En kompost är ett ställe eller en behållare där man lägger överblivet hushållsavfall eller trädgårdsavfall som ska brytas ned och bli jord.

Ni som nu förväntar er få tips hur man sköter en kompost kan sluta läsa eller gå vidare för att se avskräckande exempel eller kanske är det så här det ser ut hos de flesta.

Varje år så behöver jag planteringsjord men i år så var mitt jordförråd tomt. Detta p.g.a jag beslöt mig för att börja odlade i ett antal odlingskragar tog jag all jord till detta och kan nu konstatera jag behövde ny kompostjord.

 
Beslöt jag mig för att tömma min kompost och fylla på ny kompostmylla i pallkragen.

   
Det var förra våren tömde jag min varmkompost och flyttade över materialet i en sommarkompost och denna var då fylld upp till brädden. Idag ett år senare som synes komposten är bara halv när jag öppnade den

Kompost materialet sållar jag i en gammal brödback.

Jag sålla kompostmaterialet så jag inte får med ben eller större material som inte bör ligga i kompostjorden, rester består främst av sånt som är svårt att bryta ner och bör egentligen malas sönder.

Jag var inte ensam i att gräva i kompost

Det som synes se ut som små trådar trodde jag var sporrer, tills jag såg dessa rörde sig och förstod att detta måste vara microorganismer av något slag. Dessutom och detta upptäckte jag först när jag kolla i dator något genomskinligt som ser ut som en liten mask.

Även en av någon slag flyfä hittade jag. Så fråga mig inte om arterna, men flertalet skulle nog säga en tusenfoting, maskar, skalbagge, men visst skulle det vara kul att veta deras riktiga namn.

Till slut så var pallkragen full, nackdelen är med årets påfyllning kan denna behöva ligga ett år till för att den skall bli bättre jordmån. Färsk kompostjord kan vara skadlig för växterna nämligen då förbränningen inte är klar.

Komposten tom och det är dags att börja på ny kompostomgång. Fast detta återkommer jag till i annat inlägg.

Har tänkt på alla fina bilder som visas för att vi skall börja kompostera vårt avfall.
Kolla Alla bilder på fina behållare och det står någon och stoppa ner material och sen får vi en bild av fin mylla som kommer ut. Men är det så det ser ut i verkligheten i våra komposter?
Är verkligheten inte lika fin och detta talar vi tyst om för att något går snett i processen kommer farstutrappan att spegla detta kommande dagar. Men först lite om principen och den som vil veta mer finns det många andra ställen att finna fakta och tips på nätet.

Så här startar du din kompost
Det enklaste sättet att starta en kompost är att lägga 20-30 cm Kompostmull/Toaströ i botten blandat med luftigt trädgårdsavfall av kvistar och grenar.
När du sedan kastar hushållsavfall första gången så ta grepen och rör in det ordentligt.
Det är viktigt att du håller komposten lucker för god syresättning.

Detta kan du kompostera

• Matrester  
• Frukt och grönt (skal och rester)          
• Bröd och kakor          
• Kyckling och kött (undvik ben)          
• Fiskrens, räk- och kräftskal (omröres noggrant)     
• Mjöl, ris, och pasta          
• Mjölkprodukter              
• Äggskal (tar lång tid)     
• Kaffe- och tesump (inkl filter och påsar)     
• Hushållspapper, dagstidningar och servetter (rivna)            
• Vissna blommor och färskt gräs
• Trädgårdsavfall (flisade grenar och kvistar, nyfallna löv)

Daglig skötsel

Kompostprocessen alstrar värme och då bildas kondensvatten. Börjar komposten lukta illa är innehållet för blött och kompakt. Blanda in torrt trädgårdsavfall och Kompostmull och rör om. Finns det myror i komposten är den för torr. Tillför blött hushållsavfall och rör om. Vattna helst inte direkt i komposten, det rinner bara rakt igenom.
Låt aldrig färskt hushållsavfall ligga kvar på ytan, utan täck med strömaterial och blanda ner ordentligt varje gång nytt avfall läggs i komposten. Då blir det inga problem med lukt, flugor eller råttor!
För att processen inte ska stanna av bör man tillföra avfall i komposten ofta - helst varje dag. Gör man det kan komposten hållas igång hela vintern, även om det är minusgrader!

