Inlägg publicerade under kategorin Mat
Tar en dag i sänder och ser var som händer och det är en hel del som skall bestyras på de stora godsen när det gäller att bunkra upp för julen. Julbaket är igång och julbrödet och bullarna är bakade.
Förr var det även pepparkaksbakning med barnen och vi försökte även baka med våra barnbarn när dessa blev så stora att de kunde vara med. Men det sista har vi avstått detta år för tiden verkar inte räcka till för detta.
Skulle sen alla barnbarn komma, finns det bara plats för ett visst antal samtidigt. Skulle vi få baka i flera veckor innan alla fått komma om de har tid förstås. Dels har de numera andra aktiviteter som de också skall vara på får våra barn baka med de istället.
Fast visst är det speciellt när barnbarnen kom för att baka. De tyckte det var roligt en liten stund, sen var degen godare att äta än att vänta på att dessa skulle bakas först. Sen rusade alltid någon iväg och lekte och kom sen tillbaka och var avundsjuk på den som bakat sina att hen har mer än jag.
Dagens julstök är inte i närheten av det som skedde i det gamla bondesamhället. Då var det mycket som skulle hinnas med under december månad och allting skulle ske i en viss bestämd ordning.
Idag är det mer oorganiserad oordning istället som gäller. Fönsterrutorna är pustade till advent och julgardinerna de åkte upp samtidigt som adventsstjärnor och ljusstakar. Fast det där med fönstren var kanske inte så bra. För nu så kom stormen Sven och hälsade på och skitade ner rutorna så det går knappt att se ut när solen lyser. Nu lyser solen mestadels av sin frånvaro men han kunde lugnat ner sig lite för han behöver inte tänka på hur det ser ut.
Sen det där med den 9 december, på Anna-dagen, skulle ölet bryggas och lutfisken läggas i blöt. Ölet var sedan klart att smakas av omkring Tomas-dagen, den 21 december.
Lutfisken den köper jag idag färsiglutad i boa och julöl blir väl en back lättöl som vanligt. Sen för övrigt är julen vit så någon besök på bolaget blir det inte i är för att inhandla någon julsprit.
Istället så drömmer jag om en vit jul bokstavligt och drömmar har jag gott om nu.
Vad väljer du en dansk julskinka för 29,90 kr/kg eller en svensk för 59,90 kr/kg?
Dessa priser såg jag i veckan de sålde julskinkorna för i boa i byn. Sen vet jag det säljs svensk julskinkor i många butiker för ännu högre kilopris och dessa skall då vara speciellt framtagna från utvalda grisgårdar.
"Mycket skrik för lite ull" ("sa kärringen som klippte grisen").
Flertalet brukar svara vi skall gynna svenskt kött för detta vet vi varifrån det kommer och hur grisarna har det på de stora grisfarmarna som de flesta grisarna idag kommer ifrån.
Men handen på hjärtat när ingen ser var du köper för vi har valmöjlighet men sen kommer tjockleken på plånboken.
Var väljer du en skinka ca 4 kg * 29,90 kostar 120 kr en skinka för 59,90 kostar 240 kr?
Nu finns de som hävda att utländska skinkor innehåller mer vatten. Sanningshalten bakom detta påstående är inte bekräftat, men det förekommer och producenterna sprutar in saltlake i skinkorna för att dessa skall påskynda insaltningen. Detta finns sen kvar vid infrysningen eller färskförpackningen och detta får vi betala samma kilopris för.
Vätskan är i och för sig inte bortkastat om du tillhör den generationen som vill få doppspad. Kastar du däremot doppspadet som uppstår är detta förlust. Ett tips i detta sammanhang doppspad späder du och detta går utmärkt att använda till bakning av matbröd.
Dagens julskinkor skall vara magra och jag har sett konsumenter stå och leta efter minsta möjliga fettrand på skinkorna. Jag vill hävda detta är fel, en fettrand på skinkorna gör att julskinkan blir saftigare i smak.
Som gammal charkturist har jag varit med att stycka det vi då sa ”svarta grisar” bonnagrisar uppföda inte bara på grisfoder och grisarna vägde över 100 kg hade rejäla fettränder och det fräste sen i stekpannan när man stekte fläsket. Jämfört med dagens fläskkött är dagens skosulor och det krävs mycket stekmargarin i stekpannan.
