Direktlänk till inlägg 27 maj 2013

Åkersork eller bara en vanlig sork

Av Bengt Bertilsson - 27 maj 2013 07:15

Gäller att gå ut försiktigt på farstutrappan och framförallt var jag sätter första foten.

För jag vet aldrig vad som ligger där utanför.

Öppna jag dörren och jag vet att lillkatta sitter därute finns det stor risk för att hon kommer inspringandes med den i munnen.

Dessa får hon allt äta där ute.

Egentligen har jag lite svårt att fatta detta kan vara gott.

Men får hon bara håll på skinnet så verkar de njuta av ett skrovmål.

Egenfångat någonstan därute på åkern

Åkersorkar eller egentliga sorkar (Microtus) är ett släkte råttdjur i underfamiljen sorkar som omfattar cirka 50 arter.

Hithörande arter är nära besläktade med jordsorkar från vilka de skiljas genom olikheter i kindtändernas byggnad och genom kortare svans. Hithörande arter lever i Nordamerika, Europa och Asien.

Jordsorkar eller vattensorkar (Arvicola) är ett släkte i underfamiljen sorkar som består av tre arter; den i norra Europa förekommande vattensorken (Arvicola amphibius, tidigare benämnd A. terrestris), den i Central- och Sydeuropa förekommande Arvicola scherman och den sydvästeuropeiska Arvicola sapidus.

Detta släkte skiljer sig från skogssorkar genom mörkare, grå- eller svartaktig färg och genom sina inte utanför pälsen synliga öron. Deras undre framtändernas rötter skapar en tydlig upphöjning på käkbenets utsida. I Sverige förekommer till exempel arten vattensork.

Med en kroppslängd upp till 22 centimeter är arterna störst bland dessa medlemmar av underfamiljen sorkar som förekommer i Gamla världen. Vattensorken är vanlig i hela utbredningsområdet och betraktas i vissa regioner som skadedjur. De andra två arterna är däremot jämförelsevis sällsynta. På grund av den tjocka pälsen och hårfransar vid fötterna är de bra anpassade för vistelsen i vattnet.

Ibland listas jordsorkar som ett undersläkte till släktet åkersorkar (Microtus). I dessa fall räknas även den amerikanska arten Microtus richardsoni till jordsorkar.^[1]^[2]

På grund av sin storlek är jordsorkar omtyckta byten för rovdjur och rovfåglar.

Det finns flera olika sorters sorkar, exempelvis ängssorkar och åkersorkar. Sorkarna varierar betydligt i storlek; de flesta arter som förekommer i Sverige är mindre än fjällämmeln som blir 16 cm lång och väger upp till 130 g; vattensorken kan bli 23 cm lång och väga över 300 g, medan bisam kan bli 40 cm lång och väga 2 kg. Sorkarna är vanligtvis grå till bruna till färgen med mörkbruna ögon.

De flesta sorkar är råttlika djur med klumpig kroppsform och med dolda eller bara obetydligt synliga öron och mer eller mindre kort hårbeklädd svans. Bisam är mer bäverlik med kal, tillplattad svans. Endast den oslitna kindtanden har en tandkrona med knölar, som snart nöts bort. På det viset blir kronan flat och kindtänderna kommer att verka som sammansatta av tresidiga prismor med avrundade hörn.

Svansen är medelstor till kort och är ofta glest täckt med hår. Vid de främre fötterna finns fyra eller fem tår (beroende på art) och vid de bakre fötterna alltid fem tår.

Många sorkar är anpassade till att leva i underjordiska gångar. Deras bon är bäddade med torrt gräs, mossa och löv. Några samlar också vinterförråd. De får ungar flera gånger om året. Ofta orsakar de stor skada för människan genom att de äter säd och andra kulturväxter. Sorkar är viktig föda för rovdjur och rovfåglar.

När sorkar gräver skapar de jordhögar som påminner om mullvadens kullar. Mullvadens jordhögar är större och mera runda.

Katter

Dela

Gräsmattesabotör

Kommentarer (0)

Av Bengt Bertilsson - Måndag 13 maj 05:30

Återigen så dyker den upp nattetid och leker jordfräs på gräsmattan och på morgon ser jag spåren av den . Misstänker grävling som letar efter å som trivs i vår gräsmatta ...