Nog blev jag överraskad när jag fick se gula kantareller lysa upp marken och det är 20 november.

Tyvärr så hade jag inget med mig att ta svampen i då jag var ute i helt andra ärenden

Sen var de ganska möra och vattniga alla redan så de höll knappt ihop.

Minnesgoda läsare på min blogg kommer ihåg jag fann denna svamp tidigare i oktober och jag återvände en vecka senare för att se vad som hänt.

Som vanligt borta i svampskogen springer jag på svampar som fascinera utan att veta var det är för svamp.

Eller är detta en Mönjeskål (Aleuria aurantia), även kallad brandgul skålmurkla och brandgul skålsvamp, är en art av sporsäckssvampar i familjen Pyronemataceae.

Förra veckan så fotade jag vita svampar.

Då mina svampkunskaper är ringa finns det vänner som vet dess mer.

 
Under en annan skogspromenad hittade jag fler vita svampar och dessa påminner om att dessa även bör vara ostronmussling.

De växer på murkna träd.

Under mina skogspromenader fascineras jag allt som ofta av svampar som växer på trädstammar   

Till synes liknar dessa tickor. men jag kunde dock inte konstatera detta med säkerhet då jag fick zomma in detta då trädstammen ligger över en ravin.     
Andra svampar som lever i sympios på och omkring denna stubbe. Återigen en svamp som likna en ticka är vid närmare betraktelse icke detta då den som synes ruttna bort.

Mykorrhiza

Man antar att omkring 80 procent av alla växter gynnas i sin tillväxt genom närvaron av svampar i marken. Ofta är växternas rötter omgivna av en mantel av svamptrådar (svamphyfer), en mycelmantel. Denna sorts symbios mellan svamp och växt kallas mykorrhiza (svamprot). Vid mykorrhiza är trädrötterna tätt omslingrade av svampens hyfer. Ett symbiotiskt ämnesutbyte äger rum; trädet producerar kolhydrater och avger dessa till svampen, som livnär sig av detta, och trädet får mer vatten och mineralämnen genom svampnätverket med dess mycket stora yta. Träd och svamp drar alltså båda nytta av denna symbios; det handlar om en mutualism. Mykorrhiza iakttogs första gången 1885 av Albert Bernhard Frank hos skogsträd. Även många orkidéer lever i symbios med svampar och är för groendet av sina frön under naturliga betingelser obligatoriskt hänvisade till sina symbiospartner.

Hittade en mystisk svamp i svampskogen och jag ställde mig frågan. Vad månne detta vara för mystisk rödaktig svamp som inte liknar svampar jag normalt hittar ute i svampskogen. Första tanken vilket jag bittert ångra idag tog jag bara ett kort på den och vandra vidare, skulle tagit hem den för att efterforska vad är det för svamp, den är vacker och troligen en döende där färgspektrat fascineras

Jag har lagt ut bilden på Facebook och Patrick Björck skriver Det på bilden är en riktig senhöstsvamp som tål ordentligt med frost, den på bilden är en mogen fruktkropp, Cinfula, alt lömsk biskopsmössa G ambigua.

Fick även hjälp av

Sara Asker Lömsk biskopsmössa har dock en något skrynkligare och mörkare hatt och dess fot är något mera lilafärgad än biskopsmössans fot. Dessutom växer lömsk biskopsmössa ofta direkt på marken, medan biskopsmössan ofta växer på nedbrutna stubbar och stockar.

Sara Asker Blev betänksam eftersom den växte på mark, är mer röd och mörk och jag bara sett bruna biskopsmössor med vit fot på död ved.

Nog finns det de som säger att de inte ser någon svamp när de är ute i skogen.

I år vimlar det av svamp de finns där överallt, hundratals kanske t.o.m tusentals, de går inte att räkna då mångfalden är stor.

Ändå höll jag på att missa dessa där jag gick på min skogspromenad och såg bara de stora svamparna vid första anblicken.

Hatten

Fråga mig inte vad det är för svamp  

Dessa vita svampar som jag allt som ofta springer på där ute på mina promenader de fascinera mig varje gång även om jag inte vet vad det är sort kan jag inte låta bli att stanna upp och fota dessa.