Skrålabäcksravinen – Viskans största och längsta ravin. Kanske denna ravin har hjälpt till att skapa förutsättningarna för detta som Mark blivit utsedd till den grönaste tätorten i Sverige

 
Naturen i ravinen känns nästan orörd med bl a en fin lundflora. Lek- och uppväxtområde för havsöring. Följ med ner i ravinen. En ravin som många har åsikter om men har aldrig satt sina fötter nere i den  

Från stora vägen 156:an ser vi inte mycket av ravinen då buskar och träd växer som en skyddad barriär för ravinen nedanför och ser man ner mellan buskarna öppnar sig ett ravinlandskap som är orört och naturen får sköta sig själv och därmed bör gynna alla arter som lever där. 

                    Denna orörda natur bör vara ett bevis på skogarnas omistliga roll för att klara klimatutmaningen: Hur mycket binder denna ravin ton koldioxid varje år som biltrafiken spottar ut i rondellen.

Nu är dagarna troligen räknade och naturen får stå tillbaka när trafiken skall fram och det skall bli bättre trafikmiljö inne i Skene när 156:an går via förbifart Skene tvärs över norra ravinen som bilderna nedan är tagna i början av februari 2020. Bilderna är tagna på norrifrån främst ner ett stycke som idag fortvarande går att vandra i men är ogästvänligt då det är leraravin och det är detta som räddar den fauna som finns att inga går i ravinsystemet idag men marklevande växter kan växa och frodas fritt.

Fortsättning följer 

Det bör finnas ett rikt fågelliv finns där också och detta hördes alla redan när jag vandrade i ravinen alla redan och noterbart är att trafik ljudet från 156 hörs knappt ner i ravinens dalgång.

Protesterna är inte högljudda då politikerna i mark har alla redan sagt JA till förbifart Skene om det sen inte är fattat juridiskt bindande finns det ingen tendens att majoritet skulle backa den dagen det fattas ett beslut och pengarna finns till projektet.

Nere i Skrållabäcken vattenflöde finns det rester av en byggnad som är från en kvarn och damm.
Detta skriver Niklas Holmkvist i ett Facebooks inlägg 

Jag var nere i brinken vänster om 156 rondellen förra veckan där Skrålabäcken går. Hittade två av tre tänkta objekt, två kvarnruiner och en damm.

Dammen var ju lätt att se, första kvarnen som var den sista kvar in på 1800-talet var inte så självklar men en del av grunden kunde urskiljas. Den äldsta från 1700-talet var en nit. Såg inget som kunde likna en grund av någon sort, eller kanske. Det var riktigt vackert där nere, ialf den första biten. Går man längre ner blir det bara snårigt.

Det har nog slängts en hel del skräp här också. Vid kvarnruinen och vägen upp mot 156:an hittade jag en massa bös.

En förklaring till kartan från 1765, på gammalsvenska :)

a: Tillkännagifver en Qwarn til Bengtsg. Och Gästgifwaregården.

b: Utmärcker en Qwarn til Kronogården och Larsagården

e: Utvisar en quarn til Ramnås, som allenast kan nyttjas til husbehof och wårflods.

"e" är borta innan Ramnås och bör ligga precis till vänster om vägen i ravinen, har inte varit här. Ser det som en bonus att leta upp till sen hösten

jag tyvärr inte vet vad detta varit,

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Som det inte var tillräckligt med att grävlingen går fram som en jordfräs på gräsmattan har den nu lagt om sin jakt och sadlat om kan vi kanske också säga. Hen har bytt bransch till stubbfräsare i sin jakt att hitta mumsiga larver eller skalbaggar  ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen och den som är näst vanligast men ofta den som är mest i farten när det gäller att ta för sig är Blåmesen den högt uppe i busken och spana  Blev det fritt fall nedåt plötsligt      ...

Varje natt så kommer jordfräsen och leta efter larver och ibland så verkar den göra stora fynd i grävning        ...

Årets första rabarber är skördade och den motsvarade våra förväntningar.    1,6 kg och kilopriset på torget i Varberg var i lördags 80 kr/kg .   Av detta blev det 2 burkar marmelad och en burk kräm    ...

Det är inte bara fågelskådning från farstutrappans terrass som vi kan njuta av ett spindelnät ca et 10 tal meter framför oss         ...