Denna helg skall vi räkna våra vanligaste vinterfåglar vid fågelborden. Vilka har du sett:

När du räknat dessa så går du in på denna länk och rapportera detta

Koltrast

Fruktätare som gärna håller sig på marken. Honor och ungdomar är bruna. Foto: Marie Gillander

Björktrast

Trastarnas värsting, jagar gärna bort alla andra fåglar. Kön och åldrar lika. Foto: Marie Mattsson

Rödvingetrast

Sällsynt gäst, känns igen på sin röda sida och väl markerade ögonbrynsstreck. Foto: Daniel Pettersson

Sidensvans

Bärätare som gärna kommer i flockar med sitt ”svirrande” läte. Foto: Marie Gillander

Stjärtmes

Håller ihop i små familjeflockar och kan samsas på samma talgbolle. Foto: Marie Gillander

Entita

Brunare och trivs bättre i lövskog än liknande talltitan. Artikel om skillnaderna. Foto: Marie Mattsson

Talltita

Gråare, ljusa fält i vingarna, retsamt läte och föredrar barrskog jämfört med entitan. Foto: Gunilla Falk

Lappmes

Låter som talltita, men har brun ”mössa” och hittas bara i nordligaste Sverige. Foto: Gunilla Falk

Tofsmes

Nyfiken, tjattrig och med karaktäristisk tofs på huvudet. Foto: Erik Hansson

Svartmes

http://www.natursidan.se/fotografer/naturfotograf-daniel-pettersson" width="828" height="550" />

Vanlig i barrskogstrakter, ivrig liten svart, grå och vit mes med stor haklapp. Foto: Daniel Pettersson 

Blåmes

http://www.natursidan.se/fotografer/peder-winding/" width="800" height="586" />

Blå och vit på huvudet till skillnad från den något större talgoxe. Foto: Peder Winding

Talgoxe

Vanligaste fågeln vid vintermatningar med sitt svarta huvud och gulgröna kropp. Foto: Gunilla Falk

Nötväcka

Klättrar längs trädstammar, låter ofta ”tvätt” och är en riktig tuffing vid matningen. Foto: Erik Hansson

Trädkrypare

Tystlåten och svårsedd kilar den längs trädstammen innan den flyger till nästa. Foto: Erik Hansson

Nötskrika

Skränig och skygg nötälskare som håller ihop i små grupper. Foto: Gunilla Falk

Skata

Kraxig och svartvit kråkfågel med färgglada vingar. Syns i Natursidan.se:s logga. Foto: Marie Gillander

Nötkråka

Utpräglad skogsart som gärna äter hela hasselnötter vid fågelborden. Foto: Johannes Rydström

Kaja

Social kråkfågel som håller ihop i par och övernattar i stora flockar i städerna. Foto: Marie Gillander

Råka

Påträffas endast i de sydligare landskapen och Uppsala. Social och rätt ljudlig. Foto: Daniel Pettersson

Kråka

Intelligent fågel som sällan uppträder i större antal vid fågelbord. Foto: Johannes Rydström

Stare

Flyttfågel som ibland stannar vid fågelbord med sin vitfläckiga vinterdräkt. På bilden en stare i sommardräkt. Foto: Johannes Rydström

Gråsparv

Allt ovanligare, men trivs fortfarande i människans närhet. Honor mer grå-beiga. Foto: Marie Mattsson

Pilfink

Kan förväxlas med gråsparv, beakta brun hätta och svart kindfläck. Foto: Marie Gillander

Bofink

Sveriges näst vanligaste fågel som oftast flyttar till kontinenten. Honor är brunare. Foto: Marie Gillander

Bergfink

”Fjällens bofink”. Uppträder i varierande antal. Honor är blekare. Foto: Daniel Pettersson

Grönfink

Typisk fröätare med stor, kraftig näbb. Honor med en blekare grön dräkt. Foto: Marie Gillander

Steglits

Färggrann, brokig fink som ser exotisk ut. Ungfåglar utan rött i ansiktet. Foto: Daniel Pettersson

Grönsiska

Utpräglad flockfågel, hörs ofta kvittrande när de anländer till fågelborden. Foto: Marie Gillander

Gråsiska

Huvudsakligen nordlig häckfågel som flockvis drar runt i jakt på föda. Foto: Gunilla Falk

Snösiska

Svår att skilja från gråsiskan, överlag ljusare och mer näpen. Foto: Daniel Pettersson

Domherre

En folkkär fågelbordsbesökare med sitt djupröda bröst. Honorna med grått bröst. Foto: Gunilla Falk

Stenknäck

Brokigt färgad med höga toner och kraftig näbb som kan knäcka körsbärskärnor! Foto: Marie Gillander

Gulsparv

Typisk jordbruksfågel som lyser upp alla fågelmatningar med sin klargula dräkt. Foto: Daniel Pettersson

Gråspett

Finns endast i norra halvan av Sverige och äter helst talg och späck. Foto: Johannes Rydström

Större hackspett

Den vanligaste hackspetten på fågelbordet, uppskattar alltid talgbollar. Foto: Marie Mattsson

Rödhake

Hörs knäppa eller smattra i framför allt södra Sverige om vintern. Foto: Anki Hammar

Svarthätta

Det som göms i snö kommer upp i tö säger ordspråket och det man inte har sett har man inte ont av

Grävt om avloppet i höst och sen kom det en rejäl blötta som fått lerjorden att bli tung och jorden sjönk p.g.a den inte satt sig.

