Kanske inte märkvärdigt men hade en åkerhumla som gäst på mina solrosor av en art jag inte noterat tidigare. Nu har det dykt upp en till fast den kanske är en åkerhumla också och den andra såg jag mer som en fluga. Men som vanligt är jag väl ute och sväva och ger de ett namn som flertalet kanske anser detta är.

Googla jag får jag veta att i Sverige finns 39 arter av humlor om man räknar in de nio arterna av snylthumlor. De vanligaste arterna i Sverige är ljus jordhumla (tidigare kallad lundhumla), hushumla, ljunghumla, ängshumla, trädgårdshumla och åkerhumla. Frukthumlan har påträffats i Sverige 1911, men arten kategoriseras numera som nationellt utdöd (RE) av av Artdatabanken.

Flugor finns i hela världen och omfattar uppåt 100 000 arter. I Sverige finns det ungefär 4 500 olika arter. Förstår jag de som har ett intresse av insekter de har ett stort skafferi att välja ur.

Solen lyser på mig där jag sitter från en klar himmel, morgondaggen stiger uppåt och träffas av solstrålarna skapar en nyans av regnbåges liknade solstrålar och det ser lite visuellt som älvorna dansar över den vita ängen som är fylld med tistelbollar.
 
Blomsterprakten är fortvarande fin bredvid mig.
 

Men det gäller att vara ute vid speciella ögonblick för snart förändras miljön och den har också sin tjusning.

Var egentligen ute för att få en bild av tistel blomman som sprider sina fröbollar.
   
Men det blev som ordspråket ”att slå flera flugor i en smäll” och jag som jagat kvadratspindlar senaste veckan hittar jag de nu överallt.
  
Hade sen nog mer tur kanske för jag såg snäckan och tistelbollen med blotta ögat, såg jag inte att under snäckan sitter det en kvadratspindel.
 

Kvadratspindeln är mycket variabel till utseendet och förekommer i ett flertal olika färgvarianter, den kan vara gulaktig, grön, röd eller brun.
 
Ett kännetecken för spindeln är den karakteristiska teckningen på bakkroppen i form av fyra ljusa fläckar som ser ut att sitta i en kvadrat. Benen är typiskt mönstrade med mörka band. En hona kan bli upp till omkring 18 millimeter lång, medan den mindre hanen blir ungefär hälften så stor.

I del 1 Kvadratspindel ”Hatten av för gamle herr Coué – vem fan är det?” citatet Ernst Rolf.

 
Jag lyfte på min keps och se svaret som en kommentar efterfrågade i Hjulspindelnät visade upp sig vem som var spindelen i nätet.

 
I Hjulspindelnät del 2 Ingen spindel i nätet, men någonstans finns den då jag finner spår att den varit där följde jag tråden som jag fick hjälp med i ett annat forum
  Fanns det flera nät att följa och det gällde att vara ute när daggen fanns för när solen senare torkade upp gräs och nätet så syntes inte näten.

Minnesgoda vänner och läsare på denna blogg notera att kvadratspindel i del 1  
inte ser likadan ut som den jag fann i nätet 
    
Blev jag först tveksam var det samma art eller är det skillnad mellan hona och hanne.
Bistod två vänner mig via facebook med mer fakta.
Tommy Lindberg Kvadratspindeln har ett vitt omfång av färger från beige via gult och grönt till närmast terrakotta så visst är det kvadratspindlar båda. Det är dessutom en hona på bilden och hane på kommentarsbilden. Både hanar och honor varierar i färg.
Kajsa Mellbrand Javisst är det en kvadratspindel. Överlag gäller för många hjulspindlar att de ofta är grymt variabla - ofta är det bara någon enskild detalj i teckningen som är viktig för bestämning. För kvadratspindel gäller att färgen varierar supermycket så den är inget att bry sig om, utan det man ska titta efter är fyra tydliga vita fläckar som bildar ett parallellogram på bakkroppen, var och en med en pytteliten svart prick i kanten (bra att veta om spindeln är vit eller väldigt ljus så att de vita fläckarna är svåra att se). Sen har de ofta mer eller mindre andra vita teckningar också. Det man främst kan blanda ihop kvadrat med är marmorspindel, som är om möjligt ännu mer variabel i färg och ruskigt variabel även i teckning - är man osäker på den karakteristiska kvadratspindelteckningen är det främst den man ska överväga som alternativ. Men här finns de där fyra vita fläckarna på spindlarna på båda bilderna, även om spindlarna ser lite olika ut i övrigt vilket beror både på variabiliteten och att den mindre är en hanne. Spindelhannar är generellt mindre och inte lika rundlagda som honor, och det är vanligt med mer eller mindre stor könsdimorfism.

Som synes tog jag många bilder och dessa presentera jag i mini format.

Visst den var inte lätt att upptäcka och att få fram den i nätet lyckades till slut.

