Affärsidkarna värna självklart om sin närmiljö och att centrum i byn skall vara attraktivt.

Men är det attraktivt med att ha 4 st julbodar stående stängda mestadels då ingen står och säljer något i dessa. Då jag inte hört några stå där och sälja mer än på skyltsöndagen. 

Sen säger de att det är så mycket folk i rörelser och handeln ökar är det bara kosmetiskt som bodarna står där. Om det är så mycket folk i rörelser som det hävdas varför verkar det inte som det finnas intresse från föreningar att vara i dessa. Kanske är det bara en skröna om rörelselivet i Kinna centrum och dessa bodar kostrar så mycket att hyra att ingen förening eller tillfällig näringsidkare anser det är lönsamt att stå där.

Slog på stort och begav mig in till Kinna igår lördag vid 11 – tiden tillsammans med yngsta sonen efter vi gjort ett klipp. Erbjöd jag mig att bjuda på en fika och gick vi in på ett av de 3 caféerna som finns runt Kinna torg. Någon direkt trängsel var det inte men vi var dock inte ensamma, satt vi där och fikade och studerade gatulivet utanför. Fast detta var inte mycket att studera för det vara glest med förbipasserande och tittade vi närmare ut så var det stängda näringsställen vi såg. Så efteråt tog vi oss en rundvandring i Kinna centrum en lördag hittade vi 17 stängda eller tomma butiker/lokaler och jul bodarna på torget var inte öppna.

Detta ser inte bra ut trotts 4 Optiker butiker hade ingen öppet

så verkar det vara något sjukt men detta huvudbry avhjälps av 2 apotek som har tabletter mot det mesta. Samtliga banker, fastighets byråer, fotobutiker, flertalet hårfrisörer likaså,

Enda butiken som det var rusning till var till Systembolaget vilket vi noterade då vi parkerade bilen vid vår ankomst till Kinna centrum gick vi detta näringsställe förbi och är detta en illusion att Handel i Mark som gått ut och beklagat sig över att folket i Mark inte handlar i Mark och då i butikerna kring Kinna torg.

Okej dessa näringsrörelser som var stängda är kanske inga dragplåster för att locka kunder in i centrum en lördag och det skulle kanske varit butikerna som hade öppet istället som jag skulle fotograferat istället. Men att vandra genom Kinna centrum och se alla dessa stängda butiker är väl knappast lockande.

Vad vill våra politiker när det gäller äldreomsorgen Lyssna i kväll direkt på plats i Rydal eller via webben

S+C+L

Äldreomsorgen har fram till och med 2018 haft ett statsbidrag för personalinsatser. Statsbidraget

togs bort i statens budget för 2019 och framåt, detta måste i fortsättningen finansieras med

kommunala skattemedel. Behovet av kvalificerad vård ökar hos vårdtagarna. Detta beror bl a på

att ansvaret för vården överförs tidigare från sjukhusen till kommunen. Behovet av resurser ökar

och kommer att öka ytterligare när antalet äldre med vårdbehov blir fler. Äldreomsorgsnämnden

tillförs i budgeten ytterligare 15 miljoner kronor från och med 2020.

M+KD

Äldreomsorgsnämnden. Nämnden behöver arbeta proaktivt för att hitta fler boendeplatser. Ny teknik skall användas för att

ge bättre förutsättningar till en trygg och säker ålderdom. Uppgiftsväxling och nya

anställningskategorier skall användas för att uppvärdera undersköterskeyrket samt skapa vägar för

nya grupper att arbeta inom verksamheten. Nämnden tillförs ytterligare 15 000 tkr för att säkerställa

kontinuitet i verksamheten. Personalkontinuitet, antal personer som hemtjänsttagare möter under

14 dagar, bör minska till under rikssnittet. Äldreomsorgsnämnden uppmärksammas på behovet av

att säkerställa att medarbetarna har tillräckliga språkkunskaper för att kunna utföra sina

arbetsuppgifter.

Äldreomsorgsnämnden uppdras att:

- ta fram förslag på nya riktlinjer för trygghetsboende i Marks kommun för att främja privata

aktörers vilja att bygga.