Oavsett årets sista eller skall detta räknas som årets första.
Oavsett blev det intagande av denna idag när jag och hustrun var uppe i Borås på tjänsteärenden smet vi in på Danske Kungens Konditori. Hustrun slog på stort och klämde i sig en krämig vaniljbulle när jag får se de försålde denna till det fantastiska priset av endast 12 riksdaler.
Min pappa han älskade mammas drömmar och de smälte för honom när han tog de i sin mun sa han alltid.
Vill jag ha drömmar då får jag allt åstadkomma de själv
Så fram med margarin, socker, matolja, hjortronsalt, vaniljsocker, mjöl och sen knåda efter konstens alla regler detta till en smidig massa. Rulla den till en sträng och dela i små bitar som skall rullas till bollar och lägg dessa på en plåt.
In med bollarna i ugnen 150 grader i 20 min och du får drömma som smälter i munnen
Nu gäller det att gömma dessa för de är till hustrun kommande kalas och skulle jag visa att jag har drömmar till henne kommer dessa bara bli en dröm till kalaset
Fick ett ryck på morgon och plockade fram jäst, margarin, mjölk, socker, kardemumma, kanel, vaniljsocker, mjöl och rörde ihop detta i en salig blandning i hushållsmaskin och sen var det bara att knåda det sista.
Detta fick stå och jäsa en stund under en handduk. Därefter kavla jag ut klumpen och bredde på med margarin och toppade med, kanel och socker,
Rullade sen ihop degen och skar i små bitar och la dessa i pappersformar som jag placerade på en plåt och detta fick sen återigen jäsa under handduken.
Ugnen rengjordes och vred upp temperaturen på 225. Lyfte på handduken och penslade med ägg och toppade med pärlsocker och in med plåten med ovan i 10 min och ut plockade jag
Såp nu blir det bullfest i eftermiddag
Björnbär är ett samlingsnamn på flera arter inom familjen Rosaceae, släktet Rubus. Björnbärskomplexet består ett stort antal arter, underarter och former, som hör till de mest svårskilda i vår flora. Odlade sorter är dessutom ofta hybrider av olika arter. De kallas ibland även "svarthallon" och "björnhallon. Tidigare betraktade man björnbär som en enda art, vilken då kallades Rubus fruticosus.
Alla arter har taggiga, 2-åriga stammar, som växer i mer eller mindre vågräta bågar eller liggande på marken, på murar, på kringstående buskar och så vidare. Första året är en sådan buskstam en oförgrenad nystam med strödda, femfingrade blad; andra året blir den huvudstam för en mängd sidoskott med blommor, och förtorkar sedan frukten mognat. Hos flera arter böjer sig denna bågformiga stam med spetsen ned mot marken, borrar sig in där och fäster sig med kniprötter. Denna buskstams utseende (särskilt som nystam första året), dess taggbeväpning, tvärsnittets form m.m., avger en del av kännetecknen för ifrågavarande arter. I någon mån skiljas arterna även på bladen, blommorna och frukterna.
Björnbärsarterna växer på torra, varma, helst solöppna lokaler och fordrar ett milt och jämnt klimat. De är därför allmännast i kusttrakterna (maritimt klimat). På Skandinaviska halvön förekommer de ymnigast i Sveriges sydligaste landskap och i kustlandskapen vid Kattergatt och Skagerack. Vid Östersjökusten påträffas hithörande arter föga nordligare än vid Stockholm.
Björnbären är som sylt mycket läckra. Deras tillredning försvåras dock därav, att stenfruktsamlingen ej så lätt lossnar från blomaxeln, som hallonet. De mognar ganska sent vanligtvisst i september har vi alla spektran även tidigare
Köldtorka slog hårt på blåbärsriset detta år i mina trakter och blåbären lyser nästan med sin frånvaro.
Annat är det enligt SLU är blåbärs skörden 40% större än ett normal år. Förra året låg priset på blåbär mellan 14-18 kr kilot och året innan 20 kr kilot.
Den mycket goda tillgången på blåbär i sommar gör att öppningspriset ligger på 10 kronor per kilo, vilket är flera kronor lägre än t ex förra året. Det är som sagt inte hos mig men kanske hos dig så ut och plocka om du bor annanstans
| Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 | 3 | 4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
|||
22 |
23 |
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
30 |
||||||||
| |||||||||