Alla inlägg under augusti 2013

Av Bengt Bertilsson - 31 augusti 2013 06:15

Hittade ute på min gårdsplan flera mystiska sandhögar med ett hål mitt i

 

Vulkaner så jag skrapade bort sanden framträder ett stort håll ner i marken.
   
Första tanken var myror men hållet är förstort för dessa tror jag mer på Sandbin. Det lär finnas 4000 arter, varav ett sextiotal påträffas i Sverige. Sandbina är Sveriges artrikaste bisläkte varav 23 är rödlistade.

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 30 augusti 2013 07:37

Snart räcker inte händernas fingrar till för att räkna dom de blir fler och fler nu. 2 meter upp blommar 9 solrosor på en och samma stam nu och tjuvskotten blommar för fullt. För mig första gången jag upplever detta fenomen och känns ovanligt att en ensam solrosblomma gör detta. Men det verkar ändå vanligt att i år har solrosorna uppvisat detta beteende hos andra.

En trolig gemensam nämnare verkar vara vi utfodrade våra fåglar med svarta solrosfrön och dessa tappade någon fågel och nu fått växa på friland som vi säger ostört.  Någon har sett dessa som en hybrid och andra genmodifierad  

Fast det finns de som är skeptiska mot denna då de hävdar det är en busksolros som ger riklig blomskörd. Skillnaden är dock att en busksolros är en medelhög solros som förgrenar sig och bildar småbuskar och dessa passar utmärkt till snitt och rabattblommor och utmärkt att ha som en häck.

Må sen så vara flera som tvistar om vilken solrossort det är verkar svarta solrosfröen figurera ibland de flesta.

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 30 augusti 2013 06:15

Kanske inte märkvärdigt men hade en åkerhumla som gäst på mina solrosor av en art jag inte noterat tidigare. Nu har det dykt upp en till fast den kanske är en åkerhumla också och den andra såg jag mer som en fluga. Men som vanligt är jag väl ute och sväva och ger de ett namn som flertalet kanske anser detta är.

 

Googla jag får jag veta att i Sverige finns 39 arter av humlor om man räknar in de nio arterna av snylthumlor. De vanligaste arterna i Sverige är ljus jordhumla (tidigare kallad lundhumla), hushumla, ljunghumla, ängshumla, trädgårdshumla och åkerhumla. Frukthumlan har påträffats i Sverige 1911, men arten kategoriseras numera som nationellt utdöd (RE) av av Artdatabanken.

    

Flugor finns i hela världen och omfattar uppåt 100 000 arter. I Sverige finns det ungefär 4 500 olika arter. Förstår jag de som har ett intresse av insekter de har ett stort skafferi att välja ur.

Av Bengt Bertilsson - 29 augusti 2013 06:15

Augusti månad och detta är månens återkomst på något sätt tycker jag. Visst har jag sett den under sommaren då och då men det blir allt sällan då jag inte är någon nattuggla.

 

Dagarna bli kortare och kvällsmörkret kommer smygandes vid 9-tiden

       

Vid 10-tiden är det mörkret som råder där ute och den klassiska augustimånen som tillhör kräfttider visar upp sig, är det ofta baraen lite gul fläck som syns.

       

Försökt fånga månen några kvällar med blandat resultat med den utrusning jag har.

       

Månen (latin: Luna) (symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet. Näst efter solen är månen, på grund av sin närhet, det klart ljusaste objektet på stjärnhimlen, sett från jorden. Månen gör sig också påmind genom tidvatteneffekter på jorden i form av ebb och flod. Med dess framträdande ställning på himlen och de regelbundna månfaserna har månen i alla tider fascinerat människan och lämnat ett stort kulturellt avtryck i den mänskliga historien. Månen vänder alltid samma sida mot jorden eftersom den befinner sig i en bunden rotation, och roterar därmed exakt en gång runt sin egen axel för varje varv den rör sig runt jorden.

  Månens yta består i stora drag av två olika typer av landskap som kan urskiljas med blotta ögat från jorden, de mörka så kallade haven samt de ljusare högländerna. Månhaven innehåller inget vatten utan är lavaslätter som bildats när magma för flera miljarder år sedan trängt upp från månens inre och fyllt stora nedslagskratrar och andra sänkor. Sedan länge är dock månen geologiskt död och ingen vulkanisk aktivitet förekommer idag. Hur månen bildats är man fortfarande inte helt säker på, men den ledande teorin är att den bildats som restprodukt vid en enorm kollision mellan jorden och en planet av ungefär Mars storlek under solsystemets tidigaste historia.

Månen är den enda himlakroppen som människor har färdats till och landat på. Det sovjetiska Lunaprogrammet sände ett flertal obemannade farkoster mot månen under slutet av 1950-talet till 1960-talet, där man till exempel för första gången lyckades utföra en kontrollerad landning på en annan himlakropp med Luna 9 år 1966. Det skulle dock bli USA med det stora Apolloprogrammet som först lyckades sända människor till månen. Den 20 juli 1969 klättrade Neil Armstrong ner på månens yta från Apollo 11:s månlandare The Eagle och blev därmed den första människan att besöka en annan himlakropp. Efter Apolloprogrammets slut 1972 avstannade rymdkapplöpningen och månen har sedan dess endast besökts av obemannade rymdfarkoster, men planer och visioner finns från flera länder att på nytt sända människor till månen inom de närmsta decennierna.

