Följ mig bortåt vägen mot grinden som skiljer ängarna från skogen eller var det kanske tvärt om.

 
Oavsett en nostalgitripp för en bonnason att komma fram till grinden är som att förflytta sig till barndomshemmet.

Naturmorgon med troll och vättar på fäboden hör vi fäbodjäntan sjunga och trollfar han plockat fram sitt handklaver spela en hambo.

 
Ser jag visuellt bilden av detta bredvid min farstutrappa samtidigt som jag lyssna på naturmorgon i ena örat och naturmorgon live i det andra samtidigt som jag sitter och dricker mitt morgonkaffe.

 
Njuter av ännu en dag och dagen till ära sommarsolståndet som dock visuellt inte syns då ett grått molntäcke ligger och skymmer solen har den ändå lyckats höja morgontemperaturen från +5,3 till 10,7 under programmet sändningstid.

 
Förväntas regn senare idag fast detta sa de igår också och av detta blev det inget av kunde vi njuta av sill och egen färskpotatis dagen till ära.

 
Trotts rikligt med jordgubbar i vårt jordgubbsland har dessa inte mognat troligen fast vi haft solsken en längre tid beror detta p.g.a avsaknad av vatten istället finns det köpgubbar och med lite socker, grädde så blev midsommarmaten komplett.

Verkar som det blir en typiskt svensk midsommar. SMHI har utlovat ömsom sol ömson regnskurar och dess emellan svalt väder.

 
Midsommar morgon har börjat så i alla fall och ena stunden är det kolsvarta moln i kanterna och plötsligt spricker det upp och dess emellan har det kommit regndroppar. Inga mängder men så pass stora droppar att stenen blivit blöt.
Igår fick vi dock en rejäl skur som gav 5 mm välbehövligt och det hade gärna fått kommit mer för grönsakslandet där ute är det torrt som fnöske i jorden.
Så gott folk vi får ta dagen som den kommer, blir en runda in till byn och midsommarhandla sen ut och leta efter färskpotatis i egna landet. Lovat plocka en bukett sommarblomster och då det blir att äta ute i eftermiddag när hustrun kommer hem från jobbet så är det bäst jag sätter upp väggar ute på partytältet ifall det blir kylslaget. Nu för tiden sitter vi ute och äter och skiter inne förr var det tvärt om tänk var tiderna förändras.

Nyslaget gräs luktar underbart fast alla tycker inte detta utan nyser.

Tillhör generationen som upplevt en tid när de slog gräset vid midsommar och det sen hässjades på långa hässjor. Fast jag tror det finns en generation som inte vet var en hässja är för något.

För var det en hästkraft nu är det många och allt skulle räfsas ihop fanns det räferskor, nu sitter det fyra räfserskor efter hästkrafterna.

Inga långa hässjor utan vita snöbollar

Det sägs att dess mer ved det ligger på gården dess äldre är vedeldaren till åren kommen.

Veden från 2011/2012 är nu uppeldad och det var tomt i vedboden. Blev det slit och släp för husbonnen som fick stor hjälp av drängen att köra in vedhögen 2013 som låg ute på gården och var nu torr och fin att elda med 2014/2015. Kördes det in i vedboa 16 pallar ungefär detta motsvara lika mycket i kubik.

Eftersom vedhögen 2014 var sågad, klyvd var det dags att lägga den på tork för kommande säsong 2015/2016 visade detta sig vara lika mycket.

Utan att skryta men 32 pallar eller lika mycket kubik inkörd och veden klar för säsongen tycker husbonnen att han och drängen har varit duktiga.

Uppståndelsen firas och solen uppgång får symbolisera morgon gryr här utanför där jag satt på min farstutrappa.

En härlig morgon, temperaturmätaren visar +1 och himmeln är klarblå. Fåglarna kvittrar och ett blåmes och ett talgoxpar kivas om vem som skall få bosätta sig i naturmorgonsholken.  

