Inlägg publicerade under kategorin Katter

Av Bengt Bertilsson - 3 augusti 2013 06:15

Vanlig näbbmus förekommer i många olika sorters biotoper men föredrar blöta skogar och ängar. Den är en god klättrare, och tar sig gärna in i hus för att övervintra. Arten är starkt revirhävdande. Den kan vara aktiv både på dagen och på natten. Födan utgörs huvudsakligen av daggmaskar, insekter och deras larver samt snäckor och ibland även av mindre ryggradsdjur.

 

En av mina två huskatter älskar att fånga dessa, kan hålla på i timmar att försöka fånga den, ofta klarar sig dock musen sig dels för att den är ettrig och dessutom har somliga av dessa ett saliv som de verkar kunna spotta ut som katter inte tycker om.

 
Denna gjorde det inte och hon kom stolt hem och visa upp sin fångst för husse

 

Parningstiden infaller mellan april och oktober. De flesta ungarna föds tidigt under våren eller sommaren. Honan kan föda två till fyra kullar per år. Honan får vanligtvis 4 till 7 ungar per kull och ungarna är ungefär stora som ärtor och väger bara 0,4 gram. Efter 20 till 22 dagar öppnar ungarna sina ögon för första gången och efter ungefär 30 dagar är de självständiga. De lämnar boet när de är en månad gamla. I naturen blir den vanliga näbbmusen cirka 16 månader gammal.

 

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 19 juni 2013 13:01

Alla katter gilla Whiskas sägs det. Inte gammelkatta i alla fall, idag nobbar hon Mjau på burk också.


Istället så har hon sprungit ut och in med sorkar idag och visat husse vilken mat en katt gillar.


 
(Filmerna är dock tagen när hon kom hemdragandes med tidigare sorkar)

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 12 juni 2013 21:06

Däremot syns prästkragarna tydligt numera i min lilla vägslänt och i rabatten, där liljorna sen kommer att ta över.

 

Två andra dök däremot upp och ville se var jag sysslade med

 

Av Bengt Bertilsson - 27 maj 2013 07:15

Gäller att gå ut försiktigt på farstutrappan och framförallt var jag sätter första foten.

 

För jag vet aldrig vad som ligger där utanför.

 

Öppna jag dörren och jag vet att lillkatta sitter därute finns det stor risk för att hon kommer inspringandes med den i munnen.

 

Dessa får hon allt äta där ute.

 

Egentligen har jag lite svårt att fatta detta kan vara gott.

 

Men får hon bara håll på skinnet så verkar de njuta av ett skrovmål.

Egenfångat någonstan därute på åkern

      

Åkersorkar eller egentliga sorkar (Microtus) är ett släkte råttdjur i underfamiljen sorkar som omfattar cirka 50 arter.

Hithörande arter är nära besläktade med jordsorkar från vilka de skiljas genom olikheter i kindtändernas byggnad och genom kortare svans. Hithörande arter lever i Nordamerika, Europa och Asien.

Jordsorkar eller vattensorkar (Arvicola) är ett släkte i underfamiljen sorkar som består av tre arter; den i norra Europa förekommande vattensorken (Arvicola amphibius, tidigare benämnd A. terrestris), den i Central- och Sydeuropa förekommande Arvicola scherman och den sydvästeuropeiska Arvicola sapidus.

Detta släkte skiljer sig från skogssorkar genom mörkare, grå- eller svartaktig färg och genom sina inte utanför pälsen synliga öron. Deras undre framtändernas rötter skapar en tydlig upphöjning på käkbenets utsida. I Sverige förekommer till exempel arten vattensork.

Med en kroppslängd upp till 22 centimeter är arterna störst bland dessa medlemmar av underfamiljen sorkar som förekommer i Gamla världen. Vattensorken är vanlig i hela utbredningsområdet och betraktas i vissa regioner som skadedjur. De andra två arterna är däremot jämförelsevis sällsynta. På grund av den tjocka pälsen och hårfransar vid fötterna är de bra anpassade för vistelsen i vattnet.

Ibland listas jordsorkar som ett undersläkte till släktet åkersorkar (Microtus). I dessa fall räknas även den amerikanska arten Microtus richardsoni till jordsorkar.[1][2]

På grund av sin storlek är jordsorkar omtyckta byten för rovdjur och rovfåglar.

Det finns flera olika sorters sorkar, exempelvis ängssorkar och åkersorkar. Sorkarna varierar betydligt i storlek; de flesta arter som förekommer i Sverige är mindre än fjällämmeln som blir 16 cm lång och väger upp till 130 g; vattensorken kan bli 23 cm lång och väga över 300 g, medan bisam kan bli 40 cm lång och väga 2 kg. Sorkarna är vanligtvis grå till bruna till färgen med mörkbruna ögon.

De flesta sorkar är råttlika djur med klumpig kroppsform och med dolda eller bara obetydligt synliga öron och mer eller mindre kort hårbeklädd svans. Bisam är mer bäverlik med kal, tillplattad svans. Endast den oslitna kindtanden har en tandkrona med knölar, som snart nöts bort. På det viset blir kronan flat och kindtänderna kommer att verka som sammansatta av tresidiga prismor med avrundade hörn.

Svansen är medelstor till kort och är ofta glest täckt med hår. Vid de främre fötterna finns fyra eller fem tår (beroende på art) och vid de bakre fötterna alltid fem tår.

Många sorkar är anpassade till att leva i underjordiska gångar. Deras bon är bäddade med torrt gräs, mossa och löv. Några samlar också vinterförråd. De får ungar flera gånger om året. Ofta orsakar de stor skada för människan genom att de äter säd och andra kulturväxter. Sorkar är viktig föda för rovdjur och rovfåglar.

När sorkar gräver skapar de jordhögar som påminner om mullvadens kullar. Mullvadens jordhögar är större och mera runda.

Av Bengt Bertilsson - 11 maj 2013 20:55

Mina två huskatter på jakt tillsammans ute på åkern.

 

Lyssnade och spejade.

 

Plötsligt blev det fångst för gammelkatta och lillkatta fick bara titta på.

 

Självklart så skall jakttrofén visas upp för husse.

 

Av Bengt Bertilsson - 5 maj 2013 07:50

Temperaturmätaren visar tvågradiga plusgrader i arla morgonstund och detta är nog första gången detta år. Gräsmattan börjar lysa i grönt och knopparna på vinbärsbuskarna lyser ljusgröna står träden bara och väntar på mer värme. Björken lär vara mer än en vecka försenad och frågan är om den hinner slå ut till Kristi himmelsfärd som brukligt är, men då brukar denna helg ligga mycket senare i tiden.
Så här tidigt råder det mestadels vindstiltje därute, fast en och anan vindpust kommer farandes runthusknuten och får flaggan att vagga lite på sin stång. På himlavalvet lyser solen på en klarblåhimmel, fast i nederkanten går det att utskilja små molntussar som drar sakta bort i horisonten.
Notera att några störande mekaniska och mänskliga ljud som stör går inte att uppfatta utan det är fåglarna kvitter och det har blivit en annan stämma i omgivningen av nya arter. Men fråga mig inte av vilka för det låter som P2 fågel läte överallt.

    

Ytterdörren fick stå öppen men detta skulle vi inte haft för då kom gammelkatta ingåendes med denna lilla varelse i sin mun och ville visa upp sin fångst för oss härinne och jamar och var stolt att hon bidrar med mat till hushållet.  Nu är detta förvisso naturligt beteende att visa husse hur duktig hon är men det är lite otrevligt när de springer in med dessa och skulle jag inte finnas där kan de lägga den lite överallt.
Problemet är att ofta så äter de inte upp det de drar hem och ibland så visar hon upp sin fångst för lillkatta för att göra henne avundsjuk och då blir det för husse att slänga iväg fångsten över staket är det två katter som flyger ut och börjar leta efter den på nytt.

Av Bengt Bertilsson - 12 mars 2013 13:53

Bråttom har hon inte att komma in fast hon satt där bredvid utegranen och vaktade och väntade på att husse skulle öppna ytterdörren.


Sakta men säkert och han där uppe skapade ingen brådska, sa bara vi skulle skynda oss. Var sak har sin tid och husse han kan vänta för först skall hon lukta så ingen annan katta varit framme.

Av Bengt Bertilsson - 9 mars 2013 07:45

Det verkar som gammelkatta vaknat till liv igen och fått jaktinstinkten tillbaka för nu kommer hon rännandes med mer fångst i sin mun.


Denna gång när jag satt på farstutrappan kom hon jamandes och nästan strök mina ben i sin iver att visa sin fångst. Dessutom ville hon in och visa matte den också troligen, men vände på trappan.
Nu är vaken katta eller musen välkomna in och om musen sen levde var oklart när hon släppte den plötsligt från sitt gap, var hon lika kvick att bita den igen och gick och satte sig där hon satt förra gången.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se