Årets ved ligger nu uppsågad och klyvd på gårdsplanen.

Tog lite längre tid än vanligt att bli klar inte bara säsongsmässigt utan även tidsmässigt då gubben börjar inse att tiden hunnit ikapp kroppsligt och orken finns inte där längre

Hade varit och duschat och gick för att hämta kläder i garderoben.

 
När jag vänder mig om ser jag blodspår på golvet och du skall veta att jag blev rädd vad har jag gjort.

Jag var ju inte barfotad men jag tog av mig innetofflorna och kollade, fanns inget blod, 
 
Då vänder jag på toffeln och det visade sig jag hade trampat sönder en fästning som hoppa av katten. 

Årets första skörd i trädgården blev som regel rabarberna 

2 kilo som blir till saft, kräm och kanske sylt också återstår att se 

Våren tar allt mer plats i min närvaro. Växligheten är stor, gräset växer på gräsmattan och jag skulle nog inte slängt ut gödsel för det växer allt bättre för varje gång det kommer regn och detta gör det allt som ofta.

 
Men vad är en droppe i det hela egentligen sett till allt vatten så är det ingenting, men den är vacker att se på när den hänger där från en kvist. Betänk att detta är en förutsättning till liv  

Årets först blomning i vår trädgård blev plommonträdet ack icke så mycket men alltid något. 

 
Förra året blomningen frös helt av så det blev inget av den och frågan är skall vi har förhoppningena att årets blir något av lär den inte bli stor oavsett

Veden har fått vänta då gubben tog nog i lite för mycket och orken försvann. Tänkte jag får väl njuta av våren som kommit men frågan när jag vaknade idag är det maj månad eller är det november månad när jag tittar ut 

  Dimman ligger tätt ner mot landvägen och det är knappt den syns

 
Tittar vi längre in mot skogsbrynet är det mer tropisk dimma i den. I skrivande stund faller regnet och det lär bli en innedag idag   

Så var vi framme vid slutet av vedlavan 22 kubik ved uppsågad och de sista 12 stockarna gick ganska snabbt att såga upp och sen städa upp efteråt var det en lättnande suck jag tog. Frågan är hur länge orkar man hålla på med detta år ut och år in åren börjar ta ut sin rätt 

Nu återstår det att klyva och köra upp det på förvaringsplatsen men den dagen den sorgen