Påskdagen är den kristna kyrkans största dag eftersom den firar Jesus uppståndelse efter att ha dött och begravts på långfredagen. I våra kyrkor kan firandet inledas redan sen kväll på påskafton med en påskmässa; i flera kyrkor är påsknattsmässan (ofta kallad vaka) Oavsett när påskdagens gudstjänst startar är den ett uttryck för stor glädje. Altaret kläs med vita textilier som symboliserar glädje, fest och renhet. Vidare pyntas altaret med påskliljor och sex ljus som tecken för att mörkret vänts till ljus och att långfredagens lidande är slut. Under inledningen av gudstjänsten ropar prästen ut den kristna påskhälsningen, som kristna traditionellt sett hälsar varandra med på påskdagen: Kristus är uppstånden!, varpå församlingen svarar: Ja, Han är sannerligen uppstånden! I gudstjänsten läses bibeltexter som på olika sätt belyser Kristi uppståndelse. I en del kyrkor får deltagarna en påsklilja i samband med gudstjänsten. Eftersom Kristi Uppståndelse är den största kristna festen är gudstjänsten extra högtidlig och anses vara kyrkoårets viktigas

Fast idag är det långfredag och fortvarande i Sverige talar vi ofta om hur långtråkig långfredagen var förr och den upplevdes dessutom som väldigt lång också. Kändes det som dagen aldrig ville ta slut. Fast detta var förr i tiden som vi säger var det inte så länge sedan egentligen då det var i slutet på 60 – talet som det slutade vara så långtråkigt.
Nu kunde det förvisso skilja lite mellan stad och landsbygd men i stort var det så att före detta fick man inte gå på bio, spela kort eller ha kul över huvud taget. Tv låg i sin vagga och de som hade tv fanns det bara en kanal.
Affärerna var stängda inga morgontidningar eller kvällstidningar kom ut. Att idrotta eller överhuvudtaget att idrottstävlingar skulle utövas denna dag var otänkbart. T.o.m som barn skulle man vara inne och fick man gå ut var det inte för att leka. Då dagen skulle ske i stillhet och i eftertanke.
Men numera gäller knappast detta längre. Många näringsidkare håller öppet och i det sekulariserade Sverige är relativt lätt att roa sig även på långfredagen. Om man nu tycker att det går an.

 
För innebörden av den kristna högtiden är Påsk och förvisso är ca 80 % medlemmar av svenska kyrkan är gruppen som firar minnet av påsken betydligt mindre anser flertalet att de har rätt att fira påsk enligt sin tradition och troligen mycket långt ifrån den kyrkliga. Må sen så vara kanske mycket av dess historia är ganska obegriplig för flertalet ställer många frågan "Varför dog Jesus på korset?" blir svaret "För att Gud skulle kunna förlåta människan"

Efter att Jesus gripits på natten av de romerska soldaterna förs han till förhör hos Pontius Pilatus. Han fattar beslutet att Jesus ska dömas till döden. Anledningen är att Jesus gjort anspråk på att kallas judarnas kung.

Varje år vid påsk får folket en möjlighet att frige en fånge. Denna påsk är det Barabbas som ställs gentemot Jesus. Folket väljer att frige Barabbas och Jesus korsfästs. Han torteras och får själv bära sitt kors till Golgota, en kulle utanför staden, där han korsfästs bredvid två rövare. Soldaterna kastar lott om hans kläder, ger honom surt vin att dricka och sätter en törnekrona på hans huvud för att driva med tanken att han skulle vara kung.

Mörkret faller
Rövarna som är korsfästa bredvid Jesus hånar honom och ber honom hjälpa sig själv och dem om han är Gud son. Samtidigt ber de Jesus att få en tanke om det skulle vara så att hans Gud hjälper. Jesus säger då till dem att redan idag ska de vara med honom i paradiset. När Jesus dör berättas att mörkret faller över jorden och Jesus ber till Gud med orden ur Psaltaren 22: - Min Gud, min Gud varför har du övergivit mig?

