Torplämning, 80x70 m (Ö-V) bestående av 2 husgrunder, 1 jordkällare och ett 5-tal röjningsrösen. Husgrund 1 är 8x6 m (SSÖ-NNV) och intill 0,2 m h, mestadels otydlig. Spismuren är 2,5x2 m (N-S) och 0,6 m h, övermossad. 23 m NV om husgrund 1 är Husgrund 2, 5x4,5 m (N-S) och intill 0,9 m h, bestående av 0,3-1m st stenar. 12 m SV om husgrund 1 är Jordkällaren, rund, 5,5x5,5 m och 1,3 m h. Invändigt är den 2,5x1,5 m och 0,7 m h. Jordkällaren är kallmurad invändigt med hälltak, delvis nedrasat. Ingången i V är 0,9 m br och 0,7 m h. Vänster om ingången är en hylla 0,36 m br, 0,36 m h och 0,45 m dj. Hällen över ingången är 1,8 x0,9 m (N-S) och 0,16 m tj. Röjningsrösena är runda till ovala, 2,5x2,5 - 5x3 m, intill 0,8 m h, bestående av 0,1-0,3 m st stenar. Kraftigt övermossade.

Gått här, suttit och fikat här flera gånger men har aldrig tänkt på detta förrän jag hittade skogen pärlor på skogsstyrelsens hemsida. Trotts detta så har det dröjt innan jag fotograferade det som jag först trodde var ett stenröse, visar sig vara en jordkälla. Som synes var det snö när jag var där senast.

På granngården står ett slipe övergivit och stått där i många, många år och nu har moder natur satt en käpp i hjulet

Vandringen fortsatte i omgivningen, välskött då nuvarande ägare håller landskapet öppet. Den gamla ladan finns kvar och denna sett från en utsiktsplats ovanför.
Därefter fortsätter vi till Koklev hage även här välskött, gräset verkar slagit vid några tillfällen i nutid  

Torplämning, ca 85x70 m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund med öppen spis, 1 uthus, 1 jordkällare och 1 brunn. Husgrunden är 8x6,5 m (NNÖ-SSV), intill 0,65 m h och kallmurad av 0,3-0,8 m st stenar. Tydlig kant i NNÖ. På grunden är ett stensatt golv av 0,1-0,3 m st platta stenar. Spisen i NNÖ, är 2x2 m och 1,3 m h. Eldstaden är 0,65x0,65 m och 1,6 m dj. Skorstenstocken på spisen är 0,7x1 m och 1,5 m h. Uthuset, 30 m SV om husgrunden, är 14,5x5,5 m (VNV-ÖSÖ) och 0,15-1 m h, kallmurad av 0,2-0,7 m st stenar. På grunden är en befintlig byggnad med timrade väggar och träpanel på utsidan. Taket är av spån belagd med korrigerad plåt. Tillbyggnad, ansluten ÖSÖ till uthuset, är 4x2,5 m, byggd av stående panel och plåttak. Kallmurad grund är intill 0,3 m h av 0,2-0,4 m st stenar. En stentrappa, ansluten i SSV till uthuset, består av en 1,3x0,9 m och 0,15 m tj stenhäll samt 3 stycken 0,9 m l, 0,3-0,4 m br och 0,1 m tj trappsteg. Jordkällaren, 30 m NÖ om husgrunden, är 6,5x5,5 m (SÖ-NV) och 1,1-2,2 m h. Invändigt kallmurad, 3 m l, 1,7-1,2 m br, avsmalnande uppåt, och 1,7 m h. Taket består av 3 hällar. Potatislucka i SÖ, är 0,3 br, 0,15 h och 1,7 m l. Hyllfack i SV är 0,5 m br, 0,4 m h och 0,4 m dj. Ingång i NV är 1,6 m l, 1,5 m h och 1 m br. En hällsten i taket. Brunnen, 16 m NV om husgrunden, är rund, 1 m diam och 1,75 m dj (till vattenytan) kallmurad av 0,2-0,4 m st stenar. Överst är en 8 cm tj konisk betongring, 1-0,75 m diam och 0,7 m h. Brunnen täcks av en rund, 5cm tj betonglock.

Koklef står det på skogen pärlor på Skogsstyrelsen hemsida. Se bilder från ett besök där och läs texten 

