Inlägg publicerade under kategorin Kultur

Av Bengt Bertilsson - 7 april 2023 07:00

Längsta dagen på hela året sa jag förr och var nog inte ensam om detta för det sa flertalet. Fast detta var visuellt som detta upplevdes och avser då flertalet födda och uppväxta för att minnas förbudet till offentliga nöjestillställningar. Ja det var t.o.m i visa kretsar förbudet att leka och fick vi leka var det stillsamma lekar utan skratt. Långfredag skulle det vara tyst och på radion var det stillsamt och musiken dämpad och Tv som var nytt i min barndom har jag ett svagt minne att det var inte nöjes underhållningen vi fick se denna kväll på Tv. Kyrkobesöket denna dag mer eller mindre obligatoriskt för många familjer. De långfredags gudstjänster jag upplevde i barndomen sitter dysterheten som ett svart spöke i huvudet.


I dagens sekulariserade samhälle kan detta upplevas konstigt med alla förbud och föreskrifter hur det skulle vara och dagens ungdomar skulle göra revolt direkt men det är inte mer än ett halvt sekel som samhället såg en hel annan syn på vad denna fredag var en speciell fredag.
Fredagen i stilla veckan heter på svenska långfredagen eftersom det var en lång och besvärlig dag för Jesus där han hängde på korset. Att långfredagen uppmärksammas inom kristendomen beror just på att det var den dagen som Jesus – enligt traditionen korsfästes och dog.


Eftersom långfredagen skulle vara en sorgens dag var det förbjudet med ”offentliga tillställningar” under långfredagen fick biografer, restauranger och danstillställningar inte ha öppet. Även sport ansågs olämpligt att utöva, fanns även andra dagar där förbud fanns nämligen även juldagen och påskdagen efter klockan sex på morgonen må icke anordnas offentlig tillställning. Länsstyrelsen äger dock medgiva undantag för tillställning, vars innehåll och syfte kan anses förenligt med högtidens helgd.  Förbudet upphörde att gälla den 1 juni 1969. Förbudet mot att anordna offentliga tillställningar på juldagen, långfredagen och påskdagen reglerades i Allmänna ordningsstadgan, SFS 1956:617 §10.


Länsstyrelsen äger dock medgiva undantag för tillställning, vars innehåll och syfte kan anses förenligt med högtidens helgd. Så under mitten av seklet började förbudet successivt att ifrågasättas mer och mer. År 1956 kunde länsstyrelsen göra undantag för filmer som inte avvek från ”det kristna idealet”. Våren 1968 kom en socialdemokratisk motion att upphäva förbudet och trots motstånd ifrån de borgerliga partierna upphävdes förbudet 1969.


Förbudet mot offentliga nöjestillställningar på långfredagen (samt juldagen och påskdagen) togs alltså bort 1969 och första gången som svenskar kunde dans och gå på bio på långfredagen var 27 mars 1970. Vilket väckte protester emot skrev Sydsvenskan 1970:

På trottoaren utanför dansrestaurangen stod demonstranterna. ”Nej till nöjen på långfredag!” förkunnade ett plakat. Reportern frågade pingstpastorn Bo Hörnberg varför Jönköpings frikyrkor protesterade. – Jesus korsfästes på den här dagen. Vem dansar på en begravningsdag? svarade pastorn.


Fast ser vi hur samhället ser på helgdagar har det kanske gått överstyr. Röd dag i almanackan då flyger vi och far som tättingar och vi skall roa oss och det där vi inte hunnit med på vardagarna det skall ske under helgdagen. Det renoveras, trädgårdarna skall städas och saknas det något så är flertalet större varuhus öppna så det går att handla det mesta för butikerna har helgöppet som det så fint heter.



Av Bengt Bertilsson - 5 december 2021 06:00

Gävle har sin julbock, även på farstutrappan står en julbock nu också fast han var lite översnöad får jag försöka gräva fram den senare idag 
 
         

Av Bengt Bertilsson - 20 oktober 2021 06:00

Gatukonst har blivit vanligt i våra städer om det sen är privata projekt på en garageport i Helsingborg låter vara osagt.  

     


Av Bengt Bertilsson - 17 oktober 2021 06:00

Om en geting inte vill sitta stil så finns det där de sitter stilla och låter sig fotograferas. Troligen ingen spontanmålning som jag fann på ett elskåp i Helsingborg då det förkommer där som på många andra städer idag auktoriserad gatukonst 

 

 

Av Bengt Bertilsson - 13 oktober 2021 06:00

Ett konstverk av Britta Nehrman, svensk bildkonstnär och skulptör född 1901, död 1978.

 

Detta konstverk står lite i skymundan vid den gamla ingången till Kommunkontoret i Kinna 

 

Idag används denna ingång till konstutställningarna så vi får väl då anse den symbolisera konsten i det offentliga rummet


Av Bengt Bertilsson - 29 augusti 2021 06:41

Mark 50 år men något slåttergille har vi inte sett till, men kanske var det klart till halvelva kaffet som de sa förr.