Att tänka på
Syre
Vid varje tillfälle du kastar något i komposten bör du röra in det nya avfallet med det som redan finns i komposten. Använd en grep eller liten spad som ständigt står vid komposten. God syresättning är en av tre faktorer för ett bra resultat. 

Vatten  
Rätt fuktighet är viktigt för att komposten skall fungera effektivt. En bra tumregel för fuktigheten i komposten är att kompostmaterialet skall kännas som en urkramad tvättsvamp.  

Kol/Kväve    
Kol och kväve måste vara i balans för en effektiv nedbrytning. Det bästa sättet att uppnå balans är att inte lägga i för stora mängder av en sak utan att blanda väl mellan hushålls- och trädgårdsavfall. Under årstider då det inte finns trädgårdsavfall fungerar det bra med kompostmull.

Kommande dagar visar jag verkligheten här på min Blogg hur det går snett men slutresultatet blir bra ändå.

Varje år plockar jag och hustrun nypon nere vid stranden längs med strandpromenaden i Varberg.

Fast ännu finns där inga nypon att plocka.

Men om några månader närmare bestämt augusti bör det se ut så här på nytt  

Den metrologiska våren är kommen då det varit 7 dagar över nollan nu firade jag detta deta med fika på farstutrappan och inmundigat årets första fastlagsbulle..

Satt förvisso inte ensam där ute för framför mig på café farstutrappan där fanns godsaker också mer lämpade för Blåmesarna och Talgoxarna och andra ”pjoddar”. De tittade lite avundsjukt på mig för jag brukar servera de Wienerbröd nämligen ibland. Men nu fick de nöja sig smulorna från brödkross och solrosfrö, jordnötter och talgbollar. Fast de verkade ändå nöjda och flög mellan buskarna och automaterna.

Fastlagsbulle, semla, eller fettisdagsbulle, kärt barn har många namn.

Googlade  
En semla, även kallad fastlagsbulle, fettisdagsbulle eller, i versionen med varm mjölk, även hetvägg, är ett slags bulle eller bakelse av ljust vetebröd med söt fyllning med mandelmassa och grädde. Bullen förekommer i olika former i Skandinavien samt Finland och Baltikum, och är associerad med fastlagen innan påskfastan; särskilt fettisdagen men också blåmåndagen, då den äts enligt traditionen.

Ordet semla kommer av latinets "simila" som betyder vetemjöl och var från början endast beteckningen på själva den ljusa vetebullen utan fyllning (jfr tyskans Semmel). En semla är på finlandssvenska vad som i Sverige kallas småfranska, fralla eller rundstycke. I Skåne och i andra delar av södra Sverige samt i Svenskfinland heter bakelsen fastlagsbulle. I Norge och Danmark kallas den för fastelavnsbolle och innehåller vanligen sylt i stället för mandelmassa och ibland även vaniljkräm.^[1] Även i Estland är semlan populär och heter

En liter yoghurt innehåller 4 st Blåbär motsvara ca 4,6 %.

Om 4 st blåbär motsvara 4,6 % är väl ungefär lika ”otydlig innehållsdeklaration liksom hästlasagnen hade” tyckte Annie Lööf i riksdagsdebatten i veckan om politiska innehållsförteckningar kan vara.
 Lite av denna vara tycker jag mig funnit i Vanilj yoghurt Blåbär.

Överhuvudtaget borde vi kanske tänka till lite vad är det vi betalar för när vi köper Yoghurt med olika smaker. Med största sannolikhet betalar vi ett högt jämförelsepris mot naturell Yoghurt också.