Flera foton tagna i motljus andra bidrog jag med min skugga

Därav intressant att se hur ljuset träffar spindeln då jag fotografera i motljus testade jag att lägga handen resp. min keps bakom ser jag tydligt hur ljuset påverkar som ett kamouflage

En liten gulhårig humla satt och solade sig på en av mina solrosor, men den liknade inte de jag är van att se i vanliga fall som brukar vara större och mer svarthåriga och mer gulsvarta

  
Med den rufsigheten och de långa håren kan det inte vara så mycket mer än åkerhumla vars färger varierar i det oändliga och är mycket allmän i hela Sverige.

  Mellankroppen och bakkroppsspetsen har orangebrun päls. De främre bakkroppssegmeneten är dessutom mörkt behårade. Hanen har också orangebrun första bakkropssegment och nos. Arten varierar avsevärt i utseende inom landet. Den gotländska rasen kallas gotlandshumla och är jämnt orangebrun på hela kroppen.

Förväxlingsart

Backhumla (B. humilis) och mosshumla (B. muscorum) saknar båda det mörka bandet över mellankroppen. Mosshumlan har kort, välansad päls och är gult behårad på sidorna och undertill medan backhumla är mer jämnt rödbrun.

Solrosorna blommar nu för fullt men det finns fläckar på solen bestående av rasp skalbaggar och inte bara en utan massor.

 
Av en liten svart skalbagge som hör till familjen glansbaggar. Den kan orsaka skada på rapsodlingar, men älskar även solrosor. Hade tänkt spara mina självsådda solrosor som fåglar tappat frö lite överallt och växer lite överallt i min trädgård lär troligen få in massor av insekter också när jag torka blommorna nu.

 
Rapsbaggen är en liten svartglänsande skalbagge med en längd på mellan 2 och 3 millimeter och kan ses tidigt på våren på blommande sälg och vitsippor då den äter pollen. Senare på sommaren ses den på raps eller andra gulblommiga korsblommiga växter där den kan orsaka skadegörelse när den äter på de späda knopparna. Den lägger även sina ägg i knopparna där larven sedan lever. Efter 2 till 4 veckor är larven fullvuxen och förpuppas i marken. Den övervintrar i marken som fullvuxen skalbagge.

Hona en hane har tjockare räder på framvingarna s.k doftfjäll som används för att stimulera honan vid parning.
Ett annat kännetecken för denna fjäril syns på undersidan, som är grönaktig med ljusare, vitaktiga streck. De första ses omkring 1 juli och sedan flyger de fram till omkring 1 september. Denna fjäril håller till i skogsgläntor och skogsbryn.
 

Silverstreckad pärlemorfjäril är ganska stor, med ett vingspann på 53 till 65 millimeter.
Vingarnas ovansida har den en varmt orange färg, med svarta och mörbruna fläckar. Hannen har fyra stråk av mörka ansvällningar på framvingen. Honorna saknar dessa ansvällningar och kan förväxlas med ängspärlemorfjäril. Men den är dock mindre

Ingen spindel i nätet, men någonstans finns den då jag finner spår att den varit där.

 
Hjulspindlar (Araneidae) är en familj inom ordningen spindlar som omfattar mer än 2800 arter i fler än 160 släkten vilka återfinns över hela världen. Detta gör hjulspindlarna till den tredje största spindelfamiljen efter Salticidae och Linyphiidae

Hjulspindlar bygger nät i form av spiralformade hjulnät, vilka ofta återfinns i trädgårdar, på fält och i skogar. Tidigare fördes ett flertal andra grupper med spindlar till familjen eftersom de också spinner olika former av hjulnät, men dessa har idag placerats i familjerna Nephilidae och Tetragnathidae, som alla placeras i överfamiljen Araneoidea.

 
Vlken art är det nu jag har skall jag låta vara osagt. De olika arter som huvudsakligen skiljer dessa två familjer åt från Araneidae är att deras nät tenderar att vara mer oregelbundna, så är detta bara att nätet ligga ner och påminner med de ”äkta” hjulspindlarnas mer spiralformade varianter.

      Det finns olika beteendeskillnader, där Araneidae efter att ha fångat ett byte först brukar omsluta det i väv, för att sedan injicera giftet. Nephilidae och Tetragnathidae gör det i omvänd ordning, och biter först.
 

Satt där på min farstutrappa i arla morgonstund, solen hade precis stigit upp och kastade sina solstrålar över fältet. Fånga något plötsligt mig i ögonvrån mellan mina två bokträd jag har på tomten.

Hjulspindlarna spinner sina nät i en specifik ordning. Först förankras en tråd mellan två fasta punkter. Spindeln antingen vandrar över med tråden, eller kastar ut den och låter vinden föra den rätt.

  Spindeln går sedan tillbaka med hjälp av den första tråden, och drar med sig ytterligare en tråd som förstärkning. Spindeln går sedan till mitten av sina två linor, och fäster en form av ögla i den ena.
 
Därefter glider den sakta ned med en ny tråd mot hjulnätets blivande centrum. Sedan spinns resterande delar av ytterramen och förstärks med trådar till centrum. Ytterligare radiella trådar tillverkas sedan för att stadga strukturen.

  Därefter spinns en provisorisk spiral från centrum och ut. Denna agerar bara i förstärkande syfte, och har ingen form av klister på sig. Den provisoriska spiralen ersätts slutligen utifrån och in men en ny spiral av denna gång klibbig tråd