Inlägg publicerade under kategorin Skog

Av Bengt Bertilsson - 25 februari 2017 05:15

Våren och hängen båda väntar på vårvärmen och vårsolen

        

Natur · Skog
ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 20 februari 2017 05:15

Som av en händelse och i efterbörden av mina avslöjande av skogskörskador som i första skedet pekade ut fel markägare kom det en rättelse från den skogsentreprenör som sköter Marks kommun skogar är Södra. Rätt skall vara rätt fick jag även information om att göra ett besök på skogsavverkning bara några stenkast ifrån den jag dokumenterat med körskador.

 

Då visade det sig att jag hade besökt denna skogsavverkning 14 dagar innan när jag vandrade genom skogslandskapet från Eneslätt- Galtholmen- Ljunglid – Skene skog kom ut och fick se den väg som jag kom ut på visade sig vara belamrad av trästockar.

 
När jag först såg dessa tyckter jag de låg i en organiserad oordning såg jag tydligt vägen där också och i detta skede inga körskador. Ser jag i efterhand det är organiserad ordning för att samla in detta senare.

Självklart skall jag försöka följa upp denna avverkning och se hur den ser ut efteråt.

  

För när denna buske blommar kan den vara värd att beskåda fråga mig inte hur denna kommit hit eller om det varit något torpställe på platsen kunde jag inte se      

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 19 februari 2017 05:15

Hur skall skogsbolagen och entreprenörerna göra för att minska på skogsskadorna vid avverkningar  har jag hittat fler tips hur Sydved vill att det skall se ut.

Så minskar du körskador i skogen

Entreprenören Fredrik Gunnarsson som driver Freddes Skogstjänst i Traryd och bl.a avverkar med en Timbear på blöta marker åt Sydved uttalar sig om hur man som markägare kan förebygga körskador på din fastighet.

Sidinnehåll

På ATL:s hemsida kan du lyssna på Fredriks råd till bl.a dig som skogsägare och hur du som markägare tillsammans med virkesinköparen och entreprenören kan förebygga körskador på din fastighet.

Råden innefattar bl.a att bygga och underhålla sina skogsbilvägar, underhålla dikessystem och bygga permanenta överfarter över ex. ett dike.

Klicka in på följande länk för att lyssna på råden: Så minskar du körskadorna i skogen


På denna länk finns en film

Så minskar du körskadorna i skogen

Fredrik Gunnarsson propagerar för mer förebyggande arbete. Det kostar cirka 1 500 kronor att bygga en provisorisk bro över ett dike. En permanent dikesöverfart kostar ca 3 000 kronor och kan användas till framtida åtgärder för beståndet. Dessutom anser han att det byggs alldeles för lite skogsbilvägar. I många fall så är det mer ekonomiskt att bygga en väg innan en större avverkning för att minska ner skotningsavståndet men även för att förebygga körskador.

 

 

Av Bengt Bertilsson - 18 februari 2017 05:15

Reaktionen efter gårdagens blogginlägg fick jag tips om följande och nog verkar det som Sydved talar med kluven tunga eller är det entreprenörens fel och Sydved är bara köpare. Oavsett så här anser Sydved det skall gå till för att undvika

Broar och mattor räddar skogens vatten

Milda vintrar ökar risken för körskador i skogen. Noggrann planering av maskinernas körning i kombination med broar och mattor kan rädda skogens vatten. Här ger vi exempel på vanliga hjälpmedel vid Sydveds avverkningar.

Sidinnehåll

Ett förändrat klimat med regnigare höstar och mildare vintrar gör att det blir dålig eller helt utebliven tjäle i markerna. Bärigheten i skogen försämras och risken för körskador, och därmed påverkan på mark och vatten, ökar.

Sydved arbetar därför aktivt med att minska riskerna för körskador i skogen. Utbildning, noggrann planering, rätt metoder och hjälpmedel är några av åtgärderna för att ligga steget före.

Här visar vi några hjälpmedel som man kan använda vid avverkning och skotning i blöta marker och i närheten av vattendrag.

Stockmattorill_1.jpg

Handlar det om kortare blöta passager, exempelvis nära bäckar och myrar, kan man använda stockmattor. En sektion (4,5 m lång och 85 cm bred) består av fem sågade bjälkar som skruvas ihop med en gängad stång. Är konstruerat av blocksågat timmer. På- och avfarten skyddas med ris.

Stockmattor är även utmärkta att använda när man ska passera diken för att undvika att dikets kanter och/eller botten skadas. Alla skador på vattenförande diken och bäckar är en källa till föroreningar i vattendraget nerströms och ska undvikas.

Timmerbroarill_2.jpg

Vid överfart av en bäck, och marken på båda sidor är fast, kan man lägga grova stockar tvärs över bäcken. Sen rullar man ut klenare ved över och täcker med mycket ris. Är kanterna sanka är det bättre att lägga ett par grova stockar cirka en halvmeter från bäckkanten innan det tvärsgående rundvirket läggs på. Här använder man ofta bara material som finns på platsen; som timmer och massaved. 

Kavelbro ill_3.jpg

Kavelbron används främst för att förstärka enkla vägar över sank mark. Kavelbron består av massavedsbitar lagda tätt intill varandra tvärs vägens riktning. På veden lägger man ris. Virkesbitarna fördelar belastningen av fordonets tyngd och hindrar det från att sjunka ner i marken.

Med relativt små volymer massaved kan man bygga bort risken för körskador över myrhalsar och kärr. I vissa fall kan det vara bra att lämna kavelbron för framtida bruk, inte minst för att förebygga körskador vid kommande skogsvårdsåtgärder.