- planera för fler vård- och omsorgsplatser.

- arbeta för att minska den del av medarbetarnas arbetstid som ej är direkt kopplad till vård

och omsorg hos den enskilde.

https://www.mark.se/politik-och-organisation/politik/kommunfullmaktige/

Alla förslag hittar du på
https://www.mark.se/politik-och-organisation/arendelistor-och-protokoll/kommunfullmaktige/#6f2f7dcd387256-55677de1b7dc99627-f4c3da72ccd5100017-36f5e674dbf11711240-7d585bcb66e02183519-de71967274e62183642

Var närvarande på Kommunfullmäktiges sammanträde och nog hörde jag detta. Tog det några dagar innan jag hann smälta in detta och fundera lite på vilken syn har oppositionen på Marks kommuns anställda. Fundera själva och tänk hur skulle du reagera om du får höra hur de ser på ditt jobb och jämför med andra.

Bakgrunden är ju att majoriteten av politikerna i Marks kommun de vill höja skatten med 30 öre oppositionen vill behålla nuvarande skattenivå och tycker personalen skall bli bättre och effektivare i Marks kommun.

Vad egentligen oppositionen tycker de anställda det kanske vi måste läsa mellan raderna i vad BT skriver i sin tidning den 22/11 där de återger oppositionen budgetförslag och tolka därefter.  

Socialdemokraterna försvara sin personal

Följande text har jag fått från en exklusive läsare av BT 

Det ett väl genomtänkt förslag som ger kärnverksamheten rejält mycket bättre verksamheter, sa Lisa Dahlberg (S) ordförande kommunstyrelsen.

Oppositionen däremot sa att man både kan effektivisera och göra besparingar, bland annat inom teknik- och serviceförvaltningen.

– Ska personalen i Mark inte kunna städa lika många kvadratmeter per person som de kan i andra kommuner? Ska inte måltider i Mark kunna kosta lika mycket som i exempel Svenljunga, frågade sig Tomas Johansson (M).

Han fick medhåll av flera oppositionskolleger.

– Man jobbar inte smartare för att man blir många, man blir smartare om man jobbar effektivt, sa Lars-Inge Andersson (KD).

– Ni saknar helt förmågan att prioritera. Och dessutom frågar jag mig vad nämnderna ska göra med alla sina pengar för jag har sällan sett ett styre i majoritet som har så få konkreta förslag, sa Elise Arnell, (KD).

Lena Ferm Hansson (C) från Markmajoriteten var dock övertygad om att skattehöjningen är rätt väg.

– Vi behöver tillföra medel för att säkra en likvärdig skola, äldrevård och en fungerande socialnämnd. Utan skattehöjning hade nedskärningarna blivit mycket kännbara, säger hon.

Till Marks kommun

Medborgarförslag om att Mark kommun anordna bättre parkeringsplatser för politiker och anställda utanför kommunkontoret i Marks kommun så dessa står parkerade inom rådande parkeringsbestämmelser som råder i området

Risk för P-böter är ganska minimal i Mark vilket också utnyttjas då P kulturen utanför kommunhuset skulle annars vara en inkomstkälla för kommun om de blir lite mer alerta och inte pratar utan handlar.

Om kommunen sen får inkassera böterna låter vara osagt men i Budget 2020 finns det ett protokoll och ett förslag om höjning av felparkeringsavgiften. Om detta går igenom det är upp till fullmäktige att besluta om denna afton. Eller så skydda politikerna sig själva eller anställd personal som inte hittar p platser utanför kommunkontoret
 
Idag verkar det nämligen vara mer regel än undantag att utanför kommunhuset att parkera och stå där på 2 timmars parkeringar längre tid. Detta noterade undertecknad när Ks mötet hölls den 30 okt och noterat vid minst två tillfällen senare vid besök i kommunens fastigheter i området att flertal av dessa bilar står där dagligen och enl bilregistret är en av fordonsägarna Marks kommun till ett annat av dessa fordon en anställd.

