Inlägg publicerade under kategorin Historia

Av Bengt Bertilsson - Söndag 14 april 06:15

Alla ni som tänkt er upp till Ringsjön, lämna era bilar hemma. Ta cykeln istället eller gå.
P.g.a någon dumpade sin husvagn där uppe i höstas. Bortforslingen av husvagnen lär kostat många tusenlappar har jag hört. Därför har markägarna kommit fram till att återigen stänga vägen för motorfordon.
I nuläget finns det inga parkering/vändplatser där bommen finns så var vänlig respektera åtgärden och parkera utmed Hajomvägen är enda alternativet om ni inte vill hindra eller blir instängda p.g.a andra. Sen kan vi beklaga denna åtgärd men respektera det gör jag i alla fall.

 
Men fortvarande kan vi via allmänhetsrätten komma upp till Ringsjön ändå med hjälp av våra fötter och cykla.
För den som älskar stigar så finns det en stig/väg som är lite svår att gå fram mellan Furet och ner till kanalen men hittar ni dit och över finns det en bro och följ sen skogsstig så kommer du snart på skogsvägar och fram till Berghem

 

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - Fredag 5 april 06:00

Hur levde de förr brukar intressera många men hur skulle vi klara oss att leva under dessa omständigheter om vi tänker efter 

 

Allmogen folkbildar med målet att levandegöra och föra vidare kunskap om vår nordiska och svenska historia och vår vackra, urgamla allmogekultur. Vi vill kasta ett revitaliserat ljus över våra förfäders frihetliga minne, kunskaper och livsfilosofier.

 

Ända in på förra seklet så åt man i Sverige det naturen kunde ge. De nordiska folken var bönder, naturfolk, som livnärde sig på jorden och skogen. Ofta räckte maten inte till och man fick gå till skogen för att skaffa sig det åkern inte kunde ge.

Hungersnöd inträffade med korta mellanrum, särskilt i de nordliga landskapen, senast 1867-1869 under den så kallade Norrlandssvälten. ”Det finns en sida i den svenska allmogekulturens historia, som är en av de mörkaste och dystraste, och det är nödbrödets historia”, säger Tobias Norlind. Det sammanfattar väl svenska folkets utmaningar att sätta mat på bordet.

Men det fanns år då skörden mättade Sveriges torpare och tjänstefolk. Här är ett exempel på årsförbrukningen hos en småländsk torparfamilj, ur boken ”De fattigas Sverige” som Vilhelm Moberg hade i sitt arbetsbibliotek.


 


Familjen i exemplet hade det relativt bra ställt jämfört med de fattigaste, där många levde på svältgränsen ända in på 1900-talet.

Självklart varierade kosten också mellan olika platser i imperiet, beroende på odlingens förutsättningar. Uppe i det kallare Norrland odlades t.ex mer korn och mindre råg.

I Svenska allmogens frihetsstrider volym 2 kan man läsa om tjänstefolkets förhållanden, och där framgår det ”att man icke svältfödde folket, när årgången lämnade tillräcklig avkastning”, här med ett exempel från Uppland:

”Sålunda har man från Upland 1620, alltså före potatisens tidsålder, bevarat följande matsedel från allmogens bord:”

Söndag: Middag: kål med gryn eller ärter uti, fläsk, kött och stek — det bör anmärkas, att man i allmänhet icke intog mer än två mål om dagen — och aftonmåltid: köttsoppa, färskt kött, höns eller fåglar.

Måndag: Middag: ölsoppa eller äggsoppa, strömming, blötta gäddor.
Aftonmåltid: gröt, kokad sill, torsk.

Tisdag: Middag, kål eller ärter, kött och fläsk, stek eller saltvattenskött.
Aftonmåltid: köttsoppa’, rotmos med mjölk eller av annan frukt; färskt kött.

Onsdag: Middag: kokad eller rar mjölk, strömming, torr eller färsk fisk.
Aftonmåltid: grynvälling med lax eller gäddor eller ris kokat med en kanna mjölk; kokt sill; krampsill.

Torsdag: Middag som på söndag. Aftonmåltid: färsk köttsoppa med bröd, korvar eller sylta, färskt kött.

Fredag: Middag: varmt öl och bröd, krampsill, blötta gäddor eller stockfisk.
Aftonmåltid: spicken sill, ärter med ättika och torsk.

