En slemsvamp som inte är en svamp utan det är trollsmör. En slemsvamp som inte är en svamp, växt eller djur utan en fjärde kategori av organismer! Encelliga "amöbor" som slår sig samman och sen kan hela trollsmöret röra sig upp till 2 centimeter i timmen!. Denna har rört sig ser vi på att det finns sporer efter denna på stubben
Fakta Naturmorgons panel

I nordisk folktro använde häxor ett väsen som kallades för bjära eller trollhare för att stjäla mjölk från grannens kor. Bjäran spillde ibland lite av mjölken i skogen, vilket då kallades trollsmör. Trollsmör har även kallats bjäradynga, vilket vittnar om att man trodde att det var trollharens spillning.

 
Fakta Wikipedia
               

Någon bössa eller kanon har jag inte men en slagfälla som effektivt slår till räcker gott och väl

Förr hade vi två katter på godset men dessa har gått till de sälla jaktmarkerna av åldersskäl.

Fällan har varit laddad ett bra tag men det var först i helgen som den slog igen och säsongens första fångad.

   
De säger att möss är söta och vackra och visst kan man hålla med ibland men när de äter allt och förstör i garaget då har jag tyvärr ingen barmhärtighet 

En liten glänta i buskaget dök plötsligt upp och fascinerade mig 

Vet inte varför jag plötsligt måste fotografera denna 
 
Något är det men kan inte finna orden det är bara min syn som säger något 

I september firas att kung Carl XVI Gustaf suttit 50 år på tronen. Under hans tid som kung har svenskarna blivit 2,4 miljoner fler. Vi har också blivit äldre, männen i genomsnitt 9 år och kvinnorna 6,5 år äldre. I SCB:s statistik kan vi följa utvecklingen i Sverige under dessa 50 år.

På senaste tiden har det flimrat förbi många svartvita bilder från Sverige 1973, då vi fick en ny statschef. För många var det som i går, för andra känns det som i forntiden. På SCB finns källorna som kan beskriva hur Sverige har förändrats under 50 år.

Vi har blivit fler

I början av 1973 bestod den svenska befolkningen av 8,1 miljoner invånare och i dag är vi 10,5 miljoner, alltså nästan 2,4 miljoner fler.

Vi lever också längre, särskilt männen. Den pojke som föddes i början av 1973 hade en förväntad medellivslängd på ungefär 72,2 år. I dag är medellivslängden 81,3 år för en nyfödd pojke, alltså 9,1 fler år. En flicka som föds i dag har en förväntad medellivslängd på 84,7 år. Det är 6,6 år längre än 1973, då flickors förväntade medellivslängd var 78,1 år.

Att vi blir äldre gör också att det finns fler gamla i dag. I början av 1973 var det totalt 115 svenskar som var över 100 år eller äldre. Vid årets början 2023 hade 2 687 svenskar firat sin 100-årsdag. 

Familjelivet börjar senare

Både män och kvinnor väntar i dag i genomsnitt ungefär tio år längre med att gifta sig än 1973. Då gifte sig kvinnor för första gången när de var 24,6 år och män när de var i genomsnitt 26,9 år gamla. 2022 var kvinnorna i genomsnitt 34,5 år vid första giftermålet och mannen 36,4 år.

Kvinnorna får i dag färre barn jämfört med för 50 år sedan, men det är kanske inte så stor skillnad som man kan tro; 1973 fick kvinnor i genomsnitt 1,9 barn och de senaste åren har kvinnor fått i genomsnitt 1,7 barn.

Något som kan påverka familjelivet är att kvinnor i dag arbetar i betydligt högre utsträckning än de gjorde 1973, då bara ungefär 55 procent av kvinnorna mellan 15 och 74 år arbetade. I dag arbetar ungefär 70 procent av kvinnorna mellan 16 och 74. Bland männen är skillnaden mindre. 1973 arbetade hela 80 procent av männen. I dag är det ungefär 76 procent av männen som arbetar. 

