Inlägg publicerade under kategorin Svamp
Blomkålssvamp (Sparassis crispa) är en ätlig svamp som växer i tallskog som parasit på roten eller stammen på gamla tallar. Svampens fruktkropp består av en mycket liten fot, några få centimeter, och en mångflikig och månggrenad struktur som knappast kan kallas "hatt". Svampens struktur påminner om blomkål eller hjärnvindlingar.
Blomkålssvampen kan växa till 20-30 centimeters storlek, men även större exemplar förekommer. Säsong: september-oktober.
Den mjälla smaken och lena konsistensen gör blomkålssvampen en utmärkt matsvamp, men svampens månggrenade struktur gör den svår att rensa från insekter som kryper i den och jord som svampen vuxit igenom. Enklast rensas blomkålssvampen genom att låta den ligga i vatten ett tag; ett stänk vinäger får dessutom eventuella inkrupna insekter att krypa ut.
I våras så blev klibbtickan stulen detta kan du läsa här
Vid ett återbesök får jag se ett fenomen som jag ser som svamp embryo till att bilda en ny klibbticka
Nya tickor och vågar inte avslöja var och vad det är då mina klibbtickor försvann när jag avslöjade platsen
xxxxxx
När jag går ut på mina skogspromenader går jag förbi en stor stock där det funit klibbtickor på och första dokumenterade foton jag har på dessa är från 2013 men nu är de borta bortskurna och stulna. Någon tycker de var så vackra att dessa vill hen ha.
Senaste dokumentationen är från dec 2016
Läs mer om mina klibbtickor
Björktickan är vanlig på stammar av björk i hela Sverige, och orsakar en kraftig röta. Fruktkropparna bildas på hösten, lever till nästa vår och är ljust gråbruna med vit undersida.
Tickan är lätt och porös som torkad, och har bland annat använts som kork till flöten vid fiske. Tickan användes förr ofta som nåldyna, ibland tygklädd. Den har också använts för att sticka in knivar och andra verktyg i vid förvaring, till exempel till rakknivar som rakstrigel.
Den användes förr som medel mot myggor genom att den torkade björktickan eldades vid öppen eld.[10]
Ett annat sätt att använda svampen var dess röta i björkveden. Den rötade veden lär ha använts som polermedel i urmakerier på den tiden som klockor bestod av större mekaniska delar.
Ute tassemarkerna på nytt och funnit det jag tror är tickor på en död ekstam. Som vanligt fotade jag och tänker inte mer att skulle kanske skulle tagit reda på lite mer fick jag återigen ge mig ut och ta reda på fakta och sen fråga mina vänner på facebook vad det var jag funnit.
En helt ny bekantskap för mig fast jag sett detta förr aldrig tänkt på vad är det jag ser när jag går ute i skogen och ser det som växer på träd och stenar är det bara mossa och lav och en och annan svamp
filtlavar, Peltiʹgera , släkte lavar med bladlik, mer eller mindre utbredd bål som har breda, runda lober och åsar eller ådror.
Återigen har jag fått hjälp av mina vänner i vilken svamp på facebook att få mer kunskap om detta
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
||||||||
| |||||||||