Läs mer om miljö och naturvård

Av Bengt Bertilsson - 17 februari 2017 05:15

Körskador i vår natur är vanligt att jag upptäcker när jag gör mina skogspromenader. Söker mig ofta utanför vägnätet som är idag inte är utmärkt på kartor och GPS söker jag mig via gamla vägnät och skogsstigar som förfäderna använt och kommer då ofta bakvägar där andra knappt tror det är möjligt att gå. 

       
Denna gång letade jag efter en äldre vägar/stigar som på äldre kartor leder från en plats som heter Stenbacken förbi Småsjöarna upp till Skene skog. Stigen slutar i tomma intet enl GPS:en och ibland var stigen svår att hitta då naturen växt igen ibland går den intill skogshygge och då kan stigen använt som körvägar kom jag fram först en liten antydning någon kört med tyngre maskiner tidigare.

   

En del markägare rätta till dessa andra gör det inte och på några ställen är det på små sträckor att ingen bryr sig.

Skulle det bli ett inferno av körskador av grövre kaliber måste jag påstå som Sydved kört med sina skogsmaskiner i sin ambition att köra ut gallringsvirke åt skogsägaren

         
Spåren är meterdjupa på sina ställen och jag har använt mig av mina gångstavar som måttstock. De har använt sig av grot för att bädda men detta har inte räckt till

       

Innerligen tacksam för att det inte var vattensjukt då hade det varit omöjligt att gå i spåren.  De vattenhål som fanns låg det ett tunt istäcke som sprack när man steg på dessa. Att det varit ett tungt fordon som gått fram märktes då den hängt på sitt underrede och om det är kedjor liknar det mer bandvagnspår.

 
Att det krävdes kraftiga band/kedjor kanske går att se då den skulle upp närmare 100 m brant backe som idag är en isbana. Att rätta till detta lär bli svårt då det krävs andra maskiner men inte omöjligt om det överhuvudtaget kommer att rättas till.

 

Allt tyngre maskiner i skogen i kombination med allt mildare vintrar gör att risken för körskador på mark och vatten ökar. Avverkningen är gjord detta år

 

Så för att undvika markskador är det viktigt att planera lämpliga körvägar, överfarter och avlägg i god tid före en avverkning. Det är lättare att upptäcka de svaga partierna av en basväg när det är barmark.

Det finns föreskrifter i 30 § skogsvårdslagen som gör gällande att man inte får köra sönder skogsmarken sådär lite hur som helst. Vilket inte sällan är fallet i dagsläget.

Det finns föreskrifter som faktiskt borde innebära att man omedelbart stoppar sina skogsmaskiner där marken inte bär och tänker om men då är det ofta försent
Fortsätter de att köra i samma spår och bryter mot det som står skrivet i lagen om man kör fram och tillbaka där marken inte är stark nog att bära tyngden av en skogsmaskin.

Därför tvingas idag privata markägare att försäkra sig mot körskador. Annars får den privata markägaren själv åtgärda skadorna, vilket är fallet är inte känt i skrivande stund. Om sen skogsvårdsstyrelsen kan ha åsikter återstår att se också. Sen om vi som privatpersoner har någon rätt att ifrågasätta vilket får väl vara upp till betraktaren. Någonstans lär det sagt att vi skall lämna över något till kommande generationer att fortsätta vårda inte övervälta bekymrna. 

 

Så är det inte mycket utkört men stora körskador har det blivit som bör följas upp för det känns lite som "mycket skrik för lite ull sa kärringen som klippte grisen" Om skogsägaren själva skall rätta till körskadorna efteråt.

Av Bengt Bertilsson - 11 februari 2017 05:15

Ibland säger vi att det går inte att se skogen för alla träd, kan det vara så absorberad i detaljerna hos något att man inte längre ser helhetsbilden. Bedöm själv.

   

Skogsvård när vår herre själv sår och den som är satt att vårda och skörda inte plantera på nytt utan låter vinden sköta detta då finns det de som kallar detta viltvårdande skogsskötsel att djuren kan beta. Men det går knappt för viltet att gå i denna djungel.

   

Skogsvårdsstyrelsen har väl godkänt detta då det är nog 10 år sedan skogen höggs ner eller så är de lurad för ingen mer än vår herre själv har sett till att det växer skog och någon skogsbonde är hen inte

 

 


Av Bengt Bertilsson - 2 februari 2017 06:30

På flera av mina skogsvandringar ute i skogen i min omgivning finner jag stora instängslade områden vars syftye är att utestänga viltet från att gå över dessa marker och inte beta på träden.

           

Nu går det dock för oss människor att komma in i dessa och i flera fall måste vi gå igenom områderna vilket är fallet i denna inhängnad

   

Här förekommer studiebesök

 

Vad är det då vi får se i dessa inhängnader 

         

Lärkträd och björk planteringar ser vi vildvuxet område också finns ironi också

   

Ovan ett prospekt som sköts finns det nedan privata skogsägare som låter det ligga för fäfot och visuellt som jag tyckte det inte ens blev planterat utan bara uppsatt en gång i tiden

     

Finns det privata skogsägare som sköter det perfekt och det växer spikrakt innanför

     

 

Av Bengt Bertilsson - 18 januari 2017 05:15

Nog för att en gran kan barra i jultid finns det en som barrar rejält varje år

 

men kommer igen varje år och att se detta barrträd på hösten är en färgprakt

 

Lärk, lärkträd eller europeisk lärk är ett barrträd i familjen tallväxter som, till skillnad från de i Sverige betydligt vanligare granen och tallen, fäller sina barr på hösten.

 

Lärkträdet ingår i släktet lärkar som rymmer cirka 10 arter.

 

Fakta Wikipedia

 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Oktober 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se