Fast böterna storlek i Mark spelar kanske ingen roll finns inga finns det P-vakter så är det bara teoretiska P – böter som det skramlas mest med ( då två av bilarna fortvarande utnyttjar den fria p - kulturen en vecka senare)

    
Dock borde det vara en angelägenhet att Marks kommun ordna och använder sig av egna parkeringar avsedda för långtidsparkeringar eller hänvisa andra p – platser för personal och för politiker som sammanträder under längre tid än 2 timmar dagtid.    

Detta skulle underlätta för kommuninnevånare som tillfälligt besöker centralorten och då endast utnyttja tiden enl tidsbegränsningen som är gällande hittar en ledig parkeringsplats.    

Bengt Bertilsson

Det finns medborgare i vårt samhälle som p.g.a sjukdom, handikapp eller av annan orsak inte kunnat utföra och försörja sig. Att samhället ställer upp och hjälper dessa är en självklarhet. Men det finns de som i princip inte gjort ett handtag mer än levt för dagen om detta nu är så roligt kan få ut nästan lika mycket i pension som en som jobbat heltid hela sitt liv.
Detta konstatera Swedbank 
– Enligt våra beräkningar kommer det efter höjningen av grundskyddet att bli så att en garantipensionär med maximalt bostadstillägg har cirka 14 100 kronor att leva på. Detta samtidigt som den disponibla inkomsten för en nypensionerad undersköterska blir drygt 15 400 kronor, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.

Kritiken: Nya pensionen gör det meningslöst att jobba

Publicerat av Frida Nygren

Pensionärer pekas ut som vinnare i regeringens höstbudget. Där listas bland annat en höjning av grundnivån i garantipension med cirka 200 kronor per månad och en höjning av bostadskostnadstaket till 7 000 kronor per månad. Men det är inte alla som jublar.

 

Håkan Svärdman

Foto: Forena

 

– Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation. Redan innan höjningen av grundskyddet har vi sett extremfall där det skiljer sig väldigt lite i pension mellan de som har arbetat hela livet och de som inte har gjort det. Nu kommer det minska ytterligare, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena.

Avståndet krymper

Enligt storbanken Swedbanks beräkningar kommer det så kallade ”respektavståndet”, det vill säga avståndet mellan de som har arbetat och de som inte har gjort det, minska i och med de nya förändringarna. Efter årsskiftet kommer det att skilja 1 300 kronor per månad i disponibel inkomst mellan en person som har arbetat hela livet och en person som har garantipension och maximalt bostadstillägg.

 

Madelén Falkenhäll

Foto: Swedbank

 

– Enligt våra beräkningar kommer det efter höjningen av grundskyddet att bli så att en garantipensionär med maximalt bostadstillägg har cirka 14 100 kronor att leva på. Detta samtidigt som den disponibla inkomsten för en nypensionerad undersköterska blir drygt 15 400 kronor, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.

– Det är bra att man höjer pensionerna för dem som har de tuffast. Men det kan bli problematiskt om de som har arbetat hela livet, ofta i väldigt tuffa yrken med lägre löner, upplever att de inte får så mycket mer i pension.

Madelén Falkenhäll menar att det skadar förtroendet för pensionssystemet och kan resultera i negativa effekter för samhällsekonomin.

– Det är olyckligt om människor inte känner att det lönar sig att arbeta. Det påverkar förtroendet för systemet vilket i sig är olyckligt då det svenska pensionssystemet i grunden är bra och robust, säger hon.

”Ska alltid löna sig att arbeta”

Även regeringen ser problematiken kring respektavståndet. I höstbudgeten står: ”För att upprätthålla drivkraften till arbete, och pensionssystemets legitimitet, är det dock viktigt att det alltid ska löna sig att arbeta. Pensionen för den som har arbetat ett helt arbetsliv bör därför vara betydligt högre än nivån för grundskyddet”.

En av slutsatserna i höstbudgeten är att den allmänna inkomstgrundade pensionen ska förstärkas. Därför vill regeringen nu se höjningar av åldersgränserna. Bland annat höjs åldern då man får börja ta ut allmän pension från 61 till 62 år och den så kallade LAS-åldern ska höjas från 67 till 68 år. Regeringen flaggar även för att ytterligare höjningar av åldersgränserna är att vänta inom de närmaste åren.

