Finns de som vill vi skall byta namn på Marks kommun då det är svårt att marknadsföra ett namn som inte finns på kartorna idag. Men chansen hade de för 50 år sedan men tog den inte därför heter den heter vi Marks kommun 

 
(foto BT 50 år sedan)

Vybilder över jordbrukslandskapet sett från ravinen närmast Heden och Håven upp mot Sjuhäradsgatan

Skrållabäcksravinen som skär igenom åkern upp mot Sjuhäradsgatan sett från en ny vinkel söder ifrån

Vandringen fortsätter uppe på åkern och längs åkerkanten växer buskarna som en skyddad barriär för ravinen nedanför och ser man ner mellan buskarna öppnar sig ett ravinlandskap som är orört och naturen får sköta sig själv och därmed bör gynna alla arter som lever där. 

Denna orörda natur bör vara ett bevis på skogarnas omistliga roll för att klara klimatutmaningen: Hur mycket binder denna ravin ton koldioxid varje år som biltrafiken spottar ut i rondellen.

Jordbruksmarken som ligger mellan två raviner Skrållabäcksravin i väster och ravinen mot Heden i söder en dragen av 156 genom jordbruksmarken kommer att påverka en framtida brukning av jorden  

Ravinen mot Heden sett ovanfrån                      

Denna orörda natur bör vara ett bevis på skogarnas omistliga roll för att klara klimatutmaningen: Hur mycket binder denna ravin ton koldioxid varje år som biltrafiken spottar ut i rondellen. Har vi råd med att bevara denna orörda natur.

Vandringen i Skrållabäcksravinen fortsätter upp på åkren och ner i ravinerna som grenar ut sig från Skrållabäcksravinen upp mot bebyggelsen på Sjuhäradsgatan.

Denna ravin går tvärs över åkern och måste passseras om 156:an skall gå genom Skrållabäcksravin oavsett om inte sträckningen kommer lägre söder men då kommer bebyggelse i Backa att påverkas

                            
Först längre ner utmed åkern då märks det att ravinen består av snåskog men det största problemmet att komma ner i ravinen är markförhållande. LERA man glider ner 

Imorgon följer vi åkern SV och gör nedslag i ravinen och studer miljön över lag 

En vandring i Skrålabäckens dalgång en upplevelse som flertalet Markbor troligen aldrig sett bara hört talas om p.g.a att politikerna vill dra 156 genom ravinen eller vill de detta. Följ med ner i ravinen och vi börjar först vid rondellen ovanför och vänder blicken ner i Skrålabäcksravinen.

Nere i ravin öppna sig ett naturskönt område. De politiker som hävda att det är bara snårskog nedanför har troligen aldrig varit nere i ravinen är de kanske inte ensamma för få har troligen inte sett detta mer än när träd/buskar saknar löv. Då måste du promenera där förbi ovanför. De som sitter i sina bilar ser inte detta.
I Skrålabäcksravinen finns det skyddsvärda arter, flodpärlmussla och lekande fisk som går upp till Hedgärdessjön och fågellivet bör ha ett eldorado då naturen är som gjord för ett rikt fågelliv.
               

Nere i Skrållabäcken vattenflöde finns det rester av en byggnad som är från en kvarn och damm.
Detta skriver Niklas Holmkvist i ett Facebooks inlägg 

Jag var nere i brinken vänster om 156 rondellen förra veckan där Skrålabäcken går. Hittade två av tre tänkta objekt, två kvarnruiner och en damm.

Dammen var ju lätt att se, första kvarnen som var den sista kvar in på 1800-talet var inte så självklar men en del av grunden kunde urskiljas. Den äldsta från 1700-talet var en nit. Såg inget som kunde likna en grund av någon sort, eller kanske. Det var riktigt vackert där nere, ialf den första biten. Går man längre ner blir det bara snårigt.

Det har nog slängts en hel del skräp här också. Vid kvarnruinen och vägen upp mot 156:an hittade jag en massa bös.

En förklaring till kartan från 1765, på gammalsvenska :)

a: Tillkännagifver en Qwarn til Bengtsg. Och Gästgifwaregården.

b: Utmärcker en Qwarn til Kronogården och Larsagården

e: Utvisar en quarn til Ramnås, som allenast kan nyttjas til husbehof och wårflods.

"e" är borta innan Ramnås och bör ligga precis till vänster om vägen i ravinen, har inte varit här. Ser det som en bonus att leta upp till sen hösten

jag tyvärr inte vet vad detta varit,

Fortsättning i morgon då går vi upp på fältet ovanför och studera ravinerna vidare.  

Marks kommunvapen består av dels ett sädesax och av en vävskyttel men hur mycket av dessa kunskaper som idag finns kvar av yrkeskunskapen i är detta idag inte huvudverksamheten för markborna i alla fall. Kullorna som också finns i vapnet får väl symbolisera att vi kan vara fortvarande stridslystna

Utanför biblioteket i Kinna finns en äng troligen skall denna symboliskt föreställa en hårdvalls äng. Spontant tycker jag om statyn på väverskan och ängen passar bra ihop. Ett öppet fält vars vegetation huvudsakligen består av stråväxter, främst gräs, samt örter. Men även om den skall se ovårdat ut finns det väl lite reson i hur den sköts när vår herre sköter den

 
Denna äng verkar för blotta ögat vara mycket artrik när det gäller växter och örter fast visa ser dessa som ogräs En slåtteräng brukar och brukade torpare, bonden slå när blomningen var över beroende vad det växte men den skulle vara avslutad på eftersommaren nästa vecka inträder hösten

 
Kanske har kunskaperna gott förlorade även om det är i småskalighet det bedrivs jordbruksverksamhet i kommunens regi.
Men varje år så verkar kommunen vara oense om när slåtter sker på denna yta. Kommunledningen sitter 50 m därifrån men kommunikationen eller så är den som är anställd som ”Rättare” sk förman vid de större jordbruken som skall ombes att gården sköts. Om jag inte missminner mig så låg det en bondgård där förr så det finns ett arv att förvalta av ”Rättaren” i Marks Kommun

Bilderna är tagna den 28/8

Regeringen brukar skryta om att de står på oss elkonsumenters sida men undra om detta mer är ett spel för galleriet då det visar sig att ofta så figuera S i försäljningar av kommunala bolag och sen visar det sig det blivit ännu dyrare för elkonsumenterna 

Det är förvisso inte aktuellt idag med ett nyval, men skulle det bli aktuellt kanske denna neonskylt kan bli aktuell på nytt