Kom det sen kyla och tjäle sen hann bara gå ner en bit p.g.a snön plötsligt isolerade den men nu när jorden började tina upp underifrån då tjälen inte var djup fanns den kvar i marknivån försvann ett mellanlager och regnet som kommit i veckan började det sippra ner regnvatten och tryckte ner jorden

Nu visar sig även att jorden skjunker intill husgrunden också ( obs det är en sladd som syns inte en spricka i husväggen  

Runt våra avloppsbrunnar, den ena är en pumpbrunn så gick det inte att pressa ner jorden och troligen finns det lera också i jorden så den blir extra tung uppstår försänkningar i marken runt brunnarna.

Så jag vet vad som krävs när det våras

Ena veckan rysskyla andra tropikvärme fast det sista är kanske mer symboliken att vindarna skall ha sitt ursprung därifrån verkar det ändå som om de styr och ställer och Kung Bore har inte mycket att sätta emot

Plötsligt så  blev det 7 - 8 grader varmt regn och blåst och det roliga tog slut och nu är snön borta och det är grått och trist när jag ser ut över kalhygget

Förra veckan 30 cm snö och vi hade en dag med snöproblem, sen blev det några fina dagar med kyla och gnistrande snö.  

Förr så stoppade jag in vedpinnarna och tänt var det här sen och det brann så fint i pannan men så är det inte lika lätt.

När jag ändå sotade ut pannan i veckan så passade jag på att torka och damma lite också i pannrummet och när jag var klar så tänder jag i pannan och gick sen upp köket och tänkte inte så mycket på vedeldningen.

Efter en stund ser jag röken slår ner och det luktar lite rök här inne p.g.a röken slår ner. Så jag tänkte att nu har jag lagt in förmycket och tätt så det blir inget luftomlopp vilket har hänt förr.

När jag kom ner märker jag pannfläkten stannat och när jag öppnade vedluckan och det välde ut rök. Tryckte på strömknappar och känner på elsladdar och kontakter, inget händer. Tittade på propparna men dessa är hela.

Började bli lite nervös, tänkte får ringa reparatören för här är något galet. Då får jag se jag hade stöt emot rattar och reläer som sitter på dagens pannor för de har inbyggda fläktar som ger extra skjuts på vedeldningen så rätt avgastemperatur uppkommer.

Likaså finns det system i detta att eldar jag för mycket och pannan kan komma upp i kokpunkten då finns det inbyggt ett system att anläggningen stannar och ev. eldstad som fortvarande glöder får ingen luft.
Ratten som bestämmer när varmvatten skall gå till vattentankarna och ratten till rökgastemperatur var felställda och de hade slagit ifrån elförsörjningen helt enkelt.

Många eldar rivningsved men då gäller det att ta bort spik och skruvar för när detta hamnar i askbaljan uppstår det problem

Om dessa ramlar ner i askbaljan i pannan ser det ut så här om dessa får ligga där och glöda vilket hänt förr blev jag upplyst av min panntillverkare.

Nu visar det sig dock ang. denna att kvalitén var så där för jag har fått byta 2 gånger under garantitiden och den andra trotts lärdomen höll inte måttet.

Numera har de förbättrat den och lagt dit fler svetspunkter och troligen bättre stål som klara den enorma temperatur det blir där vid förbränningen.

Att vara vedeldade har sina sidor och en panna sköter sig inte själv utan kräver tillsyn och den skall sotas vid jämna tillfällen för att bästa möjliga effekt skall uppnås.

Så idag gick jag ner i pannrummet och innan jag skulle tända passa på att sota pannan och rökkanalen.

Men det blev tvärstopp direkt, för när jag skulle lyfta av Sotlucka för konvektionsdel för att sota spjällen som sitter där under.

Får jag den lilla plastskruv som består av en liten kula. Gängorna hade smällt och skruven som den satt på den lossnade men tur i oturen hann jag fånga den innan den hade försvunnet ner i pannan. Då hade jag fått leta efter den i soten som ligger nere i pannan som jag raka ut den bakvägen.

När jag sen kände på den andra plastkulan som sitter på den andra skruven känner jag att även den är lös.

Så där stod jag och inte kunde tända i pannan p.g.a luckan/locket som går förvisso att lägga på men det är två hål och via dessa kommer röken att sippra ut.  

  Så ut i garaget där jag brukar slänga muttrar och skruvar och hittade två st muttrar som passade och det var bara att skruva dit och sätta dit luckan och fortsätta sota pannan och sen tända i vedpannan.

Efteråt kontaktade jag NIBE och efter många om och men lyckades jag få fram vilken del och vilket nr dessa platskulor har kunde jag beställa två nya mest för utseendet skull då muttrarna som sitter där nu mer ser avvikande och skulle jag råka röra dessa under eldningen och pannan är varm kan jag bränna mig.

Lyssna på Kvarnbäcken skvalp under isen

Skön musik för örat att lyssna på

 Skall den upplevas livé helst

Fler bilder från pulkbacken