Enligt Madelén Falkenhäll, räcker det inte med att vi ska arbeta längre för att höja pensionerna.

– Vi kommer att behöva arbeta längre. Men jag tror också att vi behöver skapa mer incitament för individer att spara själva och sedan borde avsättningen till allmän pension vara 18,5 procent, som det var tänkt från början, det skulle ge mer pengar in till systemet, säger hon.

Även fackförbundet Forena vill se att pensionsavgiften höjs till 18,5 procent.

– Som jag ser det är det inte alls nödvändigt att höja grundskyddet och det sänder märkliga signaler. Pensionssystemet behöver reformeras så att arbetets betydelse för pensionen ökar. En del i den reformeringen hade varit att höja pensionsavgiften, säger Håkan Svärdman.

Höja avgiften inte rätt väg

Men att höja pensionsavgiften är inte en bra lösning, menar Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv.

 

Ingvar Backle

Foto: Ernst Henry Photography AB

 

– Människor måste etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Sverige har i dag i en internationell jämförelse väldigt hög etableringsålder. Att höja arbetskraftskostnaderna är fel väg att gå om man vill få fler i arbete, säger han.

Om vi vill få in mer pengar i pensionssystemet skulle det istället handla om att arbetstagaren avstår från lön i dag för att i framtiden få mer i pension, konstaterar han.

Ingvar Backle håller med om att det är problematiskt att skillnaderna nu minskar.

– Risken finns att det påverkar incitamenten att arbeta negativt och det är varken bra för individen eller för samhällsekonomin.

”Som myndighet har vi inga åsikter”

Även Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten, konstaterar att skillnaden kommer att minska efter förändringarna i höstbudgeten.

 

Ole Settergren

Foto: Daniel Roos

 

– Det vi kan konstatera är att det är bra för de som har låga pensioner eftersom de får mer att leva av, men att priset för denna förbättring är att för fler av de som har låga eller normala livsinkomster inte kommer att kunna förbättra sin situation som genom att arbeta mer. Som myndighet har vi inga åsikter om den målkonflikt mellan önskemålet om en bra nivå på grundskyddet i pensionssystemet och att det ska löna sig att arbeta, det vill säga att mer arbete och inkomster också ska ge mer pension.

Myndigheten har tidigare gett sitt stöd för att höja pensionsåldern. Enligt Ole Settergren är det ett sätt att kunna behålla respektavståndet i framtiden.

– Höjer vi inte pensionsåldern är det omöjligt att ha ett respektavstånd överhuvudtaget när livslängden ökar.

Inkomstpensionen kommer att räknas upp med 2,1 procent. Med en genomsnittlig allmän pension på 12 100 kronor i månaden innebär det 254 kronor mer före skatt. Men den som har högre allmän pension den lär få mer och klyftorna försätter att växa som de alltid gjort.

För den genomsnittlige pensionären innebär det drygt 250 kronor mer i plånboken varje månad. Ni läser genomsnittlige, de med lägsat pensionen som regel en knegare eller en som jobbat inom typiska låglöneyrken som vården. Det är dessa som räknas som genomsnittliga
 

Inkomstpensionens utveckling beror på hur inkomsterna bland förvärvsaktiva utvecklas. För att få en bild av hur den totala ökningen av inkomstgrundad allmän pension blir ­behöver pensionärerna vänta till december då premiepensionens utveckling står klar, men vi är snart där så vi skall nog inte förvänta oss något mer.

Detta är alltså inte regeringen förtjänst utan samhällsutvecklingen och detta beror på att garantipensionen följer prisbasbeloppet som i sin tur speglar prisutvecklingen och inte löneutvecklingen.

Däremot har regeringen beslutat att skatten sänks för cirka en miljon pensionärer med inkomster över 17 000 kronor i månaden. Det är den senaste i raden av riktade skattesänkningar för att eliminera den så kallade pensionärsskatten, alltså skillnaden mellan arbetsinkomster och pensionsinkomster som uppstått genom jobbskatteavdragen. Pensionärer med lägre inkomster har redan fått skatten sänkt.