Inlägg publicerade under kategorin Insekter

Av Bengt Bertilsson - 20 augusti 2013 06:15

Ingen spindel i nätet, men någonstans finns den då jag finner spår att den varit där.

 
Hjulspindlar (Araneidae) är en familj inom ordningen spindlar som omfattar mer än 2800 arter i fler än 160 släkten vilka återfinns över hela världen. Detta gör hjulspindlarna till den tredje största spindelfamiljen efter Salticidae och Linyphiidae

          

Hjulspindlar bygger nät i form av spiralformade hjulnät, vilka ofta återfinns i trädgårdar, på fält och i skogar. Tidigare fördes ett flertal andra grupper med spindlar till familjen eftersom de också spinner olika former av hjulnät, men dessa har idag placerats i familjerna Nephilidae och Tetragnathidae, som alla placeras i överfamiljen Araneoidea.

 
Vlken art är det nu jag har skall jag låta vara osagt. De olika arter som huvudsakligen skiljer dessa två familjer åt från Araneidae är att deras nät tenderar att vara mer oregelbundna, så är detta bara att nätet ligga ner och påminner med de ”äkta” hjulspindlarnas mer spiralformade varianter.

      Det finns olika beteendeskillnader, där Araneidae efter att ha fångat ett byte först brukar omsluta det i väv, för att sedan injicera giftet. Nephilidae och Tetragnathidae gör det i omvänd ordning, och biter först.
 

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 19 augusti 2013 06:15

Satt där på min farstutrappa i arla morgonstund, solen hade precis stigit upp och kastade sina solstrålar över fältet. Fånga något plötsligt mig i ögonvrån mellan mina två bokträd jag har på tomten.

 

Hjulspindlarna spinner sina nät i en specifik ordning. Först förankras en tråd mellan två fasta punkter. Spindeln antingen vandrar över med tråden, eller kastar ut den och låter vinden föra den rätt.

  Spindeln går sedan tillbaka med hjälp av den första tråden, och drar med sig ytterligare en tråd som förstärkning. Spindeln går sedan till mitten av sina två linor, och fäster en form av ögla i den ena.
 
Därefter glider den sakta ned med en ny tråd mot hjulnätets blivande centrum. Sedan spinns resterande delar av ytterramen och förstärks med trådar till centrum. Ytterligare radiella trådar tillverkas sedan för att stadga strukturen.

  Därefter spinns en provisorisk spiral från centrum och ut. Denna agerar bara i förstärkande syfte, och har ingen form av klister på sig. Den provisoriska spiralen ersätts slutligen utifrån och in men en ny spiral av denna gång klibbig tråd

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - 18 augusti 2013 06:15

Hatten av för gamle herr Coué – vem fan är det?” citatet Ernst Rolf. Kom osökt att tänka på detta när denna spindel satt på en blomma på morgon. Först såg den mer död än levande ut och när jag studerade den nära börjar jag tvivla vad är Upp och ner och fram och bak då jag såg ett ansikte med ” en mössa med mönster. Sen började den krypa förstod jag var som är fram och bak antog jag det var en äggsäck men med lite fantasi så kan 4 (ben)armar sträck och 4 ben bli som den stod upp och gjorde morgongymnastik.

 

Kvadratspindelhanne Kvadratspindeln är mycket variabel till utseendet och förekommer i ett flertal olika färgvarianter, den kan vara gulaktig, grön, röd eller brun.

  Ett kännetecken för spindeln är den karakteristiska teckningen på bakkroppen i form av fyra ljusa fläckar som ser ut att sitta i en kvadrat. Benen är typiskt mönstrade med mörka band. En hona kan bli upp till omkring 18 millimeter lång, medan den mindre hanen blir ungefär hälften så stor.

    

Kvadratspindels habitat är skogskanter, gläntor och gräsmarker och andra liknande miljöer. Den spinner ett hjulnät ganska nära marken och livnär sig på de insekter som fastnar i det.

  Honan hos kvadratspindeln sitter sällan i nätet, utan finns vanligen inkrupen i en reträtt av silke som hon spunnit på exempelvis ett blad i närheten av nätet. För att veta när ett byte har fastnat i nätet spinner honan en signaltråd från nätet till reträtten. Genom signaltråden kan hon känna av vibrationerna när ett byte fastnat i nätet.