Lördag: Middag: Grynvälling, lax eller färsk fisk, ägg, sylta eller korvar.
Aftonmåltid: gröt, salt fisk, torsk eller gäddor, rovor eller annan frukt av dess värde

Mer ur Alfred Kämpes Svenska allmogens frihetsstrider om maten i Ångermanland, Dalarna, Västmanland, Halland och Skåne:

”Om matförhållandena frampå 1700-talet anför Linné från Ångermanland 1732 följande, som kan vara av intresse att taga del av:”

”Tre mål ätes förutom frukost om sommaren. Då ätes alltid om dagarna till middag surströmming, så att surströmmingen (ofta obenad) lägges mellan tunnbröd och bits sä en bit; sedan ätes surmjölk utan grädde, sedan underst den en ostskiva eller en smörgås. Men kött tages intet efter. Till mats kal, ärter, rovor, kål mest söndag, ärter en gäng i veckan: då kålen tryter, 2 gånger ärter, rovor mest var morgon med saltströmming, på slutet av kokningen lagges strömmingen dit, att han ej skall kokas sönder, litet mjöl på och sur mjölk supes. Om aftonen alltid kornmjölsgröt. Om morgonen, då man går ut, smör och bröd eller ost och bröd, som är snarare. Av blandbröd får man 1/4 kaka i målet, godbrödet få de aldrig smaka, ty det är för främmat eller stor högtid, eljest spisbrödet, som alltid ätes 4- å 6-falt, tunnt som papper. Alltid öl i källaren (utom spisölsdrickat), då främmande komma. Om sommaren drickes alltid syra.”

”Samma celebre författare lämnar 1734 även från Dalarna följande matuppgifter:”

”Deras spis är ordinär, förutom ärtbröd, bröd med mäsk och kornmjöl, blandat agnebröd, allt tunnt bakat, vilket de sätta in i ugnen, igenom det de linda kakan kring en stång och veva utav henne sedan i ugnen. Eljest bruka de ock tjockt bröd, när de äro borta. Deras mat är eljest ordinär, förutan att de var afton äta gröt, dels kokad hel hård av ärt-, dels av kornmjöl; blir något övrigt så ätes till frukost, varpå de sedan kunna äta 3 å 4 gånger om dagen. De bruka ock äta smör, missmör och ystningsost i en massa sammanblandade”

”Från Västmanland lämnar Bergenskiöld 1784 följande uppgifter:”

”I enskilda hushållningen går sparsamt till, varje dag i veckan har sin vissa matordning, och jag skall här införa en, som blivit mig meddelt av bärgslagsgruvfogden Lekman, och vilken skall vara upprättad efter kosthållningen i Dalkarlsbergs gruvlag:

Söndag: Morgonen: soppa med kålrötter och kött till sovel. Middag detsamma. Aftonmåltid: kål och kött.

Måndag: Morgonen: kål och kött. Middag: soppa och kål. Aftonmåltid: gröt och mjölk samt sill.

Tisdag: Alla målen ärter och kött.

Onsdag: Morgonen: ärter och kött. Middag: mjölk och smör. Aftonmåltid: gröt och sill.

Torsdag: Morgon, middag och afton: rotsoppa och kött.

Fredag: Kornmjölsvälling med smör och sill alla målen.

Lördag: Morgonen: välling, smör och sill. Middag: mjölk, smör och sill. Aftonmåltid: gröt och sill”

”Hallands matordning 1796 skisseras av prosten Per Osbeck sålunda:”

”Folket här på orten äter 5 gånger om dagen, frukost, daver, middag, merafton och kvällsmat. Frukosten är en sup brännvin om den finnes. Daver består av sill och dricka med mjölk blandad. Middag: kål, ärter, soppa jämte kött och fläsk eller vad som kan åstadkommas; merafton brännvin. Kvällsmat merendels gröt, en afton kokt, den andra uppstekt.”

”I Skåne hade man 1797, enligt Svanander, följande matförhållanden, åtminstone inom vissa orter:”

”Bonden bakar sitt limpbröd av rågmjöl och kornmjöl, hälften av vardera slaget. De förmögnaste på slätten äta dock sammantaget rågbröd. Fläsk har i äldre tider mycket brukats även till frukost, då skogarna voro större och sillförrådet mindre. Nu ger en fattig bonde vad han kan, men den förmögnare:

  1. En sup och bröd, ost och bröd eller en smörgås till morgonbit.

  2. Till frukost davre, sill, dricka och bröd.

  3. Till middag kokt mat av kål, ärter, soppa, välling med sovel, fläsk, kött, fisk o. s. v.

  4. Till medafton gåsister, fittamatar, smörgåsar, pannekakor, ägg o. s. v. med en sup.

  5. Till aftonen gröt och mjölk eller dricka och bröd.

  6. Under slåtter, mäjning och torvskärning vankas ibland lille middag.

Dessa måltider iakttagas likväl mera noggrannt i den släta delen av häradet (Bara), än i den backiga och skogrika.”

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - Tisdag 26 mars 06:00

Efter att jag vandrat ca 1½ timme från min utgångspunkt Hajomvägen (finns andra vägar till Hammarhall från Hajom/Nödinge och från Mellby/Furet)  

 

Kanske någon tycker detta var lång färd till platsen beror detta på att jag har en viss belägenhet att stanna ofta och fotografera och vägen via Ringsjön finns det mycket att fota.

     

 

Skulle jag valt ett bättre tillfälle fast det var solsken och vår i luften något vattensurt att gå på skogsstigen/vägen och det var att hoppa mellan spåren ibland.    

 Så var det också detta som gjorde jag fann platsen. Tog ett steg bredvid och plötsligt så blottas denna syn för mig HAMMARHALL stenen.

