I kyrkolagen 1686 var det belagt med dödsstraff för präster att ”en syndare och hans brott röja”. Dödsstraffet är borta men allvaret finns kvar. Att det som är förlåtet aldrig mera yppas lovar präster i vigningen. Där­emot har det aldrig varit straffbelagt för andra att föra vidare vad prästen sagt under tystnadsplikt.  En konfident har inte tystnadsplikt, inte ens om den är utsänd av Uppdrag granskning. Debatten har gått i olika medior och programet har inte sänt skriver KT följande Tystnadsplikt – töjbart begrepp i digital era

När botade Jesus homosexuella?

Borde inte debattens centrala fråga gälla prästers omdöme när de använder själavårdens och biktens skyddade rum för att försöka ”bota” homosexuella? I stället har flera debattörer och nu senast onsdagens Debatt i SVT riktat in sig på tystnadsplikten och det skyddade rummet. Inför det fortsatta samtalet behöver tre förutsättningar förtydligas: Det är prästen och inte den som får själavård som har tystnadsplikt. Det är fullt möjligt att konfidenten dokumenterar det prästen säger. Det prästen säger under tystnadsplikten ska hänga ihop med det som hen säger offentligt.

Tystnadsplikten gäller i ett särskilt avskilt samtal mellan två parter, prästen och konfidenten. Sammanhanget är bikt och/eller enskild själavård. Enligt rättegångsbalken (kapitel 36, paragraf 5) är det förbjudet för en präst att vittna om det som erfarits under bikt eller enskild själavård. Enligt lagen har tystnadsplikten ovillkorligen företräde framför vittnesplikten. Konfidenter har däremot ingen tystnadsplikt utan har sannolikt genom hela kyrkans historia berättat för andra vilka präster som är goda själavårdare, och vilka som inte är det. Det är tillåtet, eftersom konfidenterna inte är belagda med tystnadsplikt.

Kränks rummet om konfidenten spelar in ett samtal? Nej, självklart inte.  Precis som patienter kan spela in det läkaren säger i sitt mottagningsrum får vi räkna med att dagens människor dokumenterar prästernas ord i själavårdsrummet. Vi lever i en digital tid.  Att lägga en moralisk tystnadsplikt på den som söker upp en präst kan tvärtemot göra konfidenten mycket utsatt. Många exempel från nutiden visar hur övergrepp inom själavården fortsatt länge eftersom förövarna ålagt sina konfidenter en tystnadsplikt de inte har.

Kan man säga en sak när kameran är på och en annan när kameran är av? Den som kallas till präst ska vara en person där lära och liv hänger samman. De råd som ges i ett avskilt själavårdsrum ska hänga ihop med det som hen skulle säga i ett offentligt rum. Därför bör inte ett avslöjande av enskilda själavårdssamtal kunna innehålla oväntade uttalanden från prästen. Det som sägs i själavårdsrummet ska vara grundat i samma kristna tro som prästen förkunnar offentligt.  Samtalet i själavård och bikt ska vara grundat i prästens kristna tro med Guds närvaro som en realitet i rummet.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

En tur in till storstan och fotograferade på körsbärsblomningen i centrum som jag inte noterat innan vid mina tidigare besök i stan. Men detta kan bero på at jag inte varit där vid denna årstid.                       ...

Våra tulpaner växer och detta år exploderat i mängd då jag troligen grävde om i rabatten och lökarna hamnade i en klump.        På rabatten som står fritt där är det mindre utslaget       ...

Årets vit och blå sipppor i i trädgården                ...

Liten men detta är en för mycket, lär det dyka upp fler mördarsniglar   Får gå lite närmare nästan för att se den      ...

“Lägga rabarber på” är ett uttryck som används i skämtsamt syfte och betyder att lägga beslag på något.   Det liknar att ta något som kanske inte nödvändigtvis är ens eget, men det har en trevligare framtoning än stöld.      ...