Namnet maskros började användas först på 1800-talet, innan dess hade växten många namn. Bland annat kallades den lejontand, kopiss (Västergötland), skallnacke (Östergötland), monkhuvud (Dalsland) och smörblomster (Österbotten i nuvarande Finland). Enligt gammal folktro skyddade maskrosor mot häxor och troll.
  

Maskros betraktas som en av de 14 viktigaste vildväxterna i en överlevnadssituation.
Roten innehåller ca 23 % kolhydrater, och kan ätas efter 15 minuters kokning. För att få bort bitter smak bör man skala roten och urlaka den i vatten under en dag, innan den kokas.
 
Maskrosor (Taraxacum) är biologiskt ett släkte i familj Korgblommiga växter besläktad med kål än med sallat. Betraktas vanligen som ett ogräs, men bladen är ätbara. I Norden omfattar släktet mer än 900 arter. Maskrosor behöver ingen närmare beskrivning, den är välkänd av alla sedan barnsben.

Läs mer 
Maskrosen är en oönskad gäst i gräsmattan – men en riktig nyttoväxt ur medicinsk synvinkel. Maskrosen innehåller bitterämnet taraxacin och är bland annat urindrivande, aptitretande och underlättar matsmältningen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det är inte bara fågelskådning från farstutrappans terrass som vi kan njuta av ett spindelnät ca et 10 tal meter framför oss         ...

Återigen så dyker den upp nattetid och leker jordfräs på gräsmattan och på morgon ser jag spåren av den .        Misstänker grävling som letar efter å som trivs i vår gräsmatta              ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen större hackspett        ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Nötväcka   

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Bofink        ...