Inlägg publicerade under kategorin Religion

Av Bengt Bertilsson - 25 december 2016 09:53

Vader ljus i arla morgonstund såg jag någon var på gång när jag tittade ut fångade jag mellan 8,15 – 8,45 när juldagsmorgon glimmar

                                     

Tycker jag mig få ro av tankar går till texten till julpsalmen När juldagsmorgon glimmar

När juldagsmorgon glimmar,
jag vill till stallet gå.
Guds Son i nattens timmar
där vilar uppå strå.
Guds Son i nattens timmar
där vilar uppå strå.

Välkommen hit till jorden
i signad juletid!
Du är vår konung vorden
som ger oss ljus och frid.
Du är vår konung vorden
som ger oss ljus och frid.

Till dig vårt lov vi höjer,
du barn i krubban där,
och våra knän vi böjer
för dig, o Jesus kär,
och våra knän vi böjer
för dig, o Jesus kär.

Av Bengt Bertilsson - 25 mars 2016 06:15

I dag är årets längsta dag Klockan tickade öronbedövande – ändå rörde sig aldrig visarna. Affärerna, biograferna, restaurangerna – allt var stängt och tomt och tyst. Det var på den tiden långfredagen var årets längsta och tristaste dag.

Detta läste jag i AB och visst minns jag detta och kan tänka på att det har hänt en hel del på 50 år för dag är det som vilken helgdag som helst för de flesta

"Påskrea pågår! Vi öppnar 10 på långfredagen" skriker den stora elektronikjätten ut i sitt mejl.

Påskrea?

På långfredagen?

För inte så länge sedan hade det varit en omöjlig kombination – och även nu är det väl en och annan som höjer på ögonbrynen.

Inte ens Saltkråkan

I morgon är det långfredag och förr var det en dag av lidanden – vi skulle alla lida för att Jesus korsfästes och dog för våra synder – lika mycket som vi skulle fira att han uppstod på påskdagen.

På 60-talet, när jag var liten, var långfredagen verkligen lång – det var den dagen på året när klockan släpade sig fram och dygnet tycktes ha minst 48 timmar.

Det fanns inget att se på tv – det fanns det knappt i vanliga fall heller, men den här dagen var det ännu värre.

I den enda kanalen som fanns var det gudstjänst.

På långfredagen visades ingen "Saltkråkan", ingen "Familjen Flinta" eller Lucille Ball i "Lucy show", ingen  "Humle och Dumle", inte ens Ria Wägner fick vinka i tv den här dagen.

I radion spelades psalmer.

Alla restauranger, biografer, affärer, ja, precis allt var stängt, till och minsta godiskiosk.

Det var till och med förbjudet enligt lagen – ända fram till 1969.

Äta salt fisk

Några datorer fanns inte och inte var det någon som ringde den här dagen heller.

Det var liksom ingen som hade något att säga på långfredagen.

Tyst tassade man omkring inne – eller pysslade planlöst med något, medan visarna på klockan knappt rörde sig.

Det var knappt så man fick gå ut – och det var knappast någon mening heller, eftersom det av någon outgrundlig anledning alltid var grått och rått och ännu tristare ute.

Det känns som om det regnade varenda långfredag.

Det var först framåt eftermiddagen, när middagen närmade sig, som det lättade – och påskafton, med godis och champis eller pommac och ägg och prinskorvar kändes plötsligt inte längre lika ouppnåelig.

Och ännu värre var det förr.

Då skulle man vara svartklädd, äta fisk, helst salt, som sill och kabeljo – och undvika mjölk.

Att inte ha grädde i kaffet på långfredagen var för många en självklarhet.

Aga husfolket

Och påskriset, som vi nu tycker är så fint med sina fjädrar och pynt, det skulle husfadern aga sitt husfolk med – och det är också skönt att slippa.

Numera har det mesta luckrats upp.

Gudstjänsten i tv har fått sällskap av trav, "Fåret Shaun", "Let's dance" och "Snabba cash".

De flesta affärer och restauranger har öppet som vanligt, folk flyger och far, kollar fotboll, spelar golf – eller har fest.

Det går lika bra att skratta den här dagen som alla andra dagar – och klockan tickar på i samma takt som vanligt.

Det kan till och med, eventuellt, hända att det inte regnar ute.

Det är ganska skönt med långfredag.

