Solrosblommor är alltid vackra att titta på och kryper det något som ser ut som ett ansikte blev det till en fantasi värld med kycklings fågelnäbbar som försöker fånga födan. Eller är det bara jag som har livlig fantasi. Hade behövt zoomat in maten för att vara säker på vad det var för någon mätträtt.

Någon kvadrat spindel var det inte jag trodde på Kamouflage spindel via en vän på facebook som vet det mesta om spindlar blev fantasin lite slående förstås då Metellina är käk(spindel) vet jag mer när jag googlat på  
Höstspindel Metellinasegmentata (hona) gör ni det också

Det är inte lätt att se de där små spindlarna som kryper och har de sen kamouflage färg blir det ännu svårare.

Var är det för spindel, tycker mig den påminner om en kvadratspindel

Minnesgoda läsare minns mina tidigare inlägg om larver och så utvecklad bagge. Nu har jag åter hittat Noshornsbaggs larver inte en utan massor av dessa i min komposthög.

Jag körde hem nästan en kubik hästgödsel och detta har nu fått ligga i komposten under hela våren och sommaren var det dags att gräva i den för att jag skulle planera nya trädgårdssängar inför nästa säsong var jag tvungen att tömma komposten.

       
Nästa varje spadtag jag tog så låg där en larv och jag började lägga de i en tom blomkruka för att inte gräva sönder de.

Det fanns stora feta andra lite mindre men hade samma tecken på att det var noshornsbagge även de.

När komposten var tom stod jag där och funderade var gör jag med dessa.

Offrade en liten trädgårdsäng och fyllde den med hästgödsel och där grävde jag ner de jag funnit och hoppas jag ändå försökt rädda dessa.   

Länkar till 2 av tidigare inlägg och via dessa går det att finna fler inlägg

En till synes svart luden larv kom krypandes framför mig där jag satt på min farstutrappa och drack mitt förmiddagskaffe.

Ett s.k oväntat besök. Novis som jag är när det gäller insekter så gissade jag på det var Gräsulv, Macrothylasia rubi, fick jag via vänner snabbt redigera mig då det är en Vi tigerspinnare (Spilosoma urticae),fast vit är den inte som larv utan först som utvecklad fjäril. Dock i skrivande stund är jag novis är det Gräsulv eller en vit tigerspinnare

I ärligheten namn skall jag erkänna, jag tror aldrig jag sett en korsspindel levandes förr. Skulle rätta till en gardin jag satte upp igår och plötsligt känner jag något klimpigt på handen och det kittlar till på handen ser jag det är en stor spindel som jag direkt kände igen på det välkända korset på ryggen.

Reflexmässigt tänkte jag den släpper jag ut då jag kom på detta måste jag fota förståss. Spindel placera jag på dörrkarmen. Troligen hade den självtrasslat in sig själv i trådarna då jag tyckte den sätter sig och pusta sig först och tyvärr bilderna är mycket dålig kvalité då jag dels själv var kladdig av trådarna. Spindel försvann sen, att döda en spindel betyder regn fick jag höra när jag var liten så jag försöker som regel få ut de levande.

Fakta om korspindel kopierat via denna länk

Korsspindeln är antagligen den spindelart som flest människor känner till och känner igen. Dess vitglänsande kors framtill på bakkroppens ovansida är lätt att komma ihåg och brukar synas bra. Den är t.ex ofta avbildad i läroböcker för grundskolan och i barnböcker.

Den första giltiga beskrivningen av korsspindeln gjordes av Linnés lärjunge Carl Clerck 1757. Clerck skrev (språket något lite ändrat och moderniserat): "Den 21 juli var denna spindelarten i begrepp att para sig. De finns hela den blida årstiden igenom, dock av olika storlek. Själva färgen och små siraterna är inte hos de fullvuxna beständiga. De krypa ur sitt skal tre gånger. Jag har aldrig tänkt att parasitsteklar skulle lägga sina ägg på spindlarnas kroppar; men två gånger har jag, av denna arten, blivit övertygad därom. De försvara sig mot höstnätternas köld och väta i täta sfäriska kojor, på vilka ingången sitter ner inunder… Bålen, äggformig, brunaktig, som ibland mer av gult eller rödlikt uppblandas; luden av fint fjun, och långa hår, som sig över allt utstucko; med ett av orent vita prickar tecknat diamant-kors, och på sidorna med mörkbruna vågor i en sned ställning sirad; tecknad under bålen kring märket, på ömse sidor, med ett avlångt svart streck."

De ljusa fläckarna hos korsspindeln, de minst fem stora som sitter i ett kors, och de mindre som oftast finns i närheten, består av det hos DNA kända ämnet guanin, en restprodukt från spindlarnas byten. Kroppsstorleken är hos honorna 8-18 mm långa, hanarna mindre, 5-10 mm. De största honorna ser man på eftersommaren då äggen mognar i honornas bakkropp.

Korsspindeln tillhör en familj som kallas hjulspindlar (eller någon gång hjulnätspindlar) eftersom deras nät är platta och hjulformade. Spindelfamiljens vetenskapliga namn är Araneidae. I hela världen är ungefär 3000 arter hjulspindlar beskrivna. I Sverige har vi ett 40-tal arter. De flesta arterna är mellanstora till stora spindlar, med ben som har kraftiga taggar. Hjulspindlarna är duktiga på att röra sig i nätet och på trådar till och från sitt gömsle, men väldigt långsamma och klumpiga på marken utan sitt nät. Gömslet sitter normalt snett ovanför nätet och spindeln har en tråd, kallad signaltråd, med vilken den har kontakt med nätet. Andra vanliga arter bland hjulspindlarna är kvadratspindeln (Araneus quadratus), marmorspindeln (Araneus marmoreus), brospindeln (Larinioides sclopetarius) och skuggspindeln (Nuctenea umbratica). Korsspindelns bakkropp är bredast framtill, de övriga här nämnda har sin bakkropp bredast mer nära mitten.

De runda hjulformade näten som hjulspindlarna gör är det mest och bäst kända. En liten mängd spindelsilke skapar tillsammans en stor fångstyta. Ett hjulnät behöver bara vara fastsatt på några få ställen. Hjulnäten hänger uppe i en tjock spindeltråd som spindeln gjort mellan två fasta ställen. Hos korsspindeln är det ofta en buske och en trädstam. Runt nätet finns en ram av trådar. I nätet gör sedan 25-30 raka, radiära trådar från nätets mitt och utåt, som ekrar på ett cykelhjul, och sedan också trådar som går runt i många varv i en spiral från mitten och utåt. Spiraltrådarna har med jämna mellanrum på några få mikrometer en minimal limdroppe.

Om en flygande insekt eller något annat småkryp kommer emot nätet fastnar den i limdropparna. Spindeln springer då snabbt fram och förlamar bytet. Är bytet stort vävs det först in i spindelsilke tills den inte kan röra sig. Spindeln själv fastnar inte i nätet när den rör sig däri, delvis p. g. a. att den vet väl var den kan röra sig, delvis för att fötterna inte fastnar så lätt, men delvis av ännu oklara orsaker. En hjulspindel som ramlar ner i ett annat nät fastnar i detta.

Näten är otroligt flexibla och nättrådarna kan dras ut långt bakåt. En fluga som flyger emot nätet kan dra ut det till en strut utan att det går sönder. Ett nytt nät görs varje natt under sommaren. Innan det nya nätet tillverkas äter den upp det gamla. De på så sätt uppätna "byggstenarna" återvinns och finns till största delen i nästa nät.

De hjulformade fångstnäten är hos korsspindeln, liksom hos de flesta hjulspindlar, placerade mer eller mindre lodrätt. Näten är hos korsspindeln ofta placerade någon meter upp, men kan sitta något högre eller lägre. Normalt sitter spindeln i ett gömsle i en buske eller ett träd, men förhållandevis ofta jämfört med andra hjulspindlar sitter den i nätets mitt. Den sitter då alltid med huvudet nedåt. Bilder som visar något annat är felvända. När de befruktade äggen håller på att mogna i bakkroppen på honan under sommaren sista del sitter honan ofta i nätets mitt och värmer kroppen. Det är då som folk brukar märka och reagera på de korsspindlar de ser. Det är då som många människor reagerar på och märker korsspindeln.

