Jättetickan sägs döda träd eller skall vi kanske säger lever av döda träd.

Men det finns en mördare på den så det ligger något i påståendet.
 
Har två stycken på tomten efter jag sågat ner två boktäd för några år sedan.

Denna ena som syns nedan har nu växt till sig och är 60 cm bred och 25 cm hög som du såg längst upp.

Den andra som funnits några veckor är 110 cm bred och börjar vissna nu

I år blev det en liten skörd av plommon, men som synes alla plommon var inte ätbara av oss men andra hade kalasat på dessa. Av detta blev det 8 * 600 gram plommonsylt som hustrun syltade, bakade frallor och kokade svampsoppa dessutom så nu reder vi oss en stund. 

Blommorna i blomsterlådan har gjort sitt och desa var borttagna, när nya dyker upp självsådda med hjälp av kompostjorden.
   

Det visade sig att den var inte ensam för i andra änden av lådan står en annan 

 
Hallå där vi är också här 

 

Små gurkor ser kanske inte mycket ut för världen, men förhoppningsvist goda ändå när det blir dags att skörda dessa. 

Även dessa sägs vara fina att lägga in också hela som de här

Nu vet alla detta är vita gräsballar eller som andra kanske säger ensilage ballar 

är detta ändå något som får många av oss äldre att tänka på höhässjor 

En hässja är en ställning för att torka hö eller liknande skörd, ute i det fria. Den är i regel bestående av stående störar och däremellan liggande slanor eller uppspända trådar. Ställningen används för att torka en skörd i form av slaget gräs, starr och örter till hö eller för att torka sädeskärvar eller ärtris.

Ställningen kan vara utställd endast säsongsvis eller permanent byggd. Arbetet att lägga upp hö på hässjan kallas för att hässja. Hö på ställningen kallas hässjat hö. Även ställningen med pålagt hö kallas ofta höhässja. Bruket med hässjning minskade kraftigt under senare delen av 1900-talet då torkningen av hö förenklades med mekaniserade hövändare och torkanordningar i byggnaderna där höet kördes in. Med ökat intag av vinterfoder i form av balar minskade samtidigt intaget av löshö och hässjningen minskade ytterligare.

En gurkblomma den är gul.
 
men i en av våra krukor dök det upp en mörkblå  

Det visar sig att vi använder oss av kompostjord och då finns det små frön i den som får nytt liv när vi odlar 

Stenknäck är en omisskännlig fågel med kraftig näbb som kan knäcka körsbärskärnor. Stenknäcken, eller Coccothraustes coccothraustes, är en imponerande fink med en kroppslängd på 18–19 centimeter och en vikt på cirka 50–60 gram. Den är känd för sin kraftiga, trekantiga näbb och sitt stora huvud. Fjäderdräkten är brun på ovansidan och askgrå med rostbruna inslag på undersidan. En av de mest utmärkande dragen är det vita vingbandet som syns tydligt i flykten.

På sommaren är stenknäckens näbb blåsvart, medan den på vintern blir benvit eller blekt gulbrun. Juvenilerna har en grågul bröstfärg med mörka fläckar på buken. Den svarta “masken” runt ögonen och den kraftiga näbben ger fågeln ett bistert utseende.

Är du intresserad av fågelskådning eller har du kanske sett en stenknäck nyligen?

Gurkplanta med nio liv känns det som eller så är naturen vidunderlig. En kruka med en planta blev stående fast den skulle kastats för länge sedan, såg jag den växte  och den har dels fått regnvatten men jag har även vattnat krukan för tron fanns där när vi ser gröna blad på plantan 
 

Ser vi på gurkplantans stam så är det inte mycket som påminner att det finns liv i den

Men det kommer upp vatten via växten för längst upp i plantan där växer en gurka