Inlägg publicerade under kategorin Historia

Av Bengt Bertilsson - Fredag 16 nov 06:00

På granngården står ett slipe övergivit och stått där i många, många år och nu har moder natur satt en käpp i hjulet

 

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - Lördag 10 nov 06:00

Vandringen fortsatte i omgivningen, välskött då nuvarande ägare håller landskapet öppet. Den gamla ladan finns kvar och denna sett från en utsiktsplats ovanför.
Därefter fortsätter vi till Koklev hage även här välskött, gräset verkar slagit vid några tillfällen i nutid  

             

Torplämning, ca 85x70 m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund med öppen spis, 1 uthus, 1 jordkällare och 1 brunn. Husgrunden är 8x6,5 m (NNÖ-SSV), intill 0,65 m h och kallmurad av 0,3-0,8 m st stenar. Tydlig kant i NNÖ. På grunden är ett stensatt golv av 0,1-0,3 m st platta stenar. Spisen i NNÖ, är 2x2 m och 1,3 m h. Eldstaden är 0,65x0,65 m och 1,6 m dj. Skorstenstocken på spisen är 0,7x1 m och 1,5 m h. Uthuset, 30 m SV om husgrunden, är 14,5x5,5 m (VNV-ÖSÖ) och 0,15-1 m h, kallmurad av 0,2-0,7 m st stenar. På grunden är en befintlig byggnad med timrade väggar och träpanel på utsidan. Taket är av spån belagd med korrigerad plåt. Tillbyggnad, ansluten ÖSÖ till uthuset, är 4x2,5 m, byggd av stående panel och plåttak. Kallmurad grund är intill 0,3 m h av 0,2-0,4 m st stenar. En stentrappa, ansluten i SSV till uthuset, består av en 1,3x0,9 m och 0,15 m tj stenhäll samt 3 stycken 0,9 m l, 0,3-0,4 m br och 0,1 m tj trappsteg. Jordkällaren, 30 m NÖ om husgrunden, är 6,5x5,5 m (SÖ-NV) och 1,1-2,2 m h. Invändigt kallmurad, 3 m l, 1,7-1,2 m br, avsmalnande uppåt, och 1,7 m h. Taket består av 3 hällar. Potatislucka i SÖ, är 0,3 br, 0,15 h och 1,7 m l. Hyllfack i SV är 0,5 m br, 0,4 m h och 0,4 m dj. Ingång i NV är 1,6 m l, 1,5 m h och 1 m br. En hällsten i taket. Brunnen, 16 m NV om husgrunden, är rund, 1 m diam och 1,75 m dj (till vattenytan) kallmurad av 0,2-0,4 m st stenar. Överst är en 8 cm tj konisk betongring, 1-0,75 m diam och 0,7 m h. Brunnen täcks av en rund, 5cm tj betonglock.

ANNONS
Av Bengt Bertilsson - Fredag 9 nov 06:00

Koklef står det på skogen pärlor på Skogsstyrelsen hemsida. Se bilder från ett besök där och läs texten 

 
Torplämning, ca 85x70 m (NÖ-SV), bestående av 1 husgrund med öppen spis, 1 uthus, 1 jordkällare och 1 brunn. Husgrunden är 8x6,5 m (NNÖ-SSV), intill 0,65 m h och kallmurad av 0,3-0,8 m st stenar. Tydlig kant i NNÖ. På grunden är ett stensatt golv av 0,1-0,3 m st platta stenar. Spisen i NNÖ, är 2x2 m och 1,3 m h. Eldstaden är 0,65x0,65 m och 1,6 m dj. Skorstenstocken på spisen är 0,7x1 m och 1,5 m h. Uthuset, 30 m SV om husgrunden, är 14,5x5,5 m (VNV-ÖSÖ) och 0,15-1 m h, kallmurad av 0,2-0,7 m st stenar. På grunden är en befintlig byggnad med timrade väggar och träpanel på utsidan. Taket är av spån belagd med korrigerad plåt. Tillbyggnad, ansluten ÖSÖ till uthuset, är 4x2,5 m, byggd av stående panel och plåttak. Kallmurad grund är intill 0,3 m h av 0,2-0,4 m st stenar. En stentrappa, ansluten i SSV till uthuset, består av en 1,3x0,9 m och 0,15 m tj stenhäll samt 3 stycken 0,9 m l, 0,3-0,4 m br och 0,1 m tj trappsteg. Jordkällaren, 30 m NÖ om husgrunden, är 6,5x5,5 m (SÖ-NV) och 1,1-2,2 m h. Invändigt kallmurad, 3 m l, 1,7-1,2 m br, avsmalnande uppåt, och 1,7 m h. Taket består av 3 hällar. Potatislucka i SÖ, är 0,3 br, 0,15 h och 1,7 m l. Hyllfack i SV är 0,5 m br, 0,4 m h och 0,4 m dj. Ingång i NV är 1,6 m l, 1,5 m h och 1 m br. En hällsten i taket. Brunnen, 16 m NV om husgrunden, är rund, 1 m diam och 1,75 m dj (till vattenytan) kallmurad av 0,2-0,4 m st stenar. Överst är en 8 cm tj konisk betongring, 1-0,75 m diam och 0,7 m h. Brunnen täcks av en rund, 5cm tj betonglock.


