Nu är det dags för gubben att investera i en ny camera.

Sonen har investerat i en system camera med 70 – 300 objektiv som fick jag låna (när han inte var hemma) och fotade mina ”pjoddar” där jag satt på Farstutrappan.

Min fickmodell Canon 5x 5,0 – 25,0 mm tar förvisso bra bilder men när ”pjoddarna” sitter 5 meter ifrån min observationsplats farstutrappan då blir det inte de där speciella bilder jag normalt lyckas ta.   

Blåmesen gör vårsyn av Naturmorgonsholken
     

Sonen (Foto Niklas Bertillson)har investerat i en system camera med 70 – 300 objektiv och nu slår han far sin med att fotografera Blåmesarna som kommer till min naturmorgons holk även detta år.

Längs strandpromenaden invid fästningen i Varberg med hustrun vi vandrade som ett par och njöt av våren ankomst och utsikten.

Kanske inte de där riktigt varma vindarna svepte in från havet men ack så fint det var. (Foto Niklas Bertilsson)

Var vi dock inte ensamma där som par.

Strandskatorna har också bildat par.

  
Trutarna också som undrade var vi glor på
 
Häng med så tar vi ett dopp    
Även änderna simma i par.
     

Även svanarna har ett parförhållande.

Helt underbar vårdag, sol från en klarblå himmel men temperaturen orkade precis upp över 2 siffrigt ändå får vi vänta på den där riktiga vårvärmen skall komma.
Fullt med fåglar vid fågelautomaterna även idag för jag fyller på så länge jag har frön att fylla på. Dessutom så kommer det nya fåglar också och idag tror jag mig sett en Gråsiska för första gången i mitt liv. I alla fall liknade den när jag kollade fågelboken.
Finns alltid något att beskåda där ute på farstutrappan satt jag där på farstutrappan vid 6-tiden i kväll eller säger vi eftermiddag. Oavsett fåglarna hade tagit kvällen för dagen i alla fall utom en Blåmes. Den satt där ensam i busken intill fågelautomaten och kvittrade och tittade sig runt omkring. Lockade den på någon eller var det ett spel för galleriet.
Under ca 5 min satt jag och kollade på den och fick uppleva följade.

(Filmen är bara en kort sekvens av dess sång)

 Plötsligt flög den till automaten och hämtade ett frö. Tillbaka in i busken och trotts munnen full av mat fortsatte den att kvittra samtidigt som den plockade ut solrosfröet.
Hämtade ett nytt frö, kvittra belåtet glatt samtidigt.
Efter femte fröet då började den trötta på att kvittra samtidigt som den åt.
Satt där sen åter igen och kvittrade belåtet 6: fröet då blev den tyst i ca 20 sekunder.
7: fröet detta hämtades och käkades upp i tysthet
8: fröet då uppmärksammade den att den inte var ensam och flög iväg.

Naturmorgon i radion eller naturmorgon live kände mig som en åsna mellan två hötappar när jag skulle släppa in mina huskatter som varit ute och luftat rumpan och öppnade ytterdörren till min farstutrappa.

Där ute har morgonljuset blivit påtagligt tidigare för varje dag och våren gjort sitt antog. På himlavalvet var det molnfritt och jag väntade bara på att solen skulle börjar visa sig ovanför skogsbrynet.
Luften kändes dock lite kylslagen då temperaturmätaren visade +-0 i arla morgonstund var min farstutrappa isbelagd p.g.a regnet igår kväll fryst till och de där varningar jag hörde igår att vägbanorna kan frysa till har nog sitt berättigande. När vi ändå är inne på gårdagen fläskade det på rejält därute med kraftiga stormbyar som piskade luften och träden vajade i byarna. Blev det ännu mer kusligare när grannens gamla plåttak började lyfta i storm byar som sägs varit ca 20 sek/m.

Nu har lugnet lagt sig fast tyst är det inte där ute. Det är en symfoniorkester igång av fågelsång i arla morgonstund. Bakom skogsbrynet hörde jag årets första trana ropa, så kanske får vi återigen detta år få se ett häckande tranor gå ute på fälten. 
Plötsligt så hörde jag ett nytt fågelläte som jag sällan får öra ute på min farstutrappa nämligen Orren.

Så där stod jag och tänkte på Askungen var är en bal, den kan vara trist och tråkig men den kan också vara helt underbar.

Satt på min farstutrappa som vanligt denna förmiddag och är utanför händer inte så mycket och ibland är det som tiden står still eller så har fåglarna en inbyggd klocka i sig.
För ett år sedan kom de första hyresgästerna och kollade min naturmorgonsholk och även idag ett år senare kom de och kollade.
Den metrologiska våren är kommen och visst ser det vårlikt ut idag mot för ett år sedan bryr sig inte fåglarna om väderleken utan de går på vårkänslorna i kroppen.
Några nya foton behövdes inte då det var som en repris spelades upp.

Har haft domherrar med respektive vid mina fågelautomater hela vintern.

I början var de skygga och så fort jag kom ut försvann de.

   
Men nu har de vant sig vid min närvaro på farstutrappan.

Det händer allt som ofta också hannen sitter och lockar på honan uppe i träden och att hon faller för hans locktoner och kommer flygandes.

Som synes så dök en koltrast upp tolka jag detta som den är prästen som skall viga får väl vara upp till betraktaren kanske.

Ingen nattuggla så det får bli att gå upp före tuppen och lyssna istället. Dagens program kommer att handla om ugglor.
Skulle jag dock sova gott i halmbädden så finns det repriser eller att lyssna på webben efteråt också. http://sverigesradio.se/sida/default.aspx?programid=1027

Therese Forsberg ut i Blekinge tillsammans med uggleexperten Conny Philipsson för att lyssna på ugglor. Det blir fördjupning i allt från varför ugglorna verkar minska i Blekinge till en guide till kattugglans 20 olika läten, och hur man bär sig åt för att få en chans att höra ugglorna. Vi kollar också hur det står till med ugglorna i andra delar av Sverige.

Vi skall också få höra lyssnarnas uggleberättelser och bilder finns på hemsidan.

Min uggleberättelse om nyårsafton 2013 hemmavid på min farstutrappa.

Nyårsafton om kvällen började jag ana ugglor i mossen trotts jag inte är någon nattuggla. Satt sent om kvällen där ute på min farstutrappa och hör två ugglor konverserade med varandra.
Den ene satt norr om min observationsplats och den andre satt söder om mig och jag satt där mitt i mellan och ugglade och lyssnade.
Nyårsafton i all ära är vi här ute förskonad av de värsta smällarna och raketerna var det faktiskt skönt att sitta där ute. Kvällen var ljuvlig, julgranen lyste och två ljuslyktor skapade nyårssken i den annars mörka omgivningen och det lyste några stjärnor på kvällshimmel.
Kände jag mig inte ensam fast det lätt lite spöklikt och det sägs detta rop har lett till att den i folktro förknippas med otur och död. Lätet lär faktiskt vara lätt att härma och kan enkelt imiteras genom att blåsa i kupade händer genom något åtskilda tummar om man inte har som jag tummarna mitt i näven när det gäller detta.
Om det sen är hane eller hona som ropar på varandra misstänkte jag at det var två hannar just den kväll jag hörde. För från båda hållen hördes nämligen dallrande hoo ... ho, ho, hoo-hoo-hoo-hoo vilket sägs vara mest vanligt hannen utropa. Honan brukar visst göra ke-vitt-ljudet.
Vet jag att det finns både könen här för andra kvällar har jag nämligen hört både hoo ... ho, ho, hoo-hoo-hoo-hoo och honan har svarat ke-vitt