Återbesök och vädret lite annorlunda och ett nytt försök att få lite extra nyans på den gamla ladugården och sen lite filter på detta så blev det en bild i min smak tycker jag själv om jag får uttrycka detta 

Vill se att jag är tillbaka då den var i bruk innan vi drunknar i färgfoton som förvisso också skvallra om en svunnen tid 

Vill ni se foton från första besöket gör ni detta via denna länk 

Viadukten i Berghem 
 

Ett minne blottt att vi körde över för idag kör vi under 

Om tåget inte gick att åka med från Berghemsstation under några år så kunde man ta bilen istället och ta järnvägsspåret till hjälp för att komma vidare mot Borås och Herrljunga 

Foto  "Berghem sett mot Herrljunga". fotograf okänd digitaltmuseum.se

Berghems järnvägsstation när den var nybyggd och på bilden skall det vara personalen som står uppställd enl info som framgår på digitalmuseum.se

Stationen upphörde1969 och ersattes då av en "plåtstins" där en del tåg stannade. Kom man till fel tåg sträckte lokföraren ut huvudet och ropade: " Tåget stannar inte här".

Namnet ändrades 1990 till Viskadalsbanan och hör inte längre till SJ utan är länsjärnväg, men alla tåg stannar än så länge för av- och påstigning.

Text: Inger Dahlgren

Järnvägen

Järnvägen Borås-Varberg, invigd 1880, går genom Berghem. Tågen stannade vid en s.k anhalt vid Berghems mejeri med på- och avstigning innan det efter många års kamp blev en station för både person- och godstrafik 1918 nära Hulta tegelbruks lastkaj.

(utdrag ur skrivelse till Järnvägsstyrelsen för att få station i Berghem)

"Lantbrukare inom kommunen hafva ganska svårt att kunna reda sig med så långt afstånd till stationen. Å Viskans södra sida äro fem bysamhällen Staxered, Desarehult, Hattestad, Guntorp och Lekvad som nu hafva 1 till 3⁄4 mil till närmaste station, och på den norra sidan av Viskan hafva vi lika många, Hulatorp, Berghem, Torp, Dala, Syltered och Skoghem förutom flere handlande och väfvnadsförläggare."

1 maj 1907 (undertecknat av Andrew Larsson, Oak Hill och Anders Bengtsson, Lekvad)

Stationen upphörde1969 och ersattes då av en "plåtstins" där en del tåg stannade. Kom man till fel tåg sträckte lokföraren ut huvudet och ropade: " Tåget stannar inte här".

Namnet ändrades 1990 till Viskadalsbanan och hör inte längre till SJ utan är länsjärnväg, men alla tåg stannar än så länge för av- och påstigning.

Text: Inger Dahlgren

Har sett ett annat fotografi och letat efter med som de sa förr "med ljus och lykta" men inte funnit detta utan de som jag fann var en fråga i ett forum om detta. Fast det kan vara det som finns överst då beskrivningen stämmer lite.  

Hulta tegelbruk låg på andra sidan bangården och hade ett mindre system av spår för interna transporter och transporter upp till järnvägen. Man hade en lång lastkaj i norra änden på bangården dit det gick spår från bruket. Avståndet mellan bruket och lastkajen borde nog varit ca 1 km.

Så ni som vet mer skriv ner och dokumentera er bygds historia den försvinner med generationer som lämna perrongen

140 år sedan den frustande ånghästen band ihop Varberg och Borås 

Den 27 oktober 1880 rullade det första tåget i tabell, och den 1 november invigdes linjen officiellt – alltså för 140 år sedan.
Detta uppmärksammas inte i våra bygder mer än att det skall byggas ett resecentrum i Kinna för ca 25 miljoner och att tågen allt som ofta inte går p.g.a av olyckliga omständigheter såsom kabelfel, som råkar vara orsaken den 30 okt inför jubileet som går stationerna förbi
Däremot i Varberg går det att se och läsa om detta i utställningen Spåren under staden som visas på Hallands Kulturhistoriska Museum på fästningen fram till den 10 januari.

Halland Nyheter skriver om detta

Tänk att nå Borås på under fyra timmar! Det är möjligt nu när den frustande ånghästen kommit till Varberg. Det är hösten 1880 och nu rullar tåg mellan Varberg och Borås.

Inget är nytt under solen. Även på 1800-talet tog det 30 år att planera järnvägsbyggen. Ansträngningarna att anlägga en järnvägslinje mellan Borås och Varberg inleddes redan på 1850-talet. Den 27 oktober 1880 rullade det första tåget i tabell, och den 1 november invigdes linjen officiellt – alltså för 140 år sedan.