När han ger upp andan och dör skakar jorden och soldaten som vaktar korset säger om Jesus: Den mannen måste ha varit Guds son. Soldaterna sticker ett svärd i Jesu sida för att konstatera att han är död. En av lärjungarna tog ner Jesu kropp, lindade den med linnebindlar och kryddor och lade honom i en grav i närheten av platsen där han korsfästs.

Stillhet och allvar
Kyrkans gudstjänster under långfredagen präglas av stillhet och allvar. Man läser texterna om korsfästelsen och i många kyrkor spelas inte på orgeln och inga kyrkklockor ringer. Ofta har man på skärtorsdagens kväll dukat av altarets blommor och ersatt dem med fem röda rosor, som symboliserar Jesu fem sår.

I många kyrkor håller man gudstjänster under dagen där man följer skeendet för korsfästelsen såsom bibeln berättar om det. Det kan innebära någon gudstjänst på Långfredagens eftermiddag och en vid kvällstid som kallas gravläggningsgudstjänst.

I kyrkolagen 1686 var det belagt med dödsstraff för präster att ”en syndare och hans brott röja”. Dödsstraffet är borta men allvaret finns kvar. Att det som är förlåtet aldrig mera yppas lovar präster i vigningen. Där­emot har det aldrig varit straffbelagt för andra att föra vidare vad prästen sagt under tystnadsplikt.  En konfident har inte tystnadsplikt, inte ens om den är utsänd av Uppdrag granskning. Debatten har gått i olika medior och programet har inte sänt skriver KT följande Tystnadsplikt – töjbart begrepp i digital era

När botade Jesus homosexuella?

Borde inte debattens centrala fråga gälla prästers omdöme när de använder själavårdens och biktens skyddade rum för att försöka ”bota” homosexuella? I stället har flera debattörer och nu senast onsdagens Debatt i SVT riktat in sig på tystnadsplikten och det skyddade rummet. Inför det fortsatta samtalet behöver tre förutsättningar förtydligas: Det är prästen och inte den som får själavård som har tystnadsplikt. Det är fullt möjligt att konfidenten dokumenterar det prästen säger. Det prästen säger under tystnadsplikten ska hänga ihop med det som hen säger offentligt.

Tystnadsplikten gäller i ett särskilt avskilt samtal mellan två parter, prästen och konfidenten. Sammanhanget är bikt och/eller enskild själavård. Enligt rättegångsbalken (kapitel 36, paragraf 5) är det förbjudet för en präst att vittna om det som erfarits under bikt eller enskild själavård. Enligt lagen har tystnadsplikten ovillkorligen företräde framför vittnesplikten. Konfidenter har däremot ingen tystnadsplikt utan har sannolikt genom hela kyrkans historia berättat för andra vilka präster som är goda själavårdare, och vilka som inte är det. Det är tillåtet, eftersom konfidenterna inte är belagda med tystnadsplikt.

Kränks rummet om konfidenten spelar in ett samtal? Nej, självklart inte.  Precis som patienter kan spela in det läkaren säger i sitt mottagningsrum får vi räkna med att dagens människor dokumenterar prästernas ord i själavårdsrummet. Vi lever i en digital tid.  Att lägga en moralisk tystnadsplikt på den som söker upp en präst kan tvärtemot göra konfidenten mycket utsatt. Många exempel från nutiden visar hur övergrepp inom själavården fortsatt länge eftersom förövarna ålagt sina konfidenter en tystnadsplikt de inte har.

Kan man säga en sak när kameran är på och en annan när kameran är av? Den som kallas till präst ska vara en person där lära och liv hänger samman. De råd som ges i ett avskilt själavårdsrum ska hänga ihop med det som hen skulle säga i ett offentligt rum. Därför bör inte ett avslöjande av enskilda själavårdssamtal kunna innehålla oväntade uttalanden från prästen. Det som sägs i själavårdsrummet ska vara grundat i samma kristna tro som prästen förkunnar offentligt.  Samtalet i själavård och bikt ska vara grundat i prästens kristna tro med Guds närvaro som en realitet i rummet.