Jag skall kanske inte jämföra äpplen med päron, men ibland kanske äpplet inte fallet så långt från trädet och man upplever sig som en potatisknöl.

Eller så har man lagt näsan i blöt  

Tiden går och kärleken består 
 

Idag för 44 år sedan sa vi ja till varandra i Berghems kyrka 

Nu har jag anslutit mig till mina tidigare generationer och införskaffat mig en käpp av allmänna medel.

 
Min farfar däremot hade en silverkrycka som de sa förr. Denna hade han fått i femtio års present 1928. Om han använde den vet jag inte men den ser inte sliten ut direkt. Fast en fin käpp användes nog inte till vardags förr eller?
Min pappa hade också en käpp p.g.a han drabbades av Parkinson och hade svårt både med balansen och att gå användes denna flitigt och detta syns. 

Jag brukar använda gångstavar normalt när jag vandra ute i skogen och så gjort i många år p.g.a rygg och nackbesvär var det ändå lite avigt att gå med en. Så det blev att träna i sjukhuskorridoren innan jag hittade rytmen. 

Döstädning och dödstädning är besläktade och varandras motsatser på samma gång. Ett litet ”d” skiljer dem åt och kan göra all skillnad. Finns faktiskt en bok om detta för den som är intresserad av att köpa och läsa
 
Har börjat rensa lite i högen av gamla papper jag har sparat och första steget var att rensa alla gamla pärmar med sparade räkningar och annat som förr skulle sparas p.g.a lagen sa detta ett visst antal år. Men i dagens digitaliserande  samhälle finns allt sparat i cyberrymden vad det gäller detta.
 
Det var ett 20 - tal pärmar från detta årtusende som kastades (finns i en bärkasse idag) jag och kasta saker är nämligen ett kapitel för sig själv. Minns vilka samvetskval jag hade när jag rensade ut motsvarande period i sultet av förra tusentalet. Tror inte mina anhöriga är så speciellt intresserade av vad vi köpte och konsumerade eller vad detta kostade då de knappt bryr sig om vad saker kostar idag känns det som.
 
Fast det finns ett problem i detta med att rensa för det finns saker från andra individer i samhället där det inte finns några anhöriga kvar i livet men finns i vår ägo. Vad jag skall göra med detta vet jag inte då jag fått för mig att här finns gamla uppgifter som försvinner för all framtid om jag kastar detta.

Sen finns det sådana där saker bra att ha också som jag egentligen inte brytt eller behövt på 20 år och lär knappast behöva i framtiden som bara är minne även om jag inte knappt minns varför 

Skall bli mer intressant när jag kommer till alla lådor med korten från förr och några har dykt upp också från en tidsperiod som går tillbaka till ungdomsåren  

En av mina största minnen är nog när jag fångade min första fisk och att att få vara med med när 6 av våra barnbarn får sina första fiskar var en fantastisk upplevelse. 
         
Men var sak har sin tid och väntan den var lång för visa och för en var det i sista minuten då vi var på väg att packa ihop. Blev glädjen dess större när han fick fisk 
           
 

Förr sa vi "prästagårdsgärde" och området var ganska vattensjukt så vi skolbarn brukade åka skridskor på vattensamlingen som alltid bildades och svämmande över vägen till prästgården norrifrån. Men i takt som bondesamhället avvecklades på 1960 - 70 talet allmänt så tyckte de att det var bättre att bygga hus på gärdet istället 
   
Tiden går men huset står kvar. Exakt år minns jag inte men det bör varit i början på 1980 talet som vi bodde i detta hus. Vi köpte och sålde och vinsten på huset var några hundralappar minns jag. då kostade huset ca 200 000 kr såg i tidningen de sålt ett hus på gatan för ca 900 000 idag. 

Huset och tomten ser annorlunda ut idag och om någon fråga om jag längtar tillbaka så är svaret nej 

Tiden går och kärleken består.