Om vi sen skulle överföra vad är det vi får egentligen i politiska termer får tillsvidare var och en betrakta det är valår i år

Inför julen stod vi inför valet mellan svensk och danska julskinkor, det blev en dansk och jag var nog inte ensam.
För i boa där fick de sälja ut de svenska julskinkorna till nedsatt pris efter jul för ingen verkade köpa dyr svensk skinka till jul. Så jag slog till och köpte en svensk skinka till nyår nu när priset var det samma .
Den svenska skall vara så bra och svensk skinka skall ha bättre kvalitet, men inte sjutton kallar jag detta för prima julskinka och jag förstår att ingen betala 49,90 kr/kg för svensk julskinka när man kan köpa dansk innan jul för 29,90 kr/kg.
Eller så kan inte svenska styckare stycka en skinka mer än de får kalla det för skinka för köttet kommer ifrån skinkan på grisen.
Fuskskinka kallar jag detta för de hade snörpt ihop en avlång skinkbit så den såg rund och fin ut och lagt detta i nät, när jag sen grillat denna i ugnen och klippte av nätet så höll inte skinkan ihop.
Dessutom så innehöll den svenska mer vätska av att döma av doppspad än den danska som vägde dessutom mer.
Smaken är som baken, delad uppfattning i familjen, själv fördrar jag den danska när jag jämfört gick den svenska att äta också.  

Trotts att vi äter det relativt ofta skall det väl inte räknas som julmat men ett julbord utan köttbullar går inte.

Så det blev ett inköp av en storförpackning av blandfärs och blanda ihop detta efter alla konsten regler.

 
Sen ett dagsverke med att rulla lagom stora

Steka och dessa var lagom fett i för det behövdes inte smörja pannan mer än en gång.

Slutresultatet.

125 st räknade jag dessa till när jag skulle frysa in dessa i lämpligt antal i förpackningar så det är bara att ta upp och värma sen när gästerna kommer. Fast det med 125 var vad som var över när kocken testat resultatet lite då och då.

Det är bråda dagar innan Lucia-dagen, då skall nämligen slakten vara avklarad. Julskinkan inköptes tidigt i år när jag fick se de hade fina frysta julskinkor för 39,90 kr/kg en vecka senare såldes dessa för 29,90 kr/kg som kampanjvara. Tror ni jag kände mig blåst på 30 kr smällde jag dock till med en till.
Nu ser jag nu att de säljer färdigkokt dansk julskinka för 34,90 kr/kg och svensk för 59,90 kr/kg. Börjar jag undra var syssla handlarna med och var är rätt pris på vårt kött vi köper.
Julslakten är idag ett minne blott, men annars minns jag från min barndom slakten på gården. Pappa ville inte jag skulle se på när de slaktade grisen utan sa till mig att gå in till mamma och hämta något. Så fort jag hade sprungit in satte de slaktpistolen mot pannan på grisen och även om jag hörde skott och skriket tänkte jag inte på detta då.

När jag sen blev äldre kom minerna istället som charkuterist när jag styckade grisar. Stycka kött har jag inga problem med har styckat tusentals grisar. Fast problem och problem sitter idag med yrkesskador kanske p. g. a detta.  Dessutom så är jag lärd från barnsben att ta tillvara på det mesta som finns på en gris blev det lite svinn av en gris egentligen när man vet hur man ta till vara på allt, finns det gränser förstås.

Men det är annat idag allt kött köps som regel i förpackade tråg som innehåller en gas som bevara hållbarheten. Köttet är magert så vi tvingas lägga i stekfett, annat var det förr då det fanns en rejäl fettrad på köttet. Idag föds grisarna upp med kraftfoder och vi har framavlat grisar som skall växa snabbt och får inte bli feta. Får jag idag leta efter skinkor med fett på så det blir doppspad.