                


Kartbild, faktabild och avverkningskarta där Hammarhall kan beröras i viss utsträckning

   

 

Finns många snitslar hänger på träd och stolpar tyder på att platsen är uppmärksammad 

   

   

Av Bengt Bertilsson - Måndag 25 mars 06:00

Via Facebook har jag fått kontakt med hembygdsintresseradade personer från Hajom och Marks Fornminnesförening om en plats vid namn Hammarhall. Fick också en bild på en sten med några hällristningar, väcktes ett intresse att leta reda på denna plats.

Bilden kan innehålla: mat

Stenen aktualiseras på nytt när det finns en  triangel på en karta dök namnet Hammarhall upp som väckte intresset för mig på nytt att försöka forska lite vad detta är

 

Hammarhall är en plats där de gamla sockengränserna mellan Berghem/Fotskäl/Hajom gick en gång i tiden och där detta bomärke gjordes detta står att läsa om i skogens pärlor

 
Platsen Hammarhall visar sig ligga strax väster om Ringsjöarna som jag ofta besöker började jag vandra 
 

På äldre kartor (se karta längre upp i inlägget) finns det en stig utmärkt och denna har använt under flera hundra år och om ni ser den äldre kartan går det utläsa bl.a ett torp Dalagården. Kartan ovan är något yngre och idag är det en gammal skogsväg med mindre körskador av traktorer kört där. 

 

Dock finns det en oro för framledes hur der kommer att se ut då det är en avverkning på gång över området där stigen går idag. Dock verkar själva Hammarhall klara sig men det finns små avverkningar i dess närhet också
 

 
Av Bengt Bertilsson - Fredag 15 mars 06:00

Överallt ser jag dessa stenmurar som skvallrar om ett annat tidevarv där folket odlade upp marken och gjorde stenmurar för att stänga ute som inne sina kreatur. Sten på sten ligger dessa som ett pussel. 

Idag så står de kvar som monument ute i skogen och de kan vara flera hundra år gamla finns det inga andra spår av mänskligheten boplatser.


            

Av Bengt Bertilsson - Lördag 23 feb 06:00

Från torvtäkten blev det stigen hemåt nu utan snö men dess mer vatten och översvämning vid utloppet från Ringsjön som normalt nästan är obefintlig och bäcken från sjön den var mer som ett krondike. 

     

Jag dokumenterade bäcken i dec se länk Sen blev det att följa stigen upp i skogen 

     

Enl de gamla kartorna så följer den inte nuvarande vägar. Idag finns det äldre skogvägarna som kan vara en del av stigarna men detta är bara vild gissning i mina tankar fick fritt spåna efter dåtiden.

     

    




Av Bengt Bertilsson - Fredag 22 feb 06:00

Likt en tjuv som återvänder till brottsplatsen har jag varit på återbesök när snön försvann på nytt. Nu syntes de bättre men det var surt och på visa ställen omöjligt att ens hoppa på tuvorna.

             

Områden med torvtäkter 140x50 m (SÖ-NV) bestående av 2 områden. Område 1 är 50x20 m (Ö-V) bestående av ett 5-tal torvtäkter 2x8 - 4x11 m st och intill 0,3 m dj. Område 2, 60 m SÖ om område 1, är 60x50 m (SÖ-NV) bestående av ett 15-tal torvtäkter 4x5 - 8x5 m st och intill 0,5 m dj. Torvtäkternas riktning varierar. Område 1 och 2 åtskiljs av ett 60 m br område med skogstäckt moränmark.

ObjektID: 1038848

 

Skogen kommer att avverkas och är avverkningsfärdig och välskött sedan tidigare är detta kanske bara att acceptera, även om det denna dag var lite av John Bauer landskap Själva torvtäkts området bör klara sig bedömer jag då det är ett surhål,

       

Av Bengt Bertilsson - Fredag 22 feb 06:00

Likt en tjuv som återvänder till brottsplatsen har jag varit på återbesök när snön försvann på nytt. Nu syntes de bättre men det var surt och på visa ställen omöjligt att ens hoppa på tuvorna.

             

Områden med torvtäkter 140x50 m (SÖ-NV) bestående av 2 områden. Område 1 är 50x20 m (Ö-V) bestående av ett 5-tal torvtäkter 2x8 - 4x11 m st och intill 0,3 m dj. Område 2, 60 m SÖ om område 1, är 60x50 m (SÖ-NV) bestående av ett 15-tal torvtäkter 4x5 - 8x5 m st och intill 0,5 m dj. Torvtäkternas riktning varierar. Område 1 och 2 åtskiljs av ett 60 m br område med skogstäckt moränmark.

ObjektID: 1038848

 

Skogen kommer att avverkas och är avverkningsfärdig och välskött sedan tidigare är detta kanske bara att acceptera, även om det denna dag var lite av John Bauer landskap Själva torvtäkts området bör klara sig bedömer jag då det är ett surhål,

       

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14 15 16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2019
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se