Alla inlägg under september 2018

Av Bengt Bertilsson - Tisdag 25 sept 06:00

Blir alltid lite salig när jag ser tickor visa har jag följt under många år andra är nyupptäckta för mig.   

Tickor är svampar som man framför allt hittar växande på träd, levande som döda. En del växer dock på marken. Det finns ca 200 arter tickor i Sverige varav en stor del är arter som gemene man inte lägger märke till, då de ofta är relativt små och växer undanskymt på undersidan av fallna trädstammar. Många tickor växer emellertid synligt med sina, många gånger, stora och väl exponerade fruktkroppar.

 

Tickor utgör ingen naturlig grupp utan är att betrakta som en konstgjord grupp baserad på ett par karaktärer som de olika arterna delar med varandra, varav den främsta är att fruktkropparna har porer på undersidan. En del tickor har sina närmaste släktingar i andra grupper som t.ex skinnsvampar och skivlingar, vilka också ska betraktas som konstgjorda grupper.

 

Tickornas utseende varierar en hel del och man kan hitta tickor som har hatt och fot tex. luddticka (Onnia tomentosa), hovformade fruktkroppar som fnöskticka (Fomes fomentarius), konsolformade fruktkroppar som bla. sälgticka (Phellinus conchatus) eller resupinata fruktkroppar som ullticka (Phellinus ferrugineofuscus). I många fall kan det inom en art förekomma två eller fler olika former medan det hos andra arter endast förekommer en form. Vilken form tickan får beror mycket på hur den växer på sitt substrat. Bildas fruktkropparna på lodräta ytor (stående trädstammar) så bildas framför allt hovformade och konsolformade fruktkroppar. Växer fruktkropparna på vågräta ytor (liggande stammar) så är det vanligast med konsolformade till resupinata fruktkroppar. Det finns givetvis undantag från ovan nämnda exempel och dessa får mera ses som en generell beskrivning än som en heltäckande redogörelse av tickors utseende och variation.

 

Som nämndes i inledningen så växer de flesta tickor på träd eller död ved. En del arter är parasiter dvs de tar sin näring från levande träd medan de flesta är saprofyter, vilka tar sin näring från döda träd. En del parasiter fortsätter att ta sin näring från värdträdet efter det att det har dött och övergår då till ett saprofytiskt levnadssätt. Både parasiter och saprofyter får sin huvudsakliga näring genom att bryta ned cellulosa och lignin i trädet. Denna nedbrytning orsakar en så kallad röta i trädet. Man skiljer i allmänhet ut två typer av röta, vitröta där både cellulosa och lignin bryts ned samt brunröta där endast cellulosa bryts ned. Stammar som huvudsakligen är nedbrutna av vitrötare behåller sina proportioner ganska länge och har en viss stadga även i relativt sena nedbrytningsstadier och bryts slutligen ned helt. Stammar där brunrötare är dominerande nedbrytare tappar tämligen fort sin stadga och kollapsar. Det som finns kvar utgörs till största delen av ligninrester. Dessa är mycket stabila, vilket gör att veden inte bryts ned fullständigt. Sådana restprodukter är ett viktigt tillskott till markförnan i våra barrskogar.

 

En del tickor bildar mykorrhiza (svamprot) med träd. Mykorrhiza är en form av symbios där svampen och trädet drar nytta av varandra genom att komplettera varandras näringsupptag ur marken. Svampen bidrar med kväve- och fosforföreningar till trädet medan trädet i sin tur bidrar med sockerarter till svampen.

De miljöer där man hittar rikligast med tickarter är skogar med en rik tillgång på död ved i olika nedbrytningsstadier sk. naturskogar. Denna typ av skogar har blivit ett ovanligt inslag i dagens Skogssverige. Detta kan leda till att en del arter som är bundna till speciella substrat eller har dålig spridningsförmåga kan komma att utrotas inom en snar framtid. Andra arter missgynnas kraftigt men betraktas inte direkt som utrotningshotade. Många av dessa arter är vad man kallar rödlistade arter. Detta innebär att arterna är upptagna på Naturvårdsverkets lista över organismer som anses vara hotade, sällsynta eller hänsynskrävande i Sverige.

Många tickor har haft betydelse för människan genom tiderna, och vissa har det än idag som tex. fårtickan (Albatrellus ovinus) som är en utmärkt matsvamp. Fnösktickan har använts till många olika saker bla. som namnet antyder till fnöske. Fnöske framställs av tickans kött, vilket man kokar i vatten, torkar och sedan bultar ut. Fnösktickan har även använts som blodstillande medel och såldes då under namnet Fungus chirurgorum på apoteken. Eldtickan (Phellinus igniarius) är en annan ticka som har haft betydelse för människan. Den brinner mycket långsamt och användes därför förr till att bevara elden på härden. När elden nästan brunnit ut på kvällen så la man på en eldticka som fick ligga och glöda under natten. På morgonen behövde man bara lägga på nytt bränsle och blåsa på eldtickan så fick man eld på brasan. En del tickor används till färgning av garn, tex. lystickan (Hapalopilus rutilans) som färgar garnet lila eller altickan (Inonotus radiatus) som ger en gulbrun till orangebrun färg åt garnet.

 
Text: Johan Allmér
ANNONS
Av Bengt Bertilsson - Måndag 24 sept 06:00

Ringebäcken börjar återigen fyllas med vatten och det skall bli spännande om vi återigen får se bäcköringen återvända i höst. 

       

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - Söndag 23 sept 05:45

Besök av två barnbarn och vi tog oss en tripp ut i skogen för att se om där fanns några kantareller skogen guld

           

Vi hade bara gått några hundra meter hemifrån såg jag något gult inne i skogen och vi gick in och det var två som gladeligen började leta och morfar kunde bara peka så plockade de svampen. Viktigast var dock att de fick lika mycket 

           

Hemma på farstutrappan satte de sig och studera sina svampar och visade upp dom för morfar

 

Rensade och klara 300 grem 


Av Bengt Bertilsson - Söndag 23 sept 05:30

Svampar i symbios med träd Svampar kan leva i symbios med andra växter. Detta kan ske om svampens mycel växer fast på till exempel ett träd

 

Var detta en ny bekantskap i svampvärlden 

     


Av Bengt Bertilsson - Lördag 22 sept 06:30

Ett andra försök till bilder med filter inspirera mig att lära mig mer och framförallt kolla hur ser det ut i omgivningen 

       

Av Bengt Bertilsson - Lördag 22 sept 06:00

Ömsesidig samexistens som är väsentlig för alla parter brukar vi ofta hävda två parter men ibland så verkar även tre trivas ihop 
 
 
När organismer lever tillsammans och gynnar varandra på olika sätt säger man att de lever i symbios. Om utbytet är mer tillfälligt och av mindre avgörande betydelse säger man istället mutualism.
     
Plocka inte svamp men fotografera. Men i min iver när jag fotograferade var det två blötdjur på svampen men jag noterade bara ett. Den längst ner till vänster den såg jag först när jag lagt in bilden i datorn, ser jag en skogssnigel och vad det är för art i mitten på svampen ser det ut som den ligger i ett snigelspa kanske och blivit ren

   

 

Av Bengt Bertilsson - Fredag 21 sept 11:14

Har upptäckt en ny värld i PENTAX K-50. 

 

Den sk "25 öringen" ramlade ner när jag såg första bilden har alltid undrat hur gör fotografen men nu vet jag.

  Digitalfilter tog mig först en timme att förstå manualen men lyckades till slut hitta var och hur jag skall göra.

 

Jag har bara zoomat in några blad på ett träd och tryckt av.

 

Men ser att det går att justera mera men nu tar jag en sak i taget. 


Av Bengt Bertilsson - Fredag 21 sept 06:00

Årets blåbärskörd blev inte stor. Detta är vad jag hittat i år på mina skogsvandringar kan jämföras med årets lingonskörd

   

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19 20 21 22 23
24 25
26
27
28
29
30
<<< September 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se