Souvenir flagga Göteborg Sjöfartsmuseet av tyg mått 31* 15 från 1960 – talet

Sjöfartsmuseet Akvariet, ursprungligen bara Sjöfartsmuseet, i Göteborg

Souvenir flagga från Vitlycke i tyg mått 35* 18 från 1960 – talet

Föreställer Vitlyckeristningend den mest kända och en av de största hällristningshällarna och ingår i Världsarvsområdet är bl.a Vitlyckehällen

Souvenir flagga Hälsingborg i tyg mått 31 * 18 från 1960 – talet

Notera stavning Hälsingborg, stavning mellan 1912 och 1971 därefter stavas det Helsingborg

Motiv Stenbocks staty samt Rådhuset

Statare något vi i dagens samhälle bara hör talas om från förr existerade och fast det används som metafor att arbetare är livegna som statare vet vi något om dessa idag. Fann jag ett tidsdokument som visar verkligheten vad en statare var för något och vad det innebar att vara statare.

Arbetarhistoria om statar system har många kanske läst via någon av de kända arbetarförfattarna Eyvind Johnson, Rudolf Värnlund, Moa Martinson, Ivar Lo-Johansson. Själv har jag läst några av dessa författare och blev då gripen av det jag läste. Blev plötsligt det jag läst verklighet och en bekräftelse att det jag läst var en verklighet då detta ett tidsdokument från verkligheten kom fram i dagens ljus när jag fingranskade gamla papper som vi i familjen erhållet.
 

P.g.a olika omständigheter k an vara svårt att läsa var som står i kontraktet dels skrivstil och jag fotat fotot via digitalkamera

Lönen var 59kr och 20 öre i månaden som utbetalades vid slutet av månanden, varav 9 kr och 20 öre innehålles till kommande månadsslut.

Utöver kontant lön erhölls natura lön.

50 kg råg
17 kg havre
17 kg vete
1 ½ kbft potatis
3 liter nysilad mjölk dagligen
 
Bostaden bestod av ett rum och kök samt el

Mannen skulle utföra de dagliga sysslorna på gården samt rykta hästarna och varan söndag köra mjölk till Rävlanda

Kontraktet förnyades varje månad om hustrun utfört sin arbetsuppgift som bestod att vara mjölkerska 3 gånger per dag och för detta erhölls en lön av 25 kr i månaden.
 

I kontraktet var de skyldiga att väl och omsorgsfullt utföra alla förelagda arbeten.
Arbetstider gällde de som på gården är vanliga.
Skyldighet att vårda o ”omhändehava” djur och redskap.

Detta tidsdokument är både samlarobjekt samtidigt som det är dokument som bör spara för eftervärlden

Fakta nedan

En statare var en gift lantarbetare som fick en stor del av sin lön (stat) in natura av en jordägare (patron). Statare förekom mest på större gårdar i södra Sverige och anställdes i regel på ettåriga kontrakt. Under den sista veckan i oktober, den så kallade slankveckan, var det möjligt för statare att flytta och söka anställning vid andra gods. Det var vanligt att statarfamiljer flyttade ofta.

Förhållandena, särskilt med avseende på det boende som erbjöds i statarlängorna, var ofta mycket dåliga. Detta berodde delvis på att många av längorna inte var byggda med stockväggar utan med plankväggar, vars isolering sjönk ner mot undervåningen. Det ledde till att övervåningarna blev mycket dragiga. Detta var ett modernare sätt att bygga men fungerade dåligt och innebar en låg bostadsstandard. "Längorna" var vanligast i södra Sverige – i Mellansverige bodde de flesta statare i en- eller tvåfamiljshus. Statarsystemet nådde aldrig Norrland.

Även om statarnas villkor var reglerade i ett bindande kontrakt på ett år, ouppsägligt för båda parter under året, blev många statare i praktiken livegna på de gårdar där de var anställda. I brist på kontantlön häftade många i skuld hos gårdens butik där olika förnödenheter såldes, och kunde inte lösa skulden. Således kunde de inte heller flytta till någon annan tjänst när kontraktstiden gått ut. Statarhustrurna var formellt inte tvungna att arbeta, men många statare önskade att hustrun skulle kunna få lönearbete på gården för att dryga ut inkomsterna. Ett sådant typiskt lönearbete kunde vara att mjölka kor.

Statarsystemet tog form under mitten av 1700-talet och började under 1800-talet göra torparna överflödiga, även om systemen fanns kvar parallellt under lång tid. Det nådde sin största utbredning i slutet av 1800-talet och minskade därefter i takt med mekaniseringen av jordbruket. Samtidigt började de utsatta förhållandena för statarna att uppmärksammas, mycket tack vare författaren Ivar Lo-Johanssons böcker Godnatt jord, 1933, Statarna, 1936 och Jordproletärerna, 1941. Krav restes på att avskaffa systemet. Statarsystemet avskaffades år 1945, då det länge minskat i omfattning efter kulmen under sent 1800-tal. I oktober 1945 infördes ren kontantlön i avtalet mellan arbetsmarknadens parter, Svenska Lantarbetareförbundet och Skogs- och Lantarbetsgivarna.

Under 1930-talet publicerade flera arbetarförfattare romaner om statarna och jordbruksarbetarna. De kom av litteraturkritiker att få namnet statarskolan.

Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet avd 214 på Hulta Tegelbruk i Berghem

I familjen ägo har vi nu fått en tavla där Fackföreningen avd 214 på Hulta Tegelbruk står uppställda under sin fana.

Mötena hölls i Berghems Ordenshus, när fackföreningen bildades i Berghem vet jag inte något om eller vilka som finns med.

 
En av medlemmarna var min svärmors svärfar som var medlem i fackföreningen

Enl den blev han medlem i maj 1934 

I boken finns stadgarna och avtal kan en historik av Svenska fabriksarbetareförbundet, kortform Fabriks, var ett svenskt fackförbund inom Landsorganisationen (LO) som ursprungligen bildades 1891 under namnet Södra distriktets grovarbetareförbund. Andra namnformer har varit: Sveriges grovarbetareförbund, Svenska grov- och fabriksarbetareförbundet och Svenska fabriksarbetareförbundet.

Efter 1949 då byggnadsgrovarbetarna lämnat förbundet organiserade det arbetare inom byggnadsämnesindustrin, kemiska och kemisk-tekniska industrierna, gummi-, glas-, porslins- och keramiska industrierna jämte socker-, tvätt-, tändsticks- och explosivämnesindustrierna samt därtill många andra mindre branscher.

År 1993 sammanslogs Beklädnadsarbetarnas förbund och Svenska fabriksarbetareförbundet till Industrifacket, vilket 2005 i sin tur gick samman med Svenska metallindustriarbetareförbundet och bildade Industrifacket Metall.

Personligen är detta kuriosa som vi skall lämna in till Berghems Hembygdsförening eller till arbetarrörelsens arkiv i Mark där detta bör bevaras för eftervärlden att läsa och se.

För den som vill läsa mer om fabriken Berghems bylag en historik om detta

Almanacka 1873 enligt den gammelnordiska kalendern vid Göteborgs horisont.

Almanacka med gammelnordiska kalendern för 1873 samt förteckning av års marknader i Sverige och Norge.

 
Lantbruks utbildning i foder och boskapsuppfödning.

Hur postförsändelse upprättas etc.

Självklart finns det dagar också notera halva månaden på vardera sidan

Andra hälften