Industrin behövde transporterna

Järnvägslinjen mellan Varberg och Borås kom till utifrån textilindustrins behov. Fabrikerna i Viskadalen behövde bomull, lingarn och maskiner och att importera dessa varor över Göteborgs hamn var dyrt. Varbergs hamn erbjöd lägre tullar och vore det bara för de vidare transporterna skulle Varberg vara perfekt. Jernbanan är framtiden!

Bland initiativtagarna till linjen fanns Sven Eriksson som ägde flera fabriker i Viskadalen, bland annat den i Rydboholm. Projektet fick med tiden stöd av landshövdingarna i Halland och Älvsborgs län.

Tåget innebar ett uppsving för Varberg

Denna historia kan man ta del av i utställningen Spåren under staden som visas på Hallands Kulturhistoriska Museum på fästningen fram till den 10 januari. Det är bildarkivarie Elisabeth Fahrman som djupdykt i järnvägens historia.

– Det vidtog en febril aktivitet i Varberg efter 1880. Man hade haft det besvärligt på 1860-talet med den stora stadsbranden 1863 och missväxt. Men sedan kom stenindustrin och tåget och allt fick ett uppsving, berättar Elisabeth Fahrman.

Tåget innebar en revolution.

– Vilken fantastisk spektakulär händelse det måste ha varit när tåget kom. I tidningarna refererade man till tågen som ånghästar. Tåget "frustade" och var "otåligt". Man byggde lokstall. Det snabbaste de någonsin sett var ju en häst! Cykeln var ju knappt uppfunnen.

Farligt att åka tåg

Tåget hade sina motståndare på alla nivåer: Lokalt, nationellt och internationellt. Det måste vara skadligt att resa så fort! Och Sverige är ett ruralt land – det här med järnväg verkar främmade.

Likväl blev tåget en succé. Ett riksdagsbeslut på 1850-talet slog fast att staten skulle bygga ett fåtal stambanor. De flesta linjer som anlades kom alltså till på privata initiativ. Med tågen kom ett alternativ till att gå, rida, åka vagn efter häst eller oxar och fara med segelskuta eller ångbåt.

Järnvägen mellan Varberg och Borås tjänade främst industrier och jordbruk men personvagnar brukade åka med också. Regelbundna avgångar med enbart personvagnar kom dock inte igång stadigt förrän 1930. Innan dess lyckades man inte göra persontrafiken tillräcklig lönsam.

Läs även också vad Släktföreningen Annika och Torkel i Berg skriver 

I och med förläggarrörelsen och industrins utveckling i Viskadalen och däromkring framkom redan tidigt önskemål om att de dyrbara resorna för hämtning av garn i Göteborg eller Varberg skulle kunna ersättas av de billigare och bekvämare transporter, som en järnväg kunde erbjuda.

Med all säkerhet är en av våra släktingar, Sven Eriksson, den förste upphovsmannen till planen på en järnväg genom Mark. Han var grundaren till Sveriges första mekaniska väveri, Rydboholms Väfverifabrik, startad 1835.

De två jordkällarna, som ligger vid vägkanten strax före gästgivaregården, användes av gästgivarna för matförvaring.

De fick även tjänstgöra som arrestlokal när häradshäktet mitt emot blev fullbelagt, enligt muntlig tradition.

Dessa källare är troligen från Torkel Torkelssons tid på 1700-talet. Marks kommun har under 1993, genom ett ALU-projekt, låtit återställa dem i ursprungligt skick och därmed räddat dem åt eftervärlden.

Borås Tidning har skrivit om detta 

1. 24 augusti 2020

   Entréproblem på omtalad jordkällare – dörr uppbruten och soffan står kvar

   Turerna fortsätter kring k-märkt jordkällare.

    
2. 30 mars 2020

   Igenmurad utan bygglov – nu syns trädörren igen

   Kommunen: ”Var bestörtning – viktig del i varför Skene blev Skene ”

    
3. 16 augusti 2019

   Flyttade in i jordkällare – dörren murades igen: ”Tittar på en lösning”

   Kommunen: ”Det var inte originaldörrar och det verkar som att de har accepterat lösningen”

    

   21 maj 2019Skene
4. Hastiga beslutet kritiseras: ”Gör om och gör rätt”

   Ingången till jordkällaren från 1700-talet murades igen, trots att bygglov saknades.

    
5. 20 maj 2019

   Man bodde i jordkällare – murades igen av kommunen

   Har kulturhistoriskt värde • Starka reaktioner på sociala medier: ”Ganska korkat...”

    
6. 20 maj 2019

   Man bodde i kulturhistorisk jordkällare – polisen tvingade honom att flytta ut

   Polisen:”Inte så lätt att få svar så vi vet inte varför han var i Sverige.”