Det känns som en dag när det är ok att lata sig lite – men lida behöver man ju inte för det.

Eller?

Men påskrea?

Där går nog gränsen.

Av Bengt Bertilsson - 25 mars 2016 05:15

Påsken är den kristna kyrkans största högtid. I den kristna traditionen firas påsk till minnet av Jesus död och uppståndelse på tredje dagen. Ordet påsk kommer av grekiskans pascha som i sin tur bygger på ett hebreiskt ord pesach, med betydelsen ”skonande förbigång”, vilket bygger på traditionen om judarnas uttåg ur Egypten. Pesach är en judisk sed med ett helt annat innehåll än den kristna påsken.

I motsats till julen är påsken inte knuten till ett visst datum.

De ännu gällande principerna fastställdes på kyrkomötet i Nicaea år 325. Påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen. Alltså kan påskdagen som tidigast infalla den 22 mars och som senast den 25 april, en skillnad på över en månad.

Dymmelveckan – den stilla veckan

Den vecka som föregår påsken kallades förr i folkmun för Dymmelveckan, sannolikt efter det fornnordiska ordet dymbil, träkläpp. Under medeltiden, då svenskarna var katoliker, byttes kyrkkläppen i kyrkklockornas järnkläpp ut mot en träkläpp- en dymmel. Detta gjordes för att dämpa kyrkklangen under denna vecka, då Jesus led så svårt för människornas skull. Det skulle råda frid denna vecka och det var förbjudet med varje form av sk kringgärning. Inga hjul, spinnrockar, kvarnar eller andra kringgående redskap fick vara igång, annars ökade Kristi pina.


Frid skulle råda i Stilla veckan och
alla kringgående redskap skulle stå
stilla.

Man fick heller inte baka, brygga eller tvätta i dymmeln. Allt virke som hemkörts till gården under vinterns lopp, skulle huggas upp före dymmelonsdagen, i annat fall "for dymmeln i veden", sa man. Ved som blivit huggen efter denna dag var svår att få att brinna, då den blev surare och omöjlig att få torr.
I bondesamhället hade folk ett mycket praktiskt förhållande till religionen. Den egentliga drivkraften för många var säkert att allt vinterarbete borde vara färdigt till påsk så att man hädanefter kunde koncentrera sig på vårbruket.


 


Sälg kallades på många håll för ”palmer” och kvistarna prydde kyrkor och hem på palmsöndagen. I den romerska kyrkan sker en särskild ”palmvigning” på palmsöndagen. Palmerna symboliserade de palmkvistar som människor,enligt Evangeliet, hade i händerna när de mötte Jesus på väg till Jerusalem.

Palmsöndagen, svarta måndag och vite tisdag

Den första dagen i Dymmelveckan är palmsöndagen. Länge var det vanligt att pryda hemmet med "palmer", knippen av sälg som man hade plockat i god tid, så att de hade hunnit slå ut. De symboliserade enligt bibeln de palmkvistar som folket hade strött framför Jesus då han red in i Jerusalem. På måndagen, som ofta kallades för svarta måndag, skulle skorstenarna sotas, så att de blev vita och fina på vite tisdag.

Dymmelonsdagen

Dymmelonsdagen var enligt gammalt bruk den dag då påskfriden inträdde. Många föreställningar var enligt folktron knutna till just den dagen. Bland annat var det farligt att hugga ved: "dymmeln" kunde komma in i träet så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Aska och sopor skulle vara borta, annars blev huset översvämmat av loppor och löss.

Sedan länge har folktron på häxväsen som bringade olycka över gårdarna på olika sätt försvunnit och barn utklädda till påskkäringar är idag mycket populärt nöje under påsken.

Skärtorsdagen

Skärtorsdagen har sitt namn efter ett gammalt ord skära som betydde "göra ren". Under katolsk tid förekom rengöringsceremonier på skärtorsdagen som ett minne av att, enligt bibeln, Jesus den dagen tvättade sina lärjungars fötter och instiftade nattvarden.
I måltidsseden markerades skärtorsdagen i Skåne, liksom i Danmark och Tyskland, av skärtorsdagskålen. Den lagade av nio sorters kål eller grönt och ansågs vara ett verksamt medel mot sjukdomar under det kommande året. Vid påsken var det trollpackorna som man förr fantiserade om. Dessa trollpackor, eller påskkäringar, som de även kallade, ansågs var äldre kvinnor som stod i något slags förbund med den onde, och som vi påsktiden varje år troddes ge sig iväg till Blåkulla, där de var i kontakt med mörkrets makter. Barn, utklädda till påskkäringar eller påskgubbar blir en allt vanligare syn, på skär-torsdagen. Det är en relativt sen 1900-tals-tradition. Egentligen har påskbreven med sina påskkäringar indirekt med den gamla häxtron att göra, som var mycket allvarlig under 1600-talet. Men med kunskap och upplysning försvann så småningom föreställningarna om dessa varelser och man kunde på 1800-talet och framåt skoja om dem.