 

Av Bengt Bertilsson - 6 augusti 2013 19:22

En skalbagge i familjen långhorningar

 

Långhorningar (Cerambycidae) är en familj i insektsordningen skalbaggar som omfattar cirka 35 000 arter. Arternas mest karakteristiska drag är de extremt långa antennerna

Av Bengt Bertilsson - 5 augusti 2013 14:55

Boskapsbroms säger vi kanske mestadels och nog för att de kan vara närgångna brukar de bita och sen sticka fångade jag denna på sidorutan där den satt fridfullt och lätt sig fotograferas. Min salige far sa alltid det var en stor ”hästabroms” och stämmer det så satt den på min häst fast jag har fler hästar

 

Fäbromsen är en stor broms med en längd på mellan 18 och 25 millimeter. Till skillnad från vissa andra bromsar så flyger den med ett högt brummande ljud. Hos honorna är mundelarna omvandlade till bladlika stiletter, och med dem biter de hål på huden hos däggdjur. Betten är därför smärtsamma.

Det lär finnas två arter av hästbromsarTabanus bovinusoch Tabanus suedicus. som är mkt svårskiljda åt och som är Sveriges största bromsarter är detta efter efterforskning en suedicus.

Bovinus verkar vara sällsynt i vårt land, kanske tom försvunnen från stora delar av fastlandet men skall finnas Öland/Gottland enl efterforskning

 

Av en väns utsago är det intressantaste med denna bild att lyckats fota en hane! Man ser att det är en hane på att ögonen stöter ihop med varandra. Hanarna bits inte och brukar inte heller lockas till bilar i tron att de utgör boskap Så troligen ville de väl bara titta in i genom rutan eller så satt den och solade sig

Av Bengt Bertilsson - 4 augusti 2013 06:15

Min jakt på sömntornstekel går vidare och undersökt en ny gallbildning av sömntorn.

 

Egentligen en vacker parasit på växten fast det är ingen parasit då växten inte verkar må illa av den heller. Den vissna nyponet är sen förra året nämligen.

 

Bröt den mitt itu först och visst är den vacker med sin blodaktiga färg.

 

Delade ännu mer men någon stekel fann jag inte så jakten går vidare.

 

Men det framträder bon av larver. Om nu detta är stekellarv vet jag inte, då det sägs att det finns andra insekter som också utnyttja gallan

Tidigare inlägg.

Del 1

Del 2

Del 3


Av Bengt Bertilsson - 21 juli 2013 19:50

En vecka i Rogens naturreservat, en upplevelse utöver det vanliga. Utöver natur goda fiskemöjligheter, men fiskelyckan var inte stor. Det som fastnade på kroken eller kanske mer lina var en annan lina som rörde sig och såg ut som björntråden jag själv använde första gången jag fiskade när jag var barn.

  Ovetande var det var först misstänkte jag dock en parasit i vattnet och lite efterforskning tror jag mig vara tämligen säker på att det är Tagelmaskar är en stam inom djurriket. Den innehåller cirka 230 arter varav fyra är kända i Sverige. De är tunna parasitmaskar som återfinns i sötvatten. Förutom tagelmask kan de enskilda maskarna i folkmun benämnas tagelorm, björntråd eller sytråd.

Det vuxna djuret, ibland benämnt tagelorm lever i sötvatten och liknar ett tagelstrå. Larven lever som parasit inuti sötvattenslevande insektslarver. I Sverige kan den vuxna tagelormen ses i insjöar ungefär från midsommar och framåt.

Av Bengt Bertilsson - 21 juli 2013 19:37

Tagelmaskar är en stam inom djurriket. Den innehåller cirka 230 arter varav fyra är kända i Sverige. De är tunna parasitmaskar som återfinns i sötvatten. Förutom tagelmask kan de enskilda maskarna i folkmun benämnas tagelorm, björntråd eller sytråd.


Det vuxna djuret, ibland benämnt tagelorm lever i sötvatten och liknar ett tagelstrå. Larven lever som parasit inuti sötvattenslevande insektslarver. I Sverige kan den vuxna tagelormen ses i insjöar ungefär från midsommar och framåt.

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23 24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se