Mycket svårt att på utseendet skilja talltitan från entitan. Talltitan har ofta en större svart haklapp och har ett lite otydlig ljust band längs med vingfjädrarna.

Entitan har gråvita kinder och gråvit undersida. Ryggen är grå med en brunaktig ton. Vingarna helt enfärgade utan vingband.

Denna bildserier kommer sig av en duns på fönsterrutan och därute på altan trappan ligger respektive sitter en fågel som flög rakt in i rutan och vid första ögonkastet trodde jag den var på väg upp till fågelhimlen utan egna vingar då den mer låg på rygg och sakta började falla bakåt.

Plötsligt så blev den till synes livlös, men så vred den på sig förstod jag den var fortvarande vid liv. 

Till slut så reste den sig men såg ganska groggigaktig ut

Jag gick ut på trappan för att se lite närmare på den

 
Såg jag den började piggna till och tänkte ta upp den i handen då flög den iväg så slutet blev ett lyckligt slut

Dagens gäst nötskrika

Nötskrikan en vacker fågel som är omisskännlig i sin rödgrå dräkt med klart blått fält på vingen och en vit fläck vid stjärtroten. På hösten är nötskrikorna nämligen ivrigt sysselsatta med att hamstra för vintern och ekollon och potatis hör till favoritfödan.

Sådana godbitar grävs ned i små förråd, men det är klent med minnet och det betyder att nötskrikan troligen bidrar till ekens spridning.

Två som

Dagens gäster vet jag inte vem som är vem då det finns tre stycken likvärdiga men fråga inte mig vem som är vem eller om det är en och samma

Entita, talltita och svartmes

Det är tre gråsvarta små skogsfåglar som gärna besöker fågelmatningen. Det är inte helt lätta att skilja åt, om man inte har stenkoll på detaljerna. Lär det finnas en haklapp bland annat som dock inte syns på dessa bilder

Dagens fågel vid fågelautomaten Nötväcka

  .

Typiska kännetecken:

15 cm. En kortstjärtad och kraftigt byggd fågel med förhållandevis stort huvud och lång, rak, mejselformad näbb. Översidan är blågrå och genom ögat går ett svart streck. Undersidan är hos hanen ljus med kraftigt rödbrunt på kroppssidorna och under stjärten. Honan är något blekare tecknad liksom ungfåglarna. Könen nästan lika. Den enda fågeln som kan klättra nedför en stam med huvudet före.

Finnes:

Nötväckan förekommer tämligen allmänt i lövskog, blandskog och trädgårdar i södra och mellersta Sverige. Den är mindre vanlig norr om Dalälven.

Äter:

Insekter, larver, puppor, spindlar och under vintern gärna frön och nötter. Den är även en flitig besökare vid fågelborden.

Läte:

Mycket högljudd och har ett flertal olika kontaktläten. Sången är ljudlig och genomträngande och består av en serie visslingar.

Häckar:

I gamla hackspettbon och i holkar, vars ingång den kan mura igen med lera till passande storlek. Honan bygger ensam boet med tallbarkflagor som läggs på en bädd av träflis. Honan matas av hanen under ruvningen.

Nötväckan är en av våra mest utpräglade stannfåglar. Så vitt man känner till, lämnar de gamla fåglarna aldrig sina revir. Även ungfåglarna är mycket stationära. Den ungfågelspridning som sker, berör sällan några längre avstånd. Antalet häckande par har varit svårt att uppskatta, men man vet att arten har ökat kraftigt under perioden 1985-1993, då beståndet mer än fördubblades.

Nötväckan går i Sverige under flera namn: i Bohuslän blåspit, på Gotland murspit, i Närke trädrännare, musveta och eremit, ibland också grå hackspett, i Västergötland nötknäppare och nötpacka.

Källa: Våra svenska fåglar i färg av Gustaf Rudebeck

Dagens gäster är Talgoxar och Blåmesar

Ibland är det fullt och de sitter och väntar på att få komma till fågelautomaten

Det är inte ovanligt det kan sitta 20 - 30 st av dessa där ute som jag ser genom fönsterrutan. Går jag ut flyger de iväg fortvarande då de inte vant sig att jag finns där ute. 

Dagens gäst Pilfink

Fast ibland tror jag och kanske många andra att det är Gråsparv och skillnad på gråsparv och pilfink går att se på färgen på hjässan  

Hos pilfinken är könen lika. Utmärkande för pilfinken är den bruna hjässan, vita huvudsidor och en tydligt markerad svart kindfläck

Gråsparvshanen med sin svarta haklapp och grå hjässa är betydligt mer utstyrd än gråsparvshonan

Dagens gäst är Rödhake

Rödhaken är en fågel något utöver det vanliga. Dels på grund av sitt utseende, det röda bröstet, det mörka pepparkornsögat och den nätta kroppsbyggnaden

Fågelmatningssäsongen har börjat och skall försöa fånga vilka gäster jag ser komma på besök och lägga ut

Domherrar och Domfruar kommer på besök eller var säger du om fruarna är med heter det Domfruar då?

Bilderna tagna genom fönsterrutan och kvalitén blir därefter