Påskbrev

Traditionen med påskbrev som innehåller en hemmaritad teckning, ofta på en häxa och en skämtsam, spydig vers är en tradition, äldre än påskkorten. Att sända påskbrev är fortfarande relativt vanligt i Västsverige.
Våra dagars påskkort bygger vidare på den gamla påskbrevstraditionen.

Ris och risning

På långfredagens morgon var det sed att den som först steg upp ur sängen skulle "piska" de andra med ett ris. Ris och risning i påsktid är känt från många håll i Europa i lek och i skämt. Piskningen kunde ha flera namn och kallades t ex "påskskräcka" eller "långfredagsris". Den skulle enligt bibeln påminna om Jesu pina under den dagen, kanske den också ursprungligen är en sed som syftar till att ta vara på vårens och den grönskande grenens magiska krafter.
Att inte ligga för länge på morgonen var viktigt under dymmelveckan även om inte piskning hotade. Den som kravlade sig upp sist kunde nämligen få ett öknamn som i värsta fall satt i hela året. Den som var sist ur sängen på måndagen kunde kallas "askfisen" och sedan följde för de andra dagarna "fetgrisen", "dymmeloxen", "skärsaxa", "långlaten", "stumpen" och "påsklåska". Idag är det annorlunda men bara för kanske trettio år sedan var långfredagen en väldigt stilla dag, där man fick hålla sig hemma hela dagen utan lekar med kompisar och det var nästan ingen trafik på gatorna och det spelades sorgemusik på radion.

 

Påskriset är idag en färgglad dekoration och en symbol för vårens ankomst. Seden att pryda riset med fjädrar sprids först under 1920-0ch 30-talen och de förekommer idag långt före fastlagen till efter påsk.


Mathelg

Påsken är idag kanske årets största mathelg. Påskafton innebar ju också slutet på den 40 dagar långa fastan som fanns under katolsk tid. Under påsken äter man ägg i mängder. Cirka 2 000 ton ägg klämmer vi oss under påsken.
Påskäggen är den mest internationella av alla våra helgseder och världen över äter man i de kristna länderna ägg till påsk.
Det finns många förklaringar till att vi äter ägg vid den här tiden sedan sekler tillbaka. En är att ägget är symbol för pånyttfödelse och livskraft som markerade påskens budskap om uppståndelsen – "liksom kycklingen bryter äggets skal spränger Kristus gravens bojor". Enligt de katolska fastereglerna var också ägg förbjuden föda under fastan, och då blir det lätt att man äter mycket av dem, när de sedan blir tillåtna. Dessutom så skulle man äta extra näringsrik föda efter vintern och få märg i benen igen och det var först nu som hönsen började värpa igen. Ägg var en av de få animaliska produkter man kunde få vid den här tiden på året, som omväxling till den saltade, torkade och rökta maten man ätit under vintern.
Som förafton till påskdagen har en del kyrkliga bruk varit knutna även till påskafton. Till dessa hör invigningen och tändningen av påskljuset. Kanske är en motsvarighet till denna i den folkliga seden, seden att tända påskeldar. Påskeldar har huvudsakligen västsvenk utbredning och även där en sporadisk spridning. Påskeldarna är också okända i Norge.
Inte heller i Småland tycks påskeldarna ha förekommit i äldre tid. I svaren på prosten Peter Wieselgrens frågelista till det småländska prästerskapet 1843, nämns bruket bara från Burseryd, nära Västgötagränsen. I svaret till Wieselgren från Burseryd sägs det att eldarna tändes "för att såsom det säges fördriva troll och påskkäringar, ett bruk som i senare tid till följd av bättre upplysning mycket avtagit och nu övas mera av vana än i någon avsikt".
På många håll i Europa, liksom här i Sverige, färgar man äggen. Mest kända är nog de konstfullt målade äggen i de slaviska länderna, en gång kanske en kärleksgåva, idag ofta en souvenir. Själv har jag denna påsk tänkt pröva en "ny" efterrätt ur Thora Holms bok "Svenska Helger". Det lyder som följer:

