Beskrivning. Svalört skiljer sig från de andra smörblommorna (Ranunculus) genom sina hela blad och stora blommor med många kronblad. Den är flerårig, en till två decimeter hög och bildar ofta stora bestånd. Stjälken är mer eller mindre nedliggande. Bladen är rundat hjärtlika, kala och lite köttiga, med naggad kant. Svalört blommar i april-maj. Blommorna är omkring tre centimeter breda och har sju till tolv, gula, långsmala kronblad. Framåt sommaren är ofta hela örten nervissnad.
Svalört är en mångformig art som ibland delas upp i två underarter, svalört och stor svalört. Huvudunderarten bildar groddknoppar i bladvecken och har en dålig fruktsättning, medan stor svalört saknar groddknoppar och har god fruktsättning.

Utbredning. Svalört är vanlig i södra Sverige, upp till Uppland och Dalarna, men är sällsynt i nordligaste Sverige. Den växer oftast på mullrik jord, i parker och lundar. Första fynduppgiftpublicerades på 1600-talet (Nordstedt 1920).

Användning.Bladen användes förr, i små mängder, bland grönkål och andra grönsaker om våren. De stora birötterna är som färska skarpa, men blir som äldre mildare. Kokade, torkade och malda kunde de användas till nödbröd.

Etymologi. Artnamnet ficaria kommer av latinets ficus (fikon), namnet betyder fikonlik och syftar på artens klubbformade birötter (Odhner 1963). I de gamla örtaböckerna kallades arten Chelidonium minus och dess nuvarande namn svalört användes förr på skelört (Chelidonium majus) som hör till familjen vallmoväxter (Papaveraceae).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fågelskådning på farstutrappans terrassen större hackspett        ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Nötväcka   

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Bofink        ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Domherre       ...

Fågelskådning på farstutrappans terrassen Pilfink       ...