Stadslivet blir vanligare

Fler svenskar bor i dag i storstadsområdena. Vid årets början 1973 bodde 33 procent av befolkningen i det som i dag motsvarar Storstockholm, Storgöteborg och Stormalmö. Vid årets början 2023 bodde hela 40 procent av befolkningen i samma områden.

Vi har också fler bilar på gatorna nuförtiden. 1973 fanns ungefär 307 bilar per 1 000 svenskar. 2021, vilket är de senaste året SCB har uppgifter om fordon, hade vi ungefär 477 bilar per tusen svenskar.

Inflation även under 1970-talet

Under 1970-talet var inflationen relativt hög. Den var 6,7 procent i juli 1973, och slutade på 6 procent för hela året. Men den är ännu högre i dag. I juli i år var inflationen 9,3 procent. Priserna har ökat 704 procent mellan juli 1973 och juli 2023. Den höga räntan motsvaras av en hög riksbanksränta. 1973 var Riksbankens diskonto, vilket delvis motsvarar dagens styrränta, 5 procent och affärsbankernas utlåningsränta låg på i genomsnitt 8 procent.

I Statistisk årsbok för 1974 har man hunnit samla in priserna för 1973, så där kan vi se vad saker och ting kostade vid tiden för kungens kröning.

Att baka en tårta kostade till exempel klart mindre än i dag. 2 kilo vetemjöl kostade 4,06 kronor. Mjölk kostade 1,56 kronor litern och smör 10,56 kronor för 1 kilo!

Statistiken kan också berätta att en lunchmåltid 1973 kostade 8,68 kronor.

Samtidigt tjänade man mindre pengar och precis som för sysselsättningen var skillnaderna stora mellan kvinnor och män. 1973 taxerade män i genomsnitt för en årsinkomst på 30 900 kronor och kvinnor i genomsnitt för 16 400 kronor.

Källa 

Befolkningssiffrorna för Marks kommun kvartal 1 och 2 har varit negativa sett till befolkningssiffran 2022 som var 35 329 innevånare.
Noterbart Marks kommun har inte kommenterat nedgången och det kan tyckas förvånadsvärt att politiker och Marks kommun inte kommenterat detta, men brukar vara snabba att kommentera om det varit åt andra hållet.

Kanske tar de bladet från munnen nu när vi kan se ett ljus i tunneln att. Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2023 att Marks befolkning uppgår nu till 35297 en ökning med 27 st sedan 1:a kvartalet där vi konstaterade befolkningen hade minskat med 59 personer.
 
Detta är en liten återhämtning som beror på dels födelseöverskott och inflyttningsöverskott som påverkat
Detta enl SCB Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2023
En brasklapp skall dock medskickas det finns uppgifter att i juli månad skulle innevånarantalet plötsligt ökat till 35 343 innevånare. Vilket skulle då innebära en återhämtning och t,o,m, en ökning med 14 innevånare totalt.

Så kanske ser vi kommunråden på trappan på kommunhuset och hoppa högt av att vi blivit fler under sommaren

Gårdagens inlägg så nämns det om skalbaggar som satt på strättan som jag inte visste namnet visade sig vara Prästbagge (Rhagonycha fulva)

När jag fotograferade växten såg jag inte dessa utan det var först vid hemkomsten jag ser dessa på blommorna
 

Det finns olika historier kring namnet uppkomst i den folkliga föreställningen att präster parar sig så fort det finns tillfälle. På liknande vis har snärjmåra i vissa dialekter på både danska och svenska kallats för prästelus. Vilket fick mig att tänka på Wilhelm Moberg och utvandrarna när Ulrika läser lusen av kyrkvärden eller var det prosten rent av kanske  

 red soldier beetle

En växt som på avstånd får mina tankar att tänka på en annan växt är troligen en Strätta istället, men jag är inte hundra. Men är det så är den verkligen användbar växt mot det som jag på avstånd liknade Lokan 

Blommorna kan användas för att färga ylle gult, och dess rot användes förr i medicinen, bland annat mot pest och kolik. Bladen och frukterna har använts till örtte och på roten har man malt mjöl

När jag kom närmare så ser jag ett flertal skalbaggar som jag inte vet dess namn på ännu  men detta återkommer vi till imorgon