Äpplen i Mördeg

6 st äpplen ( svenskodlade; de finns fortfarande i handeln)
Mördeg: 3 hg mjöl, 2hg smör, 1hg socker, 1 ägg
Äpplena skalas och kokas mjuka. Till mördegen arbetas alla ingredienserna på bakbordet till en jämn deg, som utkavlas, varefter äpplena klädes med degen och gräddas i god ugnsvärme. Serveras med vispad grädde eller vaniljsås.
En fridfull och glad påskhelg!

Margaretha A. Engstedt

Hembygdsantikvarie

Av Bengt Bertilsson - 9 februari 2016 07:39

Om du fastar behöver det inte betyda att du inte äter. En fasta kan vara att avstå från till exempel tv-tittande, godis, alkohol, kött, Facebook eller något annat.

 

Radion stod på P 1 idag i arla morgonstund och det blev dagens morgonandakt när jag satt och åt frukost. Andakten handlade om fastan och där satt jag och åt fettisdagsdagen och tankarna var egentligen långt ifrån fastans budskap.  Kanske lever vi också långt ifrån vad fastan står för och i dagens samhälle firar endast ett fåtalet fastan. 
Sen får vi inte glömma bort att fastan firas av flera andra religioner som idag blivit mer påtaglit inslag i samhällsbiden och mediorna uppmärksamma kanske är det ett helt annat budskap utan religions inslag som medborarna i vårt land skall tänka på i fasttid. 


Oavsett i vårt sekualiserade samhälle var det detta jag kom ihåg att visst var det tänkvärda ord fast efterleva detta är lika svårt som att efterleva orginalbudskapet.

Av Bengt Bertilsson - 14 maj 2015 05:00

En kristen helgdag i åminnelse av Jesus himmelsfärd, men vid fint väder i vårt sekualiserad värld Gökottodagen, men även Folknykterhetens dag.

 

Kristi himmelsfärdsdag, Dies sanctus ascensionis Domini, är inom kristendomen dagen då Jesus efter uppståndelsen enligt Nya Testamentet lämnade jorden, och fördes upp till himlen inför elva av apostlarna och har firats sedan 300-talet.

 

Dagen infaller 39 dagar (den 40:e dagen) efter påskdagen. Liksom påsk och pingst bygger dessa båda helger på måncyklerna och infaller därför vid olika datum olika år.

       

Någon egentlig årsdag av Kristi himmelsfärd, kan man alltså inte tala om. Den liturgiska färgen är vit på den här dagen

       

En röd dag och ingen arbetsdag för många och dessutom fredag klämdag då anser många att det är lika bra att stänga även denna dag och den skall arbetas in eller så tar flertalet semester.

 

Sen kommer lördag och söndag och plötsligt så är det 4 dagar fritt en liten lillsemester med andra ord.

Hustrun fick dock inte ledigt då det var schemalagd torsdag och klämdagen fredag likaså, hade vi dock tur att få uppleva lite Gökotta i måndags då hon var ledig och här kommer dessa bilder lägligt då förhoppningsvist vädret skall bli fint på många håll i vårt land. Bilderna är tagna i Hajoms skog, Långelid

Av Bengt Bertilsson - 3 april 2015 07:26

Längsta dagen på hela året sa jag förr och var nog inte ensam om detta för det sa flertalet. Fast detta var visuellt som detta upplevdes och avser då flertalet födda och uppväxta för att minnas förbudet till offentliga nöjestillställningar. Ja det var t.o.m i visa kretsar förbudet att leka och fick vi leka var det stillsamma lekar utan skratt. Långfredag skulle det vara tyst och på radion var det stillsamt och musiken dämpad och Tv som var nytt i min barndom har jag ett svagt minne att det var inte nöjesunderhållningen vi fick se denna kväll på Tv. Kyrkobesöket denna dag mer eller mindre obligatoriskt för många familjer. De långfredagsgudstjänster jag upplevde i barndomen sitter dysterheten som ett svart spöke i huvudet.