Av Bengt Bertilsson - 28 augusti 2013 06:15

Vårblomma men dyker upp som en höstblomma också självsådda och osökt tänker jag på ordspråket
 
”En katt ibland hermelinerna "

 
Fast egentligen kanske fel uttryckt då detta handlar inte om en person som inte passar in i en "finare" samling personer. Utan mer sticker ut från sin omgivning.
    

För visst är de fina Penséerna som dyker upp lite här och där ibland annat jag planterat och troligen frö från någon planta som hamnat i krukan
   
Eller så är det p.g.a jag återvinner mina växter i kompost och när jag sen använder kompostjorden finns det frö i detta.

Av Bengt Bertilsson - 27 augusti 2013 07:30

Solen lyser på mig där jag sitter från en klar himmel, morgondaggen stiger uppåt och träffas av solstrålarna skapar en nyans av regnbåges liknade solstrålar och det ser lite visuellt som älvorna dansar över den vita ängen som är fylld med tistelbollar.
 
Blomsterprakten är fortvarande fin bredvid mig.
 

Men det gäller att vara ute vid speciella ögonblick för snart förändras miljön och den har också sin tjusning.

 

Var egentligen ute för att få en bild av tistel blomman som sprider sina fröbollar.
   
Men det blev som ordspråket ”att slå flera flugor i en smäll” och jag som jagat kvadratspindlar senaste veckan hittar jag de nu överallt.
  
Hade sen nog mer tur kanske för jag såg snäckan och tistelbollen med blotta ögat, såg jag inte att under snäckan sitter det en kvadratspindel.
 

Av Bengt Bertilsson - 27 augusti 2013 06:00

Försök och slå detta 8 st solrosblommor på en och samma stam. Tror ni mig inte följ med då runt solrosen

Mina ”pjoddar” tappade ett solrosfrö i vintras och upp mitt på en gräsplätt i min trädgård började det växa en solros och denna fick stå kvar.
Efterhand som den växte såg jag den fick tjuvskott och ett tjuvskott sägs ta näring från huvudblomman och bör plockas bort. Vilket i och för sig kanske stämmer för solrosen stannade växa vid ca 2 m och det började blomma fler och fler tjuvskott också och tils dags datum kan jag räkna 8 st blommor och kanske kan det komma någon solrosblomma till om vi har tur med vädret.

Av Bengt Bertilsson - 26 augusti 2013 06:15

Kvadratspindeln är mycket variabel till utseendet och förekommer i ett flertal olika färgvarianter, den kan vara gulaktig, grön, röd eller brun.
 
Ett kännetecken för spindeln är den karakteristiska teckningen på bakkroppen i form av fyra ljusa fläckar som ser ut att sitta i en kvadrat. Benen är typiskt mönstrade med mörka band. En hona kan bli upp till omkring 18 millimeter lång, medan den mindre hanen blir ungefär hälften så stor.

I del 1 Kvadratspindel Hatten av för gamle herr Coué – vem fan är det?” citatet Ernst Rolf.

 
Jag lyfte på min keps och se svaret som en kommentar efterfrågade i Hjulspindelnät visade upp sig vem som var spindelen i nätet.

 
I Hjulspindelnät del 2 Ingen spindel i nätet, men någonstans finns den då jag finner spår att den varit där följde jag tråden som jag fick hjälp med i ett annat forum
  Fanns det flera nät att följa och det gällde att vara ute när daggen fanns för när solen senare torkade upp gräs och nätet så syntes inte näten.

Minnesgoda vänner och läsare på denna blogg notera att kvadratspindel i del 1  
inte ser likadan ut som den jag fann i nätet 
    
Blev jag först tveksam var det samma art eller är det skillnad mellan hona och hanne.
Bistod två vänner mig via facebook med mer fakta.
Tommy Lindberg Kvadratspindeln har ett vitt omfång av färger från beige via gult och grönt till närmast terrakotta så visst är det kvadratspindlar båda. Det är dessutom en hona på bilden och hane på kommentarsbilden. Både hanar och honor varierar i färg.
Kajsa Mellbrand Javisst är det en kvadratspindel. Överlag gäller för många hjulspindlar att de ofta är grymt variabla - ofta är det bara någon enskild detalj i teckningen som är viktig för bestämning. För kvadratspindel gäller att färgen varierar supermycket så den är inget att bry sig om, utan det man ska titta efter är fyra tydliga vita fläckar som bildar ett parallellogram på bakkroppen, var och en med en pytteliten svart prick i kanten (bra att veta om spindeln är vit eller väldigt ljus så att de vita fläckarna är svåra att se). Sen har de ofta mer eller mindre andra vita teckningar också. Det man främst kan blanda ihop kvadrat med är marmorspindel, som är om möjligt ännu mer variabel i färg och ruskigt variabel även i teckning - är man osäker på den karakteristiska kvadratspindelteckningen är det främst den man ska överväga som alternativ. Men här finns de där fyra vita fläckarna på spindlarna på båda bilderna, även om spindlarna ser lite olika ut i övrigt vilket beror både på variabiliteten och att den mindre är en hanne. Spindelhannar är generellt mindre och inte lika rundlagda som honor, och det är vanligt med mer eller mindre stor könsdimorfism.

Som synes tog jag många bilder och dessa presentera jag i mini format.

       

Visst den var inte lätt att upptäcka och att få fram den i nätet lyckades till slut.

           

Flera foton tagna i motljus andra bidrog jag med min skugga

       

Därav intressant att se hur ljuset träffar spindeln då jag fotografera i motljus testade jag att lägga handen resp. min keps bakom ser jag tydligt hur ljuset påverkar som ett kamouflage

         


  

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Augusti 2013 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se