                   


Av Bengt Bertilsson - Måndag 22 okt 06:00

Kyrkvägen mellan Berghem och Mellby gick via Spången över Ringemosse och fortsatte vidare längs med Ringebäcken eller kanalen som många kallar den kom vi fram till en stenbro som stämmer överens med karta och med skiftesgränser både idag och äldre. 

 

  

Nedanför stenbron rinner bäcken vidare mot Sutans dalgång finns ett litet vattenfall och naturen runt omkring är lite speciell och rofylld och det kändes lite av historiers andar fanns i omgivningen

     

Någon stig mot Furet gick dock inte att finna och den skog som idag växer där är i princip ogenomtränglig då det är plantering som är behov av gallring. Det är en viss markskillnad mellan Ringebäcken och omgivningen tog jag sikte på höjdnivån och en stenmur mellan två som kartmässigt går mot Furet där det var lättare att vandra.


       

Väl framme på andra sidan ser jag Ringebäcken rinna vidare i en slingrande fåra finns det ännu mera stenmurar som leder mig till en öppning strax innan Furet som jag kartmässigt tycker mig se att här kommer kyrkvägen mot Furet/Mellby fram från vattenfallet på andra sidan

   

Väl framme kunde jag konstatera gårdagens gärdsgårdar möter nutida och dess konserkvenser 

 

 

Av Bengt Bertilsson - Söndag 21 okt 06:00

Kyrkvägen över Ringemosse fortsätter sen utmed Ringebäcken eller kanalen som grävdes här i början av 1900 - talet. Idag mycket vackert att vandra i dess fortsättning även om stigarna syns knappast i verkligheten men enl kartan följer den längs med Ringebäcken ett par hundra meter och sen över en bro dock inte den bro som flertalet gått över där idag utan lite lägre ner. Därefter viker den upp mot Furet

 

Stigen går att se fragment på äldre kartor men blir tydligare närmare nutid. Notera dock att det finns fler stigar som ansluter vid Ringebäcken dessa återkommer jag till senare 

  

Nedan har jag vandrat i de gamla fotspåren där du kommer ut från Ringemosse till kanalen ser du åkermarken möter skogen på andra sidan Ringebäcken. Över Ringebäcken ligger det en stegbro som beträdes på egen risk om du känner för att gå på andra sidan.
Därefter svänger bäcken du går över en liten spång då det finns vattendrag som rinner ut i Ringebäcken. Du går ca 100 m kommer du fram till en bro. Den är tämligen säker att gå över 

         

Bökmans bro som jag fått veta den kallas, den går t.o.m att köra med fyrhjuling om du lyckats ta dig dit på en sådan  

  Denna bro förknippar några med att denna skulle vara en senare lagd bro som var kyrkvägen och som sen går att ta sig ett hundratal meter in finns en skogsväg igenväxt bitvisst och sen komma fram till Furet. Men studera vi en karta noga så gör Ringebäcken ett par svängar till

       

Plötsligt så dyker den upp en Stenbro som idag har ett bärlager av trä

     

Studera vi kartan så finner vi också skiftesgränser och här finns också stenmurar på båda sidorna av bäcken som bevisa att vi bör vara karträtt

 


Av Bengt Bertilsson - Fredag 19 okt 06:00

Spången över Ringemosse fortsätter sen utmed Ringebäcken eller kanalen som grävdes här i början av 1900 - talet. Idag mycket vackert att vandra i dess fortsättning även om stigarna syns inte 

     