I dagens sekulariserade samhälle kan detta upplevas konstigt med alla förbud och föreskrifter hur det skulle vara och dagens ungdomar skulle göra revolt direkt men det är inte mer än ett halvt sekel som samhället såg en hel annan syn på vad denna fredag var en speciell fredag.
Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog.


Eftersom långfredagen skulle vara en sorgens dag var det förbjudet med ”offentliga tillställningar” under långfredagen fick biografer, restauranger och dansställningar inte ha öppet. Även sport ansågs olämpligt att utöva, fanns även andra dagar där förbud fanns nämligen även juldagen och påskdagen efter klockan sex på morgonen må icke anordnas offentlig tillställning. Länsstyrelsen äger dock medgiva undantag för tillställning, vars innehåll och syfte kan anses förenligt med högtidens helgd.  Förbudet upphörde att gälla den 1 juni 1969. Förbudet mot att anordna offentliga tillställningar på juldagen, långfredagen och påskdagen reglerades i Allmänna ordningsstadgan, SFS 1956:617 §10.


Länsstyrelsen äger dock medgiva undantag för tillställning, vars innehåll och syfte kan anses förenligt med högtidens helgd. Så under mitten av seklet började förbudet successivt att ifrågasättas mer och mer. År 1956 kunde länsstyrelsen göra undantag för filmer som inte avvek från ”det kristna idealet”. Våren 1968 kom en socialdemokratisk motion att upphäva förbudet och trots motstånd ifrån de borgerliga partierna upphävdes förbudet 1969.


Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen (samt juldagen och påskdagen) togs alltså bort 1969 och första gången som svenskar kunde dans och gå på bio på långfredagen var 27 mars 1970. Vilket väckte protester emot skrev Sydsvenskan 1970:

På trottoaren utanför dansrestaurangen stod demonstranterna. ”Nej till nöjen på långfredag!” förkunnade ett plakat. Reportern frågade pingstpastorn Bo Hörnberg varför Jönköpings frikyrkor protesterade. – Jesus korsfästes på den här dagen. Vem dansar på en begravningsdag? svarade pastorn.


Fast ser vi hur samhället ser på helgdagar har det kanske gått överstyr. Röd dag i almanackan då flyger vi och far som tättingar och vi skall roa oss och det där vi inte hunnit med på vardagarna det skall ske under helgdagen. Det renoveras, trädgårdana skall städas och saknas det något så är flertalet större varuhus öppna så det går att handla det mesta för butikerna har helgöppet som det så fint heter.


Så även i denna familj sonen och min systerson passar på att åka till Ullared och handla på GEKÅS som var en av de sista butikerna som vägrade ha öppet på helgdagar men när grundaren lämna företaget var det nya ägare som öppnade dörrarna direkt.

Av Bengt Bertilsson - 8 juni 2014 05:15

Tanken fick mig åter mot detta då denna uppenbarelse plötsligt visar sig framför mig ungefär på samma plats som jag Kristihimmelsfärds dagen tyckte mig uppleva pärleporten där jag vandrade på min skogpromenad pingstafton i arla morgonstund.
 

Kanske ligger det lite i tanken eller är jag vidskeplig kanske då pingsten förknippas med uppenbarelsen av den helige anden. Kan jag numera inte skryta att jag helgar pingsten kyrkligt som pingstdagen benämns som kyrkan födelsedag då jag mer kanske känner mig som att jag skulle vilja tro men kan inte längre men detta är skall vi inte fördjupa oss i då det är en strid som jag själv i så fall får ta med de som fick mig att tappa tron på kyrkan, men inte av skapelsen betydelse var vi är satta att sköta.

Pingsten går nog många spårlöst förbi en rumphuggen helg numera då anndags pingst togs bort och 6 juni nationaldagen blev en helgdag istället är pingsten normalt bara två dagar som vanlig veckoslut.
Många som inte är troende förknippas vanligen pingsthelgen med bröllop och vi har en blomsterprakt i får natur som vi kan njuta av några veckor till förhoppningsvisst innan torka och året vänder.

Av Bengt Bertilsson - 29 maj 2014 06:15

Arla morgonstund och Kristi himmelsfärdsdagen kom jag att tänka på pärleporten när denna bild dök upp framför mig. Liknelsen får vara en tolkningsfråga för betraktaren, men det var det första jag kom att tänka på.

 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11 12 13 14 15
16
17
18 19 20 21 22 23 24
25 26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards