 

Sincerely,

 Jean-Louis Akofa, Esq.

 

Idag så ringde det plötsligt på min gamla mobiltelefon som fortvarande fungera och på den finns ett gammal mobilnr jag inte använt på länge.

Hann inte se vilket nummer det var men jag hörde en kvinnlig röst som på engelska frågade You Speak English svarade jag om jag spikar engelska. Då la hon på luren så hon måste förstått var jag sa fast jag sa det på svenska.
Tänk om det var
 Jean-Louis Akofa som ringde och nu missade jag arvet vi skulle få  eller så var det någon om blev blåst var det nog inte jag

 

Av Bengt Bertilsson - 31 december 2015 06:55

Önskar alla läsare och följare av Farstutrappan ett


GOTT NYTT ÅR


 

Av Bengt Bertilsson - 29 december 2015 07:49

Så har jag lagt ett år bakom mig och detta är första dagen på ett nytt år som jag inte vet mycket vad som kommer att hända.
Visst jag har planer, men om dessa planer går i lås det vet jag inte. För i morgon är en annan dag och om den vet ingen något om mer än det som finns planerat.

 

Ett år har jag också nu lagt mig bakom när det gäller min blogg farstutrappan där ni kan läsa vad som händer i min omgivning och vad som händer för övrigt ibland också som jag reagerar över.

 

Nu var det förvisso inte nyårsafton igår så det är fortvarande några dagar kvar av året 2015 inser jag för varje dag att detta är sista gången jag gör detta i år.

Av Bengt Bertilsson - 25 december 2015 06:34

Så var det över det som vi sprungit bena av oss nästan och våra plånböcker blivit allt tunnare när alla julklappar skulle betalas och all julmat som skulle stå där på julbordet.


Förhoppningsvist besannades förväntningarna hos många när tomten kom och klapparna delades ut tindrade barnen ögon och vi hann knappt se var de fick förrän de försvann med sina klappar till sina vrån.
Efteråt satt vi där kring det dukade bordet med sill och skinka och alt det där andra som vi måste ha på bordet för att känna den rätta stämningen.


Detta skulle sen sköljas ner med drycker, för många är den där snapsen viktigaste fanns den inte på vårt utan det starkaste var lättöl föredrog flertalet den svenska nationaldrycken Julmust.

 

Idag sitter vi sen ändå som sagt med en viss baksmälla som vi klarar av och kan njuta av en Juldagsmorgon som faktiskt glimmade något i arla morgonstund med en stjärnhimmel och en fullmåne. De var dock inte ensamma där upp då svarta moln drev in med hjälp av ganska kraftiga vindbyar som hållit på tror jag hela natten att tävla med varandra.

 

Var gjorde jag ute i denna arla morgon stund kan någon undra kanske, inte ens tomten är vaken vinden ven runt husknuten när baxade ut mina hästar från stallet i arla morgonstund och tända facklorna i förrän, inte för att bege mig till julottan utan för att se till att hustrun kom till jobbet där hela sjukhuset bokstavligt idag hon bär på sina axlar.

 

Vi var tämligen ensamma där ute på vägarna en skogsmus sprang över vägen såg jag och någon släde med medar hade inte gått att ta sig fram denna dag utan gummiskorna var mer lämpliga.

Gatlamporna lyste upp byn och i fönstren lyste det ljusstakar och en och annan julgran lyste men för övrigt såg det tämligen dött ut i byn och vi får vara tacksamma att inget händer på vägen för hjälp av andra hade vi knappast kunnat räkna med då vi var ensamma.

 

Nu blir det att vänta 365 dagar till nästa julafton och jag hoppas den blir mer jullik än årets. De senaste med nästan tvåsiffriga plus grader i utetemperatur med regn och blåst känns inte som jul.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se