 
Torplämning, ca 85x70 m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund med öppen spis, 1 uthus, 1 jordkällare och 1 brunn. Husgrunden är 8x6,5 m (NNÖ-SSV), intill 0,65 m h och kallmurad av 0,3-0,8 m st stenar. Tydlig kant i NNÖ. På grunden är ett stensatt golv av 0,1-0,3 m st platta stenar. Spisen i NNÖ, är 2x2 m och 1,3 m h. Eldstaden är 0,65x0,65 m och 1,6 m dj. Skorstenstocken på spisen är 0,7x1 m och 1,5 m h. Uthuset, 30 m SV om husgrunden, är 14,5x5,5 m (VNV-ÖSÖ) och 0,15-1 m h, kallmurad av 0,2-0,7 m st stenar. På grunden är en befintlig byggnad med timrade väggar och träpanel på utsidan. Taket är av spån belagd med korrigerad plåt. Tillbyggnad, ansluten ÖSÖ till uthuset, är 4x2,5 m, byggd av stående panel och plåttak. Kallmurad grund är intill 0,3 m h av 0,2-0,4 m st stenar. En stentrappa, ansluten i SSV till uthuset, består av en 1,3x0,9 m och 0,15 m tj stenhäll samt 3 stycken 0,9 m l, 0,3-0,4 m br och 0,1 m tj trappsteg. Jordkällaren, 30 m NÖ om husgrunden, är 6,5x5,5 m (SÖ-NV) och 1,1-2,2 m h. Invändigt kallmurad, 3 m l, 1,7-1,2 m br, avsmalnande uppåt, och 1,7 m h. Taket består av 3 hällar. Potatislucka i SÖ, är 0,3 br, 0,15 h och 1,7 m l. Hyllfack i SV är 0,5 m br, 0,4 m h och 0,4 m dj. Ingång i NV är 1,6 m l, 1,5 m h och 1 m br. En hällsten i taket. Brunnen, 16 m NV om husgrunden, är rund, 1 m diam och 1,75 m dj (till vattenytan) kallmurad av 0,2-0,4 m st stenar. Överst är en 8 cm tj konisk betongring, 1-0,75 m diam och 0,7 m h. Brunnen täcks av en rund, 5cm tj betonglock.

Kyrkvägen mellan Berghem och Mellby gick via Spången över Ringemosse och fortsatte vidare längs med Ringebäcken eller kanalen som många kallar den kom vi fram till en stenbro som stämmer överens med karta och med skiftesgränser både idag och äldre. 

Nedanför stenbron rinner bäcken vidare mot Sutans dalgång finns ett litet vattenfall och naturen runt omkring är lite speciell och rofylld och det kändes lite av historiers andar fanns i omgivningen

Någon stig mot Furet gick dock inte att finna och den skog som idag växer där är i princip ogenomtränglig då det är plantering som är behov av gallring. Det är en viss markskillnad mellan Ringebäcken och omgivningen tog jag sikte på höjdnivån och en stenmur mellan två som kartmässigt går mot Furet där det var lättare att vandra.

Väl framme på andra sidan ser jag Ringebäcken rinna vidare i en slingrande fåra finns det ännu mera stenmurar som leder mig till en öppning strax innan Furet som jag kartmässigt tycker mig se att här kommer kyrkvägen mot Furet/Mellby fram från vattenfallet på andra sidan

Väl framme kunde jag konstatera gårdagens gärdsgårdar möter nutida och dess konserkvenser 

Kyrkvägen över Ringemosse fortsätter sen utmed Ringebäcken eller kanalen som grävdes här i början av 1900 - talet. Idag mycket vackert att vandra i dess fortsättning även om stigarna syns knappast i verkligheten men enl kartan följer den längs med Ringebäcken ett par hundra meter och sen över en bro dock inte den bro som flertalet gått över där idag utan lite lägre ner. Därefter viker den upp mot Furet

Stigen går att se fragment på äldre kartor men blir tydligare närmare nutid. Notera dock att det finns fler stigar som ansluter vid Ringebäcken dessa återkommer jag till senare 

Nedan har jag vandrat i de gamla fotspåren där du kommer ut från Ringemosse till kanalen ser du åkermarken möter skogen på andra sidan Ringebäcken. Över Ringebäcken ligger det en stegbro som beträdes på egen risk om du känner för att gå på andra sidan.
Därefter svänger bäcken du går över en liten spång då det finns vattendrag som rinner ut i Ringebäcken. Du går ca 100 m kommer du fram till en bro. Den är tämligen säker att gå över 

Bökmans bro som jag fått veta den kallas, den går t.o.m att köra med fyrhjuling om du lyckats ta dig dit på en sådan  

  Denna bro förknippar några med att denna skulle vara en senare lagd bro som var kyrkvägen och som sen går att ta sig ett hundratal meter in finns en skogsväg igenväxt bitvisst och sen komma fram till Furet. Men studera vi en karta noga så gör Ringebäcken ett par svängar till

Plötsligt så dyker den upp en Stenbro som idag har ett bärlager av trä

Studera vi kartan så finner vi också skiftesgränser och här finns också stenmurar på båda sidorna av bäcken som bevisa att vi bör vara karträtt

Spången över Ringemosse fortsätter sen utmed Ringebäcken eller kanalen som grävdes här i början av 1900 - talet. Idag mycket vackert att vandra i dess fortsättning även om stigarna syns inte 

Notera anteckningen som finns "Bro stenar i botten bör tagas bort" är detta de beryktade hallarna som togs bort och i så fall var tog de vägen

Spången över Ringemosse fortsätter sen utmed Ringebäcken eller kanalen som grävdes här i början av 1900 - talet. Idag mycket vackert att vandra i dess fortsättning även om stigarna syns inte 

Notera anteckningen som finns "Bro stenar i botten bör tagas bort" är detta de beryktade hallarna som togs bort och i så fall var tog de vägen