Nu kan du få hjälp med att in post, vattna blommor, spola kranar och toaletter bara om du har råd att betala så kan andra betala en del av detta för då får andra sysselsättning då det ofta är enkla jobb som inte kräver speciel utbildning.
RUT-avdraget presenterades i en motion i Sveriges riksdag den 5 oktober 2003 av Birgitta Carlsson (C) och Annika Qarlsson (C). I motionen yrkade de att införa både RUT- och ROT-avdrag. Förslaget lades fram av regeringen Reinfeldt och trädde i kraft den 1 juli 2007 efter omröstning i Sveriges riksdag.

Nu får du ännu fler möjligheter att utnyttja Rutavdraget som utvidgas med nya tjänster nästa år

Riksdagen har den 25 november beslutat att rutavdraget utvidgas med fyra nya tjänster. Det gäller arbeten som påbörjas, avslutas och betalas från och med 1 januari 2021.

Följande fyra tjänster ger då rätt till rutavdrag:

• Vattentvätt av kläder och hemtextil vid tvättinrättning, inklusive transport av tvätten.
• Möblering av bostad, inklusive montering av möbler. Inredningstjänster ingår dock inte.
• Transport av bohag dels till andrahandsbutiker, loppmarknader och liknande där bohaget kan komma till återanvändning, och dels till och från magasinering.

Enklare tillsyn av en bostad, exempelvis ta in post, vattna blommor, spola kranar och toaletter.

 
För tvätt och transport till återanvändning ska arbetskostnaden schablonberäknas till 50 procent av totalkostnaden. För övriga tjänster ska faktisk arbetskostnad anges.

Taket för rutavdraget höjs samtidigt till 75 000 kronor per person och år, jämfört med dagens 50 000 kronor. Rotavdraget kvarstår med max 50 000 kronor per person och år.

Du kan läsa mer om de nya tjänsterna här

När det infördes var det ett herrans liv och det är intressant att läsa vad de idag skriver om detta på Wikipedia 

Förespråkare anser att skatteavdraget har bidragit till minskat svartarbete, gjort hushållsnära tjänster mer tillgängliga för medelklassen, samt gett fler arbeten och högre intäkter för arbetare inom branschen. De menar även att pensionärer som är i större behov av dessa tjänster kan dra nytta av skattereduktionen.

Motståndare menar att skatteavdraget används till största del av höginkomsttagare, och i praktiken innebär en skattesänkning för dessa personer, vilket kan leda till minskad ekonomisk jämlikhet. De anser även att skattepengarna behövs till annat såsom skola, vård och omsorg och att dessa nya arbeten inte skapas inom behovsbranscher.

^{Men idag hör jag inget utan detta utan accepteras}