Notera anteckningen som finns "Bro stenar i botten bör tagas bort" är detta de beryktade hallarna som togs bort och i så fall var tog de vägen


   


Av Bengt Bertilsson - Fredag 19 okt 06:00

Spången över Ringemosse fortsätter sen utmed Ringebäcken eller kanalen som grävdes här i början av 1900 - talet. Idag mycket vackert att vandra i dess fortsättning även om stigarna syns inte 

     

Notera anteckningen som finns "Bro stenar i botten bör tagas bort" är detta de beryktade hallarna som togs bort och i så fall var tog de vägen


   


Av Bengt Bertilsson - Torsdag 18 okt 06:00

Sägnen om bron över Ringemosse vad som är sant och vad är dikt. I boken om Berghem finns en berättelse om ett av alternativet. På riksarkivet finns en annan historia men den är inte belagd i fakta, men kanske mer trovärdig

 

 

Detta är en sägen och hur trovärdig denna är ja detta är upp till betraktaren. Men självklart väcker den tankar då det bevisligen finns det en spång där över Ringemosse som är ca 650 m lång

 

Att spången kan ha varit en kyrkväg och en förbindelse mellan Berghem – Mjällby/Hajom/Fotskäl detta betvivlar jag inte även den en svår vår att finna på kartor från 1890 - 97 finns det något och det finns även stig som går från Ringemosse även om karta och verkligheten inte är 100%.

 

Där spången går verkar det som det finns en skiftesgräns men att sägnen om små gubbar som gjort spången den är inte trovärdig. Men om nu spången gjort av någon annan i så fall av vem då?

 

Det finns nämligen en annan teori som kan vara mer trovärdig att det skulle vara en Kavelbro är en förstärkning för enkla vägar över sank mark. Kavelbron består av timmerstockar lagda tätt intill varandra tvärs vägens riktning, likt sliprar på en järnväg. Stockarna fördelar belastningen av fordonets tyngd och hindrar det från att sjunka ner i marken. Kavelbron fungerar inte som en fördämning, utan tillåter ett visst flöde av vatten från den ena till den andra sidan av bron. Något som liknar detta finns på en topografisk karta från 1839 -42 Där det ser ut att finnas något som likna spången. Men det går inte att se vart stigen efter spången tar vägen och den stig som finns mellan Berghem och Furet den går på annat ställe. Så mycket tyder på att det är först efter kanalgrävningen som det händer något kartmässigt.

Följ med ut på spången över Ringemosse vi börjar vid Hallaspång

 

Spången raka linje stämmer och om det sen finns stenhällar därunder jag detta har jag inte kunnat undersöka men kanske med ett spett skulle detta gå att hitta dessa kanske.


     

Den som försökt gå där har nog konstaterat att den är som det står i sägnen inte lämplig att beträda under de blötare årstiderna. Om vägen varit lika bred alltid kan vi spekulera över. Har där legat timmerstockar i botten kan den varit så bred, men annars kan det bero på att någon har kört där med en mindre traktor för att köra ut timmer någon gång när det varit så torrt att det gått att köra.

 
När du går där notera att det växer ett kraftigt gräs på spången idag


   

Bredvid spången växer inget gräs där är det mer mossliknande 

     

Spången den upphör plötsligt och du får gå ca ett 50 tal meter då kommer du ut till kanalen där det inte är sankmark och därför kan spången vara svår att upptäcka när man försöker gå bakvägen från kanalen.

 

Det är lite speciellt att vandra längs spången historisk mark finns för mig många obesvarade frågor som när spången anlades. Skulle det varit en slotthövetman på Öresten då var detta på 1400 - talet så den historien kan vara sann och om den sen anlades till försvar mot dansken som häjade här det är en annan historia att forska i.

 

Det finns belägg på att på 1800 talet hörde Mellby samt delar av Nödinge i Hajoms nuvarande församling till Berghem

När detta upphörde vet jag inte men Berghem var till 1962 moderförsamling i pastoratet Berghem Hajom. Det har berättats att förr så bar kyrkfolket med sig sten från Mellby som de lagt på spången så troligen har spången och stigen från Mellby/Furet används så sent som på 1900 talet.

 

Det finns andra stigar som inte gick över Ringemosse Dock är stigmarkeringarna efter kanalgrävningen tydligare att finns stig/spång över Ringemosse och vidare 

 


 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3 4 5 6 7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< December 2018
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ farstutrappan med Blogkeen
Följ farstutrappan med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se