Korsspindeln lever i Sverige 2-3 år. Under sin levnad ömsar den hud ett stort antal gånger, upp emot tio (och inte bara tre som Carl Clerck skrev, men han undersökte nog bara korsspindelns sista sommar). Hanen letar i slutet av sitt liv efter en hona att para sig med. När han hittat en hona med nät så drar han i nätets trådar på ett särskilt sätt vilket då honan märker. Om hon är intresserad svarar hon med att röra nätet på ett sätt som gör att hanen i sin tur vet att hon är intresserad. Parningen sker i ätet.

Hanen lever som vuxen endast en kort tid. Honan lever betydligt längre in på hösten, till september eller oktober. Hon lägger en höstnatt under 4-5 timmar sina 200-300 ägg på en silkesplatta hon spunnit tidigare i en barkspringa, på en vägg eller liknande. Ovanpå plattan och äggen spinner honan en gulfärgad, ullig kokong. På kokongen sätter sig honan och vaktar tills hon efter ett par veckor dör. Det var nog en sådan äggkokong med hona som Clerck trodde att korsspindeln använde till övervintring. Ungarna kommer ut ur kokongen först nästa senvår-försommar. Då sitter de i början tillsammans i en klump, men sprider sig efter några dagar ut i omgivningen.

Korsspindeln finns i många olika miljöer. Den är inte särskilt krävande så länge det finns bra ställen att göra och fästa sitt nät på, bra gömställen och tillräckligt med bytesdjur. Man hittar den i trädgårdar, buskiga betesmarker, skogsbryn och öppna skogar, men den kan påträffas även i andra miljöer. Extra bra trivs den där det finns både träd och buskar.

När ni är i trädgården eller ute i naturen så låt er imponeras och njuta av korsspindelns tjusiga hjulnät. Om inte annat tänk på hur många stickmyggor, flugor och andra flygfän som den fångar och som ni slipper.

En art i skalbaggsfamiljen bladhorningar och en ny bekantskap för mig, En ollonborre (södra Sverige) lever i cirka fyra år, under större delen av sitt liv som larv under jorden.

 
Larven kallas "fettpölsa" och var förr en svår skadegörare eftersom den lever på rötter. Som skalbagge lever den endast efter förpuppningen i cirka tre till fem veckor.
 
Nu är bildkvalliten dålig och det finns en snarlik borre. Kastanjeborre (Melolontha hippocastani) är också en art i skalbaggsfamiljen bladhorningar. Kastanjeborren är mycket lik ollenborren. Den skiljs från ollonborren på att täckvingarna har svarta kanter.

 
Vilket inte denna har och den har en nordligare utbredning än ollonborren eller är det så att jag ser fel.

Har en djupborrad brunn och i den finns ett utrymme ovanför där det är lite fuktigt men lagom varmt för spindlar.
Upptäckter i maj månad stora spindlar i den
I juli återvände jag och då hade de växt fall brunnen i glömska och först när sommaren är slut kom jag att tänka på var har hänt med spindlarna i brunnen.

 
Öppnade och först får jag se en vit säck hänga där på väggen ca 1 meter ner och nedanför ser jag en spindel. Förra gången var det några stycken, men denna var ensam.
 
Hängandes över brunnsringen fotograferade jag och hoppades på bra bilder.
 

Visst är den fascinerande att se en riktig ”bamse” spindel som vaktar sin äggsäck uppskatta den till minst 7 cm försökte hålla en snusdosa bredvid men fotot misslyckades, men nog var den lika stor som dosan där den satt utspänd.
       

När jag skulle lägga på locket då får jag se en annan långbenad spindel till inte samma eller kanske
  
Jag är inte någon insektexpert och lär så troligen inte bli men jag blir nyfiken när jag får se dessa insekter självklart när de dyker upp. Förvisso inte på farstutrappan men likväl i dess närhet.

Hittade ute på min gårdsplan flera mystiska sandhögar med ett hål mitt i

Vulkaner så jag skrapade bort sanden framträder ett stort håll ner i marken.
   
Första tanken var myror men hållet är förstort för dessa tror jag mer på Sandbin. Det lär finnas 4000 arter, varav ett sextiotal påträffas i Sverige. Sandbina är Sveriges artrikaste bisläkte varav 23 är rödlistade.