Vid första anblicken kan man tror vildsvin eller grävlingen varit framme på gräsmattan och gått fram likt en jordfräs. Gräs och mossa, det sistnämnda mestadels ligger i drivor på gräsmattan.

Men ingen av dessa har varit framme utan husbonnen själv med hjälp av en mossrivare har vi gått bärsärkagång

Det var bara att glömma uppsammalare och köar och räfsa och högarna bliv fler och fler och större och större

När jag gick där och körde luktade det som ensilage och det var som på de stora godsen balarna står där på fältet

Totalt så har jag fått 23 säckar.

För första gången tog jag nämligen inte vara på gräset och mossan och komposterade eller täckodlade med detta då jag misstänker det finns ohyra i detta, nämligen mördasniglar. Så Lill-Bettan hon fick åka till åtv-stationen två gånger och lämna detta

Herre sår och herren sköter om det behövs en hjälpande hand också. Det växer så det går knappt se vad jag sått och satt och i en bänk vet jag inte vad jag sått än. 

   
Konsterna att med hjälp av små pinnar går det att hitta raderna och sen är det att plocka bort det som likna ogräs eller det som jag vet inte skall finnas viltsått i raden. 

                   
Potatisen som frös den har börjat växa upp på nytt men inte allt ännu. 

     
Jordgubbsbänkarna där blommar det för fullt och skörden kanske kan bli god också bokstavligt 

Vattenklöver, (Menyanthes trifoliata) är en växt som växer i vatten. Det är den enda arten i släktet vattenklövrar (Menyanthes), som tillhör familjenvattenklöverväxter.

Bladen och rötterna av vattenklöver har använts inom medicinen som ett magstärkande medel.

Vattenklöver kan bli dominerande i skogskärr och grunda åar och sjöar, med ganska stora bestånd. Den växer på strandbrädden av det öppna vattnet, ofta som ett brett bälte med bara denna växt mellan den fasta, torra marken och vattenkanten. Den sträcker sina vågräta, tjocka, fasta och sega stjälkar ut från stranden, dels i bottnen, dels flytande.

På detta sätt kan vattendrag till slut fyllas och bli grunda av stjälkarnas täta flätverk. På landsidan blir beståndet däremot hämmat. På uppfyllda fuktställen och i småkärr som inte längre har öppet vatten påträffas endast små exemplar.

Isflaken har legat flera morgnar på bordet på farstutrappan när jag kommit ut i arla morgonstund. Det har varit allt från vårväder till vinterväder med både höst och vår denna vecka som gått, då det regnat och det sen varit minusgrader, skiner solen senare. Roade jag mig att ta ett isflak och hålla detta mot solen och fotografera fritt

Ett isflak hamnade på terrassen golv 

Två hamnade på gräsmattan och lite lek med filter skapa nyanser 

Hagel av mer skonsam typ än den som används för jakt, blev det en jakt i att fotografera hagel innan den försvann eller smält kanske det rättare sagt heter 

Ovan är bilderna tagna av hagel på en bordsduk

fastnade jag också för en bild på gräsmattan en mer klassisk bild

Det växer bra under fiberduken och det var dags för andra skörden. Det var nog hög tid också, frosten har slagit till och visa rabarberstänger var lite mjuka faktiskt

1, 5 kg ser kanske inte mycket ut för världen men det är inte ila och kunnat skörda två gånger alla redan och vi är bara i mitten av maj månad 

Finns ett ordspråk om att man ska inte kasta sten i glashus. Läste att frost hotar färskpotatis: ”Ekonomin redan pressad” skriver ATL på webben och nyheten var stor i media. En koll i mitt potatsland såg tämligen svart ut där också av det som fanns kvar ovan jord skulle jag nog varit tyst.  

 

Tidigare så var det Coronas fel att det inte kom utländska potatissättare, men nu verkar det som potatisen kommit i jorden ändå. Då kom frosten istället och vad skall de skylla på nu. Regeringen lär nog få skulden oavsett och lär få betala även bonden som alla andra företagare nu vill ha skattemedel för att överleva.

 

Skulle det sen dyka upp nypotatis

   

så lär den bli dyr men inte lika dyr som den flytande potatisen  

Den sistnämnda har jag aldrig hört någon som klagat och efterfrågat extrapris utan köerna har ringlat långa utanför bolaget innan midsommar

Förr när frosten var ihärdig tvingades folk att emigrera när missväxten och fattigdomen var stor i vårt land
Kanske är detta ett tecken på bistra tidevarv

Detta är kanske idag mer ett I-landsproblem och då skyller vi alltid på någon och vems fel är det?  Vädret säger Greta-effekten att vi får skylla oss själva då vi släper ut en massa avfal i luftenmen vädret brukar vara svårt att påverka. 
Kommer potatisodlaren få hjälp då vet jag däremot som pensionär att jag kommer att få betala frikostigtigheten dels med dyra nypotatis i butiken och med skattemedel till de som tycker vi har för höga skatter i vårt land att det inte går att driva företag

Kan bara hoppas inte frosten gått ner i potatisen utan potatisen gror på nytt fast skörden blir senare och den är lika god då också 

Att det funnits en skjutbana i Berghem var mig okänt fram till för något år sedan när en granne plötsligt berättade hur han och andra pojkar i grannskapet brukade smygskjuta på denna bana förr.
 

Detta måste varit på 40 – 50 talet men om det var regelbundet då som den användes eller den var sporadiskt som den användes frågade jag aldrig. Skogen som växer i området skvallrar lite om att den var nog på avveckling stadiet.
 

 
Själv hade de inga bössor men det hände ibland att någon av de äldre skyttarna inte tog hem bössan utan satte den i ett skjul och det kunde även finnas ammunition liggande där inne. Nyfikna som barn är och visste hur en bössa fungera så laddades det och sköts också i smyg.
   
Sen fall skjutbanan i glömska och skogen tog över. Den äldre generation minns var den låg men för oss yngre så är det nästan mer av en händelse som det går att hitta den idag.

       
Själva banan är svår men själva skjutvallen den är nästan komplett och platsen är faktiskt uppstädad och i princip komplett att bara skicka upp tavlorna i skyn Det är en bastant skjutvall och gjutna markörgrop

Bakom gropen en fantastisk utsiktsplats men vad det är för stag som sitter där vet jag inte. Kan vara ettt stag där de ev hissade upp flagga om det var klart att skjuta

Vän av ordning tycker kanske att platsen är välstädad för att varit bortglömd så stämmer nog detta. Finns de som verkar varit här tidigare och plockat bort pinnar/skräp som synes.
Fast platsen ligger skyddad också bakom skjutvallen och framför berget och Hembygdsföreningen har planer på att förbättra möjligheten att hitta platsen som dock ligger på privat mark så skall du också ut och leta efter den. Respektera allemansrätten och skräpa inte ner.