 

Helt enl syftet med denna plats slår de gräset bara en gång om året. Vem som var lieman och räfserska vet vi inte även om vi kan ha våra misstankar och kanske i dagens könsneutrala samhälle kanske vi inte skall säga vilka var det var könsneutralt Parkförvaltningen.

 

Fast lie har nog inte använts i alla fall inte vid kantklippningen ser vi trimmerspår har de gjort ett bra jobb.

     

Oavsett platsen får många tycka vara misskött men detta är helt fel då det är avsiktligt som gräs främst kanske ogräs av mycket skilda arter och växter skall illustrera ängs och hagmark. Dock så mycket slåtter blev det inte mer än en lite stack som inte räckte till en ”Hyssnastolle” som är ett annat sätt att torka hö i dessa trakter. En ”Hyssna stolle skall visst bestå av fyra krakar med en spänd tråd emellan där gräset hängs upp för torkning.


Nu blev det inte så mycket utan det blev en rundhässja som visar visuellt och denna stack brukar få vara kvar tills naturen gör sitt.

   

Platsen i sig själv är speciell och det är lite synd att den inte uppmärksammas och uppmärksammas då intresset för den verkar vara NOLL När jag kolla informationslådan ligger där mögliga informationsbroschyrer som nog ingen intresserar sig för.
 
Annars finns där bra informationstavlor så kanske denna låda skulle ersättas med ett insektshotell till på platsen

 

Här står hon, Väverskan, i sin hagmarkslika omgivning i centrala Kinna. Hon bär sin vävlott på axeln, på väg till förläggaren för att få sin lön och för att hämta garn till nästa beting. Hon - en tidlös gestalt - symbol för tusentals vardagliga kvinnor som genom århundraden, med sitt arbete, bidragit till skäliga livsvillkor för bygdens befolkning. Ur Väverskans yrkesskicklighet, noggrannhet, idoghet och gedigna arbete har känslan för färg och form samt kvalitet för textila produkter vuxit fram och förvaltats.
BRITT-MARIE JERN Väverskan, brons 1982, Kinna bibliotek, Boråsvägen 40 Kinna

Av Bengt Bertilsson - 16 maj 2020 06:00

Att det funnits en skjutbana i Berghem var mig okänt fram till för något år sedan när en granne plötsligt berättade hur han och andra pojkar i grannskapet brukade smygskjuta på denna bana förr.
 


Detta måste varit på 40 – 50 talet men om det var regelbundet då som den användes eller den var sporadiskt som den användes frågade jag aldrig. Skogen som växer i området skvallrar lite om att den var nog på avveckling stadiet.
 

 
Själv hade de inga bössor men det hände ibland att någon av de äldre skyttarna inte tog hem bössan utan satte den i ett skjul och det kunde även finnas ammunition liggande där inne. Nyfikna som barn är och visste hur en bössa fungera så laddades det och sköts också i smyg.
   
Sen fall skjutbanan i glömska och skogen tog över. Den äldre generation minns var den låg men för oss yngre så är det nästan mer av en händelse som det går att hitta den idag.

       
Själva banan är svår men själva skjutvallen den är nästan komplett och platsen är faktiskt uppstädad och i princip komplett att bara skicka upp tavlorna i skyn Det är en bastant skjutvall och gjutna markörgrop

       

Bakom gropen en fantastisk utsiktsplats men vad det är för stag som sitter där vet jag inte. Kan vara ettt stag där de ev hissade upp flagga om det var klart att skjuta

 

Vän av ordning tycker kanske att platsen är välstädad för att varit bortglömd så stämmer nog detta. Finns de som verkar varit här tidigare och plockat bort pinnar/skräp som synes.
Fast platsen ligger skyddad också bakom skjutvallen och framför berget och Hembygdsföreningen har planer på att förbättra möjligheten att hitta platsen som dock ligger på privat mark så skall du också ut och leta efter den. Respektera allemansrätten och skräpa inte ner.

Av Bengt Bertilsson - 21 december 2019 06:00

I Rydal kommer totalt 28 fönster tändas mellan 1–24 december.
Det är privatpersoner, föreningar, företag, byalag och offentliga verksamheter som har skapat de olika fönsterinstallationerna.

     

Varje dag kl. 15.00 tänds ett eller flera fönster, som sedan är tänt till kl. 22.00 Alla fönster kommer att vara tända dessa tider till och Lysande fönster i Rydal är en del av det kommunomfattande projektet Advent i Mark och 2019 genomförs det för första gången.

     

Söndag 22 december är det konsert med gruppen Mejram, ett skivaktuellt band som kombinerar folkmusik och pop och blandar till en kompott med smak av både svenskt och amerikanskt.

   

 

Presentation

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6
7
